Värden i välfärden – recension i A&A

A -A omslag

Så glad för professor Gunnela Westlanders kunniga och välskrivna recension av Värden i välfärden, min rapport  om styrning och organisering i välfärden, efter New Public Management (NPM).

Recensionen publicerades i Arbetsmarknad & Arbetsliv (A&A) nr 3, 2015. Recensionen granskar förstås min framställning, men den ger också en utmärkt sammanfattning av rapporten.

Det är angeläget fortsätta intressera sig för välfärdens utveckling. Nästa år (hösten 2016)  kommer Illmar Reepalus utredning om vinster i välfärden, och på departementet pågår Ardalan Shekarabis utredning om just styrning efter NPM.

Här finns rapporten, i den reviderade upplagan från juni 2014, på Arena idé.

Video från seminariet där rapporten presenterades på ABF-huset, och  mer om rapportens tema finns i länken.

 

ABF 1 sept 2014 Makten... Gunnela Westlander och Åke Sandberg Kenneth A foto
I samspråk med Gunnela Westlander vid ett seminarium hösten 2014 om ”Makten och ledningen i arbetslivet”, också på ABF-huset på Sveavägen.

 

Cyklopen på DN om vinststyrd välfärd

Min artikel i Värmlands Folkblad den 5  juni 2015

Debatt.  Vinster i välfärden – var skulle vi vara dem förutan, frågade sig ledarskribenten i Dagens Nyheter förra veckan (27/5).

För att visa vinstdriftens välsignelse framhålls att Skanska som bygger Nya Karolinska är vinstdrivet, liksom privata tandläkare. Andra argument är lika oskarpa och närmast ovärdiga med försök till ”human touch”. S- kongress pågick, då blir det ”lilla valrörelsen” på DN:s ledarsida och mycket är tillåtet.

Vinstens välsignelse brukar framhållas av Svenskt Näringsliv och Riskkapitalföreningen. Ofta argumenteras det i tre absurda led: Jaha, de vill förbjuda vinstuttag i välfärden, i skolor och vård. Men då måste väl också vinstdrivna bolag som bygger skolor och sjukhus förbjudas? Och i nästa steg allt vinstdrivet företagande. DDR nästa!

Det tredje ledet besvaras bäst genom att ta sig för pannan. Mellan de två första leden är skillnaden väl utforskad. Att det är olämpligt att privatisera drift av sjukhus och skolor visade Donahue i en bok på SNS för ett kvartssekel sedan, och det har styrkts i forskningen sedan dess. Byggnation och annat tekniskt är det lämpligare att lägga ut och privatisera – där klarar en att upprätta fungerande kontrakt.

DN finner det närmast löjligt att hävda att vinstintresset påverkar incitamentsstrukturen vilket går ut över kvalitet etcetera. Men att introducera vinstintresse är att premiera ett tydligt, mätbart mål som påverkar hela verksamheten och enligt lag i aktiebolag är överordnat andra mål som kvalitet.

Det är förvånande att DN lyfter fram Nya Karolinska som föredömligt med dess överskridna budgetar och ifrågasatta skatteupplägg. Förvånande är också exemplet tandläkarna. Det brukar framhållas som en vårdverksamhet som är relativt enkel att styra med den sorts kvantitativa mått som är en förutsättning för marknadisering och köp-säljsystem. När detta, enligt bland andra Riksrevisionen, inte fungerar som avsett talar inte mycket för att det skulle fungera i mer komplexa och långvariga vård- och utbildningsrelationer.

När sakargumenten är svaga har DN lyckats finna en gammal ledare med ”human touch” i Dalarnas tidningar, skriven av PR-konsulten Martin Borgs med uppdrag för moderaterna:

” ’Grattis till överlevnaden, älskade pappa’. Så stod det på ett kort jag fick i måndags. Vi firade att det var exakt tio år sedan jag kom hem från sjukhuset efter sex månaders cellgiftsbehandling.” Så inleds ledaren. Och tillfrisknandet är en seger som både Borgs och svensk offentligt driven vård ska gratuleras till.

Men Borgs och DN:s sätt att använda berättelsen för att rättfärdiga vinstuttag i välfärden är manipulativt och ovärdigt.

DN citerar: ”Apparaten som gjorde det möjligt att skiktröntga min kropp. Manicken under huden som cellgifterna sprutades in genom. Sprutorna som stacks in i ryggmärg och benmärg. Framtagna på vinstdrivande företag, av människor av kött och blod.” – Chefernas och aktieägarnas vinster, avslutar Borgs, ”blev också min och min familjs”.

