Forskning om arbetsorganisation och makt försummas

I den läsvärda tidningen om arbetsmiljö och arbetsliv – Du & Jobbet –  intervjuas jag av Jan Fogelqvist. Rubriken är Arbetslivsforskningen är för individcentrerad.


Professor Åke Sandberg. Foto: Åke Bruce

”ARBETSLIVSFORSKNING Det anses ofta neutralt med managementforskning. Men undersökningar av arbetslivet ur de arbetandes perspektiv ses däremot som partiska. Det är en olycklig utveckling, menar arbetslivsforskaren Åke Sandberg.

Den svenska arbetslivsforskningen har blivit alltför vårdorienterad och individcentrerad. Om man renodlar går det att säga: istället för att undersöka hur arbetsorganisation och styrning påverkar ohälsan tenderar man att söka orsaker och åtgärder på individnivån. Arbetslivsforskning som utgår från de arbetande och sätter fokus på arbetets kvalitet har nästan svälts ut, medan managementperspektiv frodas. Det säger Åke Sandberg, professor emeritus vid sociologiska institutionen på Stockholms universitet.”  … Länk till artikeln

Kunskap om arbetsmiljön

Nu vill alliansen lägga ner arbetslivsforskning – igen!

Åke Sandberg. Bild: Privat
Åke Sandberg
Debattinlägg den 11 juni 2018.  Läs på Dagens Arena.

DEBATT    Att alliansen förra mandatperioden avskedade ett par hundra misshagliga forskare är unikt i det demokratiska Europas moderna historia. Nu vill de göra samma sak igen, skriver Åke Sandberg professor em. i sociologi vid Stockholms universitet. 

I dagarna meddelade partierna i den borgerliga alliansen att de avser lägga ner Myndigheten för arbetsmiljökunskap i Gävle som startade den 1 juni.

Myndigheten ska analysera arbetsmiljöpolitik till nytta för regering och arbetsmarknadsparter, identifiera kunskapsluckor och bidra till att forskningsresultat kommer till nytta i arbetslivet.

Genomförs detta hot blir det en repris på regeringen Reinfeldts nedläggning av Arbetslivsinstitutet för elva år sedan, med borgerliga ledarsidor och ministrarna Lars Leijonborgoch Sven-Otto Littorin som pådrivare. Arbetslivsinstitutet var en stor, internationellt ledande forskningsorganisation med enheter runtom i landet.

Att avskeda ett par hundra misshagliga forskare på det sättet är unikt i det demokratiska Europas moderna historia. Nu 2018 är det en mindre organisation som ska raderas ut, en analys- och förmedlingsfunktion utan egen forskning. Men den är tydligen tillräckligt oroande och därför oönskad.

Arbetslivets fortsatta radikala omdaning med stressjukdomar, lagstiftade lönesänkningar, försvagning av partssystemet, segregering och försämrad arbetsmiljö avses tydligen ske i det fördolda.

Arbetslivets fortsatta radikala omdaning med stressjukdomar, lagstiftade lönesänkningar, försvagning av partssystemet, segregering och försämrad arbetsmiljö avses tydligen ske i det fördolda.

När Arbetslivsinstitutet las ner framfördes var att forskningen hade för nära samverkan med arbetslivet och framför allt facket, samt att forskning skulle bedrivas vid universitet, inte institut. Men den nystartade myndigheten bedriver inte egen forskning.

Ytterligare argument för nedläggning av Arbetslivsinstitutet var bristande forskningskvalitet, men studier visade att kvaliteten var väl i nivå med universitetsforskning.

Det är värt att påminna om att samtidigt som Arbetslivsinstitutet las ner utreddes industriforskningsinstituten, statligt stödda i nära samverkan med näringslivet. I det fallet var det inte ett problem att vara institut, eller att samverka med praktiken, snarare en merit.

Professorn vid KTH, Sverker Sörlin, utredde den näringslivsrelevanta forskningen under denna tid och föreslog att instituten rakt inte skulle läggas ner utan samlas i bolaget Rise och stärkas. I vår bok om arbetsorganisation och forskningspolitik, På jakt efter framtidens arbete(Tiden 2016) ser därför Sörlin nedläggningen av Arbetslivsinstitutet som ”en bisarr yttring av politisk klåfingrighet … ”av en minister som inte förstod innebörden av sitt agerande. Men han var ju å andra sidan inte alldeles ensam”.

