”En enskild studie är inget alexanderhugg i skoldebatten”

Default logo txt set up in Logo page

Jag skriver en replik på DN Debatt till en artikel om övertolkningar av Pisa-studien. Här är först DN:s ingress till min replik:

”REPLIK. De tre IFN-ekonomer som skrev på DN Debatt den 13 januari kritiserar med rätta att Pisastudien använts för att tolka statistiska samband som orsakssamband. Men för att driva sin tes refererar de samtidigt till en annan studie utan att berätta om den studiens speciella historiska bakgrund, som gör att det är vågat att använda den för att dra slutsatser för svensk skolas del, skriver professor emeritus Åke Sandberg.”

OECD:s Pisastudie har fått motivera skilda slutsatser om skolans prestationer. Därför är det intressant när tre ekonomer med bas i IFN (Institutet för näringslivsforskning) på DN Debatt den 13/1 kritiserar att statistiska samband i Pisa tolkats som orsakssamband. Deras kritik är rimlig. De tar som ett exempel påståenden att Pisastudien skulle visa att konkurrens inte ökar elevernas prestationer eller till och med orsakar kunskapsfall i svensk skola. De hänvisar så till en, som de menar, rigorös studie av West & Wössmann som säger att friskolekonkurrens tvärtom förbättrar länders prestationer.

Men om nu metod och klarhet är så viktiga, och det är de, är det anmärkningsvärt att IFN-forskarna inte presenterar studien på ett sätt som gör att den kvalificerade läsaren av DN:s debattsida kan göra en egen bedömning av huruvida just de tres tolkning och tillämpning av studien på den svenska situationen är rimlig. Jag efterlyser en sådan analys.

Intrycket när de avfärdar dem de kallar ”debattörer på vänsterkanten” är att deras egen agenda kan vara att med Pisasiffror främja friskolors intressen. De hade gärna, för läsarens skull, kunnat redovisa sin grundsyn på marknad och politik – kanske på ”högerkanten”? … …  forts.

Läsa hela artikeln på DN Debatt här

Efter min replik har IFN-ekonomerna fått in i DN vad som rubriceras som en ’Slutreplik’ . Deras slutreplik är lika lång som min replik, vilket är ovanligt, och de kan därmed föra in delvis nya resonemang som jag inte kan bemöta i DN. De presenterar en abstrakt modellanalys som bortser från historiska och institutionella förhållanden. I grundfrågan anser jag min kritik håller. Tills vidare får jag alltså hänvisa den intresserade till min redan publicerade replik i DN.

Tidigare, den 16 januari, publicerade jag i  Värmlands folkblad en bredare kommentar till IFN-ekonomernas artikel, med fokus på vetenskap och politik i välfärdsdebatten

Välfärden: Det blev fel – nu gör vi om

 

VF trafikkaos omreglering safe_image

 

Avreglering och marknadskonkurrens kan vara bra i vissa sammanhang, men är inte alltid bästa lösning. Kanske inte i järnvägstrafiken, inte i stora delar av välfärdssektorn. Forskarens resultat och modeller pekar åt olika håll. Hur är relationen forskning och politik inom välfärden?

Forskare från IFN (Institutet för näringslivsforskning) skriver på DN:s debattsida om OECD:s studie Pisa som jämför skolan i ett trettiotal länder.  De presenterar andra studier som de menar visar friskolekonkurrensens fördelar. Jag kommenterar detta i Värmlands folkblad, och har också frågor om vetenskap och politik i välfärdsdebatten. Rubriken i Värmlands Folkblad: DET BLEV FEL – NU GÖR VI OM

Ingressen i VF: De senaste årens reformer har varit långt ifrån provisoriska, utan i stället dogmatiska marknads- och managementmodeller. För balansens skull behövs nu reflexion och mera politik inom välfärden. Det skriver Åke Sandberg, ekonom och sociolog, prof.em.

I reportage har problem i välfärd och infrastruktur illustrerats: Kaos i bilprovning och tågtrafik, kris på BB varje sommar, apotek som inte har medicin hemma. Skolans, omsorgens och vårdens problem behöver knappast nämnas.
Skatter har sänkts och resurser till välfärden stryps. Vi ser nu omfattande och grundläggande förändringar i komplexa samhällsfunktioner som välfärd och infrastruktur. De är svåra att greppa för oss som medborgare, för valda politiker, och för forskare.

Slutstyckena i artikeln ser ut så här:

Dags alltså för oss medborgare och brukare av välfärdens tjänster, och för politiska partier, att gilla läget genom att ta ett par steg tillbaka, undersöka tillståndet, ompröva dogmer om marknadens och New Public Managements (NPM) förträfflighet och reformera det som brister.
Även dogmer från före avregleringarnas tid, om den offentliga sektorns ofelbarhet förtjänar att omprövas: Dynamik, lyhördhet för brukare och utrymme för alternativ krävs.
Reformer måste genomföras utan att vi och politiker har recept för vad som är bäst, men när det är uppenbart att något inte fungerar fordras kurage att säga: Det blev fel, vi var naiva om välfärdsmarknader, vi gör om!
Modeller framöver bör därför vara ”provisoriska utopier”. De senaste årens reformer har varit långt ifrån provisoriska, utan i stället dogmatiska marknads- och managementmodeller. För balansens skull behövs nu reflexion och mera politik inom välfärden.

Läs hela artikeln i Värmlands Folkblad här.

Senare skrev jag en metodinriktad kritik som publicerades på DN Debatt 2o januari

Nordic Lights – Download Chapter 1

 

Nordic-lights-cover-large-jpeg

A preview of the introductory chapter of Nordic Lights is now available,  for download (pdf). It includes the Table of Contents as well as prof. Paul Adler’s Foreword and the whole of Chapter 1: How Bright are the Nordic Lights?

You will also see the book cover, with endorsements by professors Manuel Castells, Russell Lansbury, Ruth Milkman, Michael Schumann and Chris Smith.

Download here:  Nordic Lights introductory chapter (146 nedladdningar)
Foreword by Paul Adler
Preface
Chapter 1: How Bright are the Nordic Lights?

Want to read more? The book is available
at  Bokus or Adlibris, in print and as e-book
Information from Bokus for English-speaking readers

For more about our book go to my Nordic Lights pages
You may order  the book at a lower price by downloading one of the flyers from SNS förlag
Nordic Lights Flyer #1
Nordic Lights Flyer #2