Men nu var ju vården Borgs fick bekostad av skattemedel och gavs i offentlig regi. Och vinstdrivna bolag inom tillverkning av läkemedel och medicinsk teknik är nog ifrågasatta bara i Borgs och DN-skribentens enögda marknadsdogmatiska dröm.

Med en mer välgrundad och mångsidig syn är det, som civilminister Ardalan Shekarabi framhöll i en intervju ”skillnad på barn och betong”, på att driva en förskola och att bygga den. Att i köp-säljsystem skriva kontrakt som styr verksamheten är kvalitativt svårare än att styra ett bygge. Särskilt svårt om incitament och ersättningar domineras av vinstdrift.

Vinstdrift är den kraftfullaste av styrformer och därför vore det lämpligt att Shekarabis utredning om andra styrformer efter NPM och Ilmar Reepalus om vinstdrift kopplas nära samman. Gör de inte det kan båda bli tandlösa.

Åke Sandberg

ekonom och sociolog, prof.em

Värmlands Folkblad
Publicerad: 2015-06-05 09:11

Säffle och Grums i storstadsmedia

Apropos  SVT Uppdrag gransknings program om Grums

Utkast baserat på inlägg i sociala medier (en Säffle-site)
Säffle känner jag ganska väl, staden där jag växte upp under nitton år, och med regelbundna besök till familjen . Jag försöker följa vad som händer i stan. Grums känner jag bara flyktigt, så jag kan inte rätt bedöma om det är särskilt stora problem där. Men utifrån andra källor verkar det rimligt anta att Uppdrag granskning ger en ensidigt negativ bild.

Uppdrag granskning och Aftonbladets mörka bilder av värmländska Säffle och Grums
Som oftast, ny skarp ledare i Säffle-Tidningen av Solveig Voyce. Denna dag om storstads/Stockholmsmedias svartmålning eller töntmålning av småstäder, av landet, av värmlänningar, Nu senast Uppdrag granskning från Grums. Tidigare Aftondbladets serie när reportar återvände till de småstäder de lämnat, närmare bestämt bl a Säffle och Karlskoga. I en stad med många röster på SD håller Voyce en konsekvent linje för generöst och anständigt flyktingmottagande. Häromveckan bemötte hon ”veckans rasist” bland de anonyma insändarna – som även kletat ner porten till hennes hem. Inom den i stort sett mörkblå/konservativa Anderkoncernen finns här en tydlig socialliberal röst. Det behövs som motvikt till storstadsmedias nedlåtande attityd. Den vitala lokala tidningen är angelägen och väsentlig.
http://nwt.se/saff…/st-ledare/…/03/12/a-ru-go-i-hovve-eller…

Även Värmlands Folkblad skriver om UG under rubriken ”Utan nyanser i Grums” http://www.vf.se/asikter/ledare/utan-nyanser-i-grums
Som alltid, skarp och angelägen ledare av Peter Franke – som borde följas även av storstadsmedia och storstadsmänniskor – inte bara av värmlänningar i förskingringen som jag.

”Uppdrag granskning om att leva och dö i Grums var Uppdrag granskning när det är som sämst, vilket tyvärr inträffar lite för ofta nu för tiden. Med dystra Twinpeaksbilder och ödesmättad musik skildrar man ett samhälle som enligt SVT är dömt att dö.”

Läs Värmlands Folkblad, idag den enda helägda/ helt självständiga arbetarrörelsetidningen. Och det bästa, det mesta (allt?) ligger tillgängligt för alla: Ingen betalvägg.

Tips även till redaktionen för Panelen i P1:s Godmorgon, världen: Den imponerande Göran Greider kan ju få förhinder en dag… och då kan kanske en värmlänning från Karlstad få ersätta en deltids dalkarl? Eller varför inte Säffles Solveig Voyce i Panelen?

Debatten fortsätter
Debatten om Uppdrag granskning och Grums (och glesbygd/landsbygd) fortsätter i både värmländska medier och i ’storstadsmedier’

Aftonbladet, kritik från Grums kommunalråd
http://www.aftonbladet.se/debatt/article20454958.ab
Replik från Uppdrag granskning
http://www.aftonbladet.se/debatt/article20457866.ab

På Grums kommuns facebooksida
https://www.facebook.com/grumskommun
finns länkar till en rad artiklar i bl.a. nwt, t ex av två forskare vid Karlstads universitet, som bor i Grums
http://nwt.se/…/03/14/dalig-research-daligt-program…

I Aftonbladet skriver också Dala-demokratens kulturchef om svarta skildringar av Bergslagen
Hög tid att uppdatera bilden av glesbygden”
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/kulturochnoje/article20463665.ab
Och en ung mor som medverkade i UG berättar om sin oro för missbruk och de ungas framtid i Grums och tro på gemenskap och behov av nya jobb
http://www.aftonbladet.se/debatt/article20461642.ab
även i VF http://www.vf.se/asikter/debatt/jag-hatar-inte-grums