Nu verkar de borgerliga beredda att upprepa en sådan klåfingrighet. I den oberoende tidningen Arbetarskydds nätupplaga motiverar de sin ambition att lägga ner den nya myndigheten. Liberalerna anser att parterna ska sköta detta, Moderaterna att forskning inte ska detaljstyras styras politiskt.

Vad ska en säga om detta? Arbetsmarknadsparterna efterfrågar just denna kunskap. Och myndigheten ska inte alls forska, utan vara ett analyserande och kunskapsförmedlande centrum. Och det behovet ser också forskare på fältet.

Centerpartiet säger sig vilja ha ett kunskapscentrum och i bästa fall menar de centrum för forskning om arbetsliv och arbetsmiljö. Det är precis vad vi forskare efterfrågar, inte ett nytt Arbetslivsinstitut men många tvärvetenskapliga centra och institutioner vid universiteten med olika inriktning. Regeringen borde erbjuda universiteten möjlighet att i konkurrens om medel etablera sådana centra.

Det behövs komplement till institutioner som företagsekonomi och industriell ekonomi som bas också för den angelägna  yrkesutbildningen i personalfrågor, ledning och arbetsorganisation.

Säkert kommer sådana krav att höras vid de svenska arbetslivsforskarnas årskonferens Falf2018 som pågår vid Högskolan i Gävle (10-12 juni)

Åke Sandberg är civilekonom, professor em. i sociologi vid Stockholms universitet. Utkommer i höst med boken Arbete & Välfärd.

Tillägg här i bloggen. 
På facebook finns liten rapport i ord & bild från våra falf-sessioner som rönte stort intresse. Många kom. Läs även intervju i Du&Jobbet.

 

Arbete & Välfärd – Innehållet i boken & Falf2018

ARBETE & VÄLFÄRD.
Ledning, personal och organisationsmodeller i Sverige.
Här är innehållsförteckningen till nya boken som kommer i oktober, i länken som pdf, mer läsbar än bilden nedan. Nära trettio ledande  forskare bidrar i tjugofyra kapitel om arbetslivets många delar och perspektiv.

Flera av författarna kommer att medverka vid Falf:s årskonferens i Gävle 10 – 12 juni. Här är våra delar i programmet:
Vi arrangerar ett  Symposium och ett Panelsamtal.  Symposiet har samma rubrik som bokens titel, ‘Arbete & Välfärd’ och där blir det presentationer i anslutning till några av bokens kapitel. Panelsamtalet är framtids och policyinriktat: ‘Arbetets organisering – forskning, praktik, framtid‘.
Dessutom: Irene Wennemo medverkar vid konferensens öppnande och Michael Tåhlin håller ett av plenarföredragen på samma tema som hans kapitel i vår bok.

I panelsamtal och symposium medverkar i olika konstellationer
Raimo Pärssinen
, Riksdagen, ordförande i Arbetsmarknadsutskottet
Gunnela Westlander, Professor, Stockholms universitet
Malin Bolin, Lektor, Mittuniversitetet
Ann Bergman, Professor, Karlstads universitet
Karin Lundqvist, Docent, Castor Analys
Michael Tåhlin, Professor, Stockholms universitet
Åke Sandberg,  Professor, Stockholms universitet

Studentlitteratur och vår förläggare Johan Lindgren kommer att presentera boken, följt av mingel, dryck och enkel förtäring.

Vi hoppas möta många av er i Gävle. Programmet lovar gott.

Vår förläggare har mer information.
johan.lindgren@studentlitteratur.se

Här är bokens hemsida underuppbyggnad
och  sida på Facebook

 

Intervju i tidningen Du & Jobbet

Forskningspolitik på arbetslivsområdet behandlas i vår tidigare bok ‘På jakt efter framtidens arbete’ Den kan laddas ner gratis här

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förläggare och redaktör i arbete vid ett av flera seminarier med bokens författare.  Johan Lindgren och Åke Sandberg.
Blir boken lika givande som seminarierna så blir den … bra.

Arbete & Välfärds foto.

 

 

 

Panelsamtal lördag den 25 nov, ABF i Stockholm: Utmaningar i arbetsliv och forskning

När? 11.00–12.00 lördag 25 nov
Var? Palmesalen, ABF-huset, Stockholm
Panelsamtalet ingår i Socialistiskt Forum

Många blir sjuka på jobbet. Fysiskt
tunga jobb finns kvar, och alltmer stress och
gränslösa krav i korta anställningar. Inte minst
invandrarkvinnor drabbas. Hur kan teknik och
arbetsorganisation utformas så att arbetsmiljön
blir hållbar? Vilken ny arbetslivsforskning behövs?
I vilka nya institutioner och centra där flera
vetenskaper samverkar?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I  panelsamtalet medverkar
Åke Sandberg Professor em. Stockholms universitet,
Ernst Hollander Lektor, Högskolan i Gävle,
Carin Håkansta Fil.dr, Luleå Tekniska Universitet
Wuokko Knocke Docent, tidigare Arbetslivsinstitutet
Moderator Susanna Toivanen, Professor, Mälardalens högskola

Ladda ner boken ”På jakt efter framtidens arbete”
Länk till seminariet på Facebook
Länk till boken på Facebook.