UG:s presentation av programmet om Grums:
http://www.svt.se/ug/unga-lamnar-grums-tappat-var-femte-invanare

Bra att UG nu bidrar till debatt om ojämlikhet i landet, om klyftor land-stad och om mer nyanserade bilder av det som ligger utanför storstäderna

Mediekonsulten Paul Ronge har intressanta kommentarer om TV-programmet på sin blogg i tidningen Resumé http://blogg.resume.se/paulronge/ Han anser det ohederligt att kommunalrådet i Grums helt klipptes bort (trots 30 min intervju). Ronge berättar också att han jobbat för Grums kommun under granskningen och krisen. I blogginlägget finns länkar till fler intressanta inlägg.  http://blogg.resume.se/paulronge/2015/03/13/fradga-och-muspip/

En annan intressant kommentar finns i en blogg på allehanda.se, av anonyme Majed i Sollefteå, som presenterar sig så här: Är pappa till Elliot, sambo med Karin och jobbar med kommunikation till vardags.  http://blogg.allehanda.se/majed/2015/03/13/uppdrag-granskning-lamnar-redaktionen-och-aker-vilse/

Mot bakgrund av uppmärksamheten kring UG om Grums, finns det anledning återvända och för att fördjupa diskussionen kring Aftonbladets serie ”På min hemmaplan”:
http://story.aftonbladet.se/minhemmaplan
Och avsnittet om Säffle: http://story.aftonbladet.se/minhemmaplan/#section-7
Även då blev det debatt i medierna, men inte som omfattande som nu om Grums. Uppdrag granskning har ju ett enormt genomslag.

I höstas skrev jag i Säffle-Tidningen om arbetslöshet och främlingsfientlighet i staden. Jag arbetar, så sakta på en rapport om dessa frågor.

 

Sysslolösa jourläkare i SLL

SLL:s jourläkare sitter i stort sett sysslolösa. Privata bolaget Curera får 24 milj kr för att mesta av tiden sitta och vänta. I DNs exempel idag, jobb två timmar av femton. Pinsamt. 2.000 hembesök gjordes jämfört med miniminvå som satts till 6.000. SLL ska bli effektivare på att nytjja jourbilarna säger man, beställa mer. Bra.. kanske, om det behövs fler besök.
Men det finns ytterligare ett sätt, som är väl beprövat i all annan verksamhet: De anställda får bredare arbetsuppgifter så att om en uppgift inte kräver en insats så har man annat att ta itu med. I snabbköpet t.ex.: Om det är tomt i kassan så blir jobbet att packa upp varor.
Läkaren som sitter sysslolös hemma i tretton-fjorton timmar och gör två hembesök på totalt max två timmar – vad kan hen göra i ett bredare jobb? Ja, utan att jag kan branschen kanske
– vara uppkopplad till ett telefonrådgivningssystem och ge råd till sjuka?
– sitta och vänta på en mottagning av något slag och där göra lite nytta, kanske t o m ta emot patienter, men vara beredd ge sig ut på uppdrag när det påkallas?
– osv
Så snäva jobb som SLL:s jourläkare verkar ha är rena stenåldern. Sen femtio år kallas alternativet i organiationslitteraturen arbetsutvidning. Det fungerar Pröva det!

Var ligger ansvaret för slöseriet?
Fel på flera händer menar jag.

– Inkompetent upphandling från SLL. 
– I grunden: privatiseringar skapar olycklig suboptimering – varför inte driva i egen regi, integrerat i SLL:s egen verksamhet, med flexiblare/ bredare arbetsuppgifter.
– Ansvariga för arbetsorganisation och ledning inom SLL: varför så snäva arbetsuppgifter – 1800-talsmässig arbetsorganisation
– Det smarta företaget som plockar ut 24 mkr utan mycket ansträngning; deras mål är vinst så med slapp upphandling och dålig organisation i SLL kan de sitta nöjda; etiken i Ab är shareholder value, i samklang med lagens bokstav
– Läkarna som länge rullat tummarna och inte slagit larm – etiken? Det är bra att jourläkaren Anders Flood nu sägerifrån, men alla andra, länge…

http://www.dn.se/sthlm/landstinget-lovar-stoppa-sloseriet/

Dags att balansera ”Dagens Samhälle”!