Kontakt: ake.sandberg@sociology.su.se
Arrangör: Studentlitteratur

 

Nytt nationellt arbetsmiljöcentrum

”Det behövs mer lokalt anpassad kunskap”

Du&jobbet bild

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen har utrett ett nytt nationellt centrum för arbetsmiljö med två huvuduppgifter: Utvärdering av arbetsmiljöpolitik samt förmedling av kunskap till arbetslivet.

Kommentar om utredningen
När utredningen presenterades kommenterades den av arbetsmarknadens parter och från forskarhåll av mig. Här finns ett reportage från seminariet organiserat av ilera, ilerasvenska.se  (arbetsmiljoforskning.se)

Apropos utredningen intervjuades jag av tidskriften Du&jobbet under rubriken ”Det behövs mer lokalt anpassad kunskap”

I båda fallen betonar jag värdet av det nationella centret och  av den kunskap som utvärderingarna ger. Jag framhåller samtidigt att denna kunskap behöver kompletteras med lokalt orienterad kunskap av mer direkt nytta på arbetsplatserna.

Utredningen föreslår att centrets förläggs till Stockholm. Om kunskapsbasen i Stockholm betonar jag att det behöver inrättas ett centrum/enhet för arbetsorganisationsforskning, motsvarande dem som finns för t.ex. individnivån (hälsa, stress, medicin/psykologi) och arbetsmarknad. Arbetsorganisationskunskap är efterfrågad på arbetsplatserna.

Uppdatering 8 september 2017
Mina tankar om utredningen vidareutvecklade jag i en artikel denna dag i tidningen Arbetet.
Samma dag kom det glädjande beskedet att det nya centret blir en myndighet och den förläggs i Gävle.  I pressmeddelandet säger ansvarig minister Ylva Johansson bl.a. ”Uppdraget är att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om arbetsmiljö samt kommunicera denna på ett målgruppsanpassat sätt, skriver regeringen. Syftet är att stödja det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Myndigheten ska även utvärdera och analysera arbets­miljöpolitiken och stödja regeringen i det internationella arbetsmiljöarbetet.”  Det är mycket glädjande och jämfört med utredningen en annan betoning av kunskapsbehov på arbetsplatserna.

Steg 1 är utvärdering och kunskapsförmedling genom den nya myndigheten.

Steg 2 måste vara att stärka själva kunskapsbildningen, forskningen. En bred flervetenskaplig forskning om arbete, organisation och miljö bör nu få resurser runtom på universiteten. Utan att nära känna högskolan i Gävle tror jag mig veta att den är stark på belastning/ ergonomi/ medicin /hälsa; där finns också industriell ekonomi/ management/ företagsekonomi, men tror inte att där finns någon tung institution eller centrum med samhällsvetenskaplig forskning om arbete och organisation ur arbetssynvinkel, lika lite där som i Stockholm.

När nu resurser finns för utvärdering och kunskapsförmedling är det dags för satsning på själva kunskapen, själva forskningen. Arbetslivet är ett av de forskningsområden satsar på i ett tioårigt program. Men därtill behövs permanenta resurser för att etablera centra för arbetslivsforskning, inklusive miljö och arbetsorganisation, vid flera lärosäten. Det bör vara nästa steg. I Gävle och annorstädes. Det finns företagsekonomi och management runtom, ofta flervetenskaplig; detsamma krävs för arbetsliv, med arbetsorganisation och arbetsmiljö.

Om vikten av kunskap om arbetsorganisationen för att skapa en god arbetsmiljö skrev Raimo Pärssinen, ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, i våras i tidningen Arbetet: ”Så länge som de organisatoriska frågorna inte tas på allvar kommer människor att bli sjuka, rehabiliteras och komma tillbaka till samma arbetsorganisation som gjort dem sjuka.”

Här finns hela utredningen om det nationella centret, SOU 2017:28

Och här vår bok om utmaningar i arbetsliv och forskning, som ger en gedigen bakgrund.