Jag är inte ensam att ha kritiserat SKL:s tidning Dagens Samhälle för att under nuvarande chefred. Mats Edman ha blivit en hårdvinklad tidning på högerkanten, där han och redaktionen driver sitt personliga tyckande i både krönikor och reportage. Nu med en ny röd-grön majoritet är det läge för en ny inriktning på tidningen, en allsidig och balanserad kvalitetstidning som speglar hela dagens samhälle, och ger rimligt utrymme för olika perspektiv. En sådan omgörning är angelägen. Däremot bör tidningens pigga form bibehållas, där har Edman gjort ett bra jobb.

I Dagens Arena kritiseras Dagens Samhälle och dess chefredaktör för att ha en politisk agenda åt högerhållet, både i opinionsmaterial och nyhetsmaterial. Läs de kritiska röd-gröna kommentarerna av politikerna Ilmar Reepalu (S), Emil Broberg (V) och Karolina Skog (MP).

Tillagt 4 feb 2015: Chefred. Edman har nu engagerat en (1) ny kolumnist, som faktiskt ligger klart till vänster om den socialdemokrat på högerflanken som väl tidigare utgjorde vänstern bland krönikörerna. Att Edman därmed anser sig ha nått balans i krönikörsuppsättnignen säger en del om var hans ’mitten’ ligger. Mer om detta aktualiserat och vidare utvecklat  i min tidigare bloggpost.

Uppdatering 17 april 2015.
Edman fortsätter använda Dagens Samhälle som plattform för sitt korståg mot vinstbegränsning och för vinstdrivna bolag i välfärden. Hans argument denna gång. Många landets stora bolag finns i (den skattefinansierade) välfärdssektorn. Och de ’räddar’ Sverige när industrin går nedåt.
MEN: Alternativet att icke-vinstdrivna företag, kooperativ, idéburet och offentligt sköter detta och ’fyller tomrummet’ – det ser han inte in ensidighet. Vinstdriften är för Edman det viktiga, inte verksamheten. Det genomskådar förstås Reepalu. Liksom att det vinstdrivna bolagens alla intäkter och vinster utgörs av skattemedel.
Nu rekryterar Edman f ö en ledarskribent från SvD som ny debattredaktör!
Ska bli spännande se vad utredaren av ’vinster i välfärden’, Ilmar Reepalu (S) kommer fram till, liksom vad rödgröna i SKL tänker om: Hur få en Dagens Samhälle som är balanserad, självständig och av hög kvalitet?
Fråga till Lena Micko (S), Emil Broberg (V) och Karolina Skog (MP) m fl.

Se mer om min tidigare kritik och Edmans svar (fulla av invektiv, men få argument), i min tidigare bloggpost här.

Arbetslöshet och välfärdsbrister – föder de motstånd mot fler flyktingar i staden?

 

2014-10-17 10.52.52

Arbetslöshet och välfärdsbrister föder motstånd mot immigration… ungefär så skulle jag nog formulera en rubrik idag, om jag skulle skriva om SD:s framgångar t.ex i min gamla hemstad Säffle i södra Värmland.

Tills vidare publicerar jag här i länken en  artikel i Säffle-tidningen från igår den 16 oktober 2014. Den är i sin tur en återpublicering av min artikel i ST för 22 år sedan, på en dag när. Då var den långa rubriken ”Arbetslösheten föder främlingshat: ’Hata arbetslösheten ’ för de arbetslösas, de nya svenskarnas och ekonomins skull” I stort tycker jag artikeln håller, även om jag idag inte skulle formulerat en del avsnitt på samma sätt och även om jag idag förstås skulle ha aktuella siffror och exempel och sätta in dem i ett mer utvecklat sammanhang med referenser till aktuell forskning.

Chefredaktören Solveig Voyce har skrivit flera ledare präglade av en humanistisk grundsyn och har senast argumenterat för att Säffle ska ta emot ensamkommande flyktingbarn. Säffle-tidningen har en livaktig debatt om flyktingfrågor, asylmottagning och stadens utveckling. Frågan om stadens utveckling, flyktingförläggning och SD:s framgångar har även aktualiserats av  Peter Kadhammars (Säfflebördig som jag) reportage i Aftonbladet nyligen, som var en dyster skildring i ord och bild.

Här är min korta ingress i gårdagens Säffle-tidning:

”Det gläder mig att Säffle-Tidningen återpublicerar min artikel från nästan precis 22 år sedan, den 15 oktober 1992. Det sorgliga är att mycket av de problem artikeln handlar om består eller har förvärrats: Arbetslöshet, främlingsfientlighet och brister i äldreomsorg och i utbildning. Det är i den helheten problemen finns och där måste också lösningen sökas. Fabriksnedläggningar som Volvo Buss i Säffle nyligen, ungdomsarbetslöshet, brister i välfärden, tomma lägenheter och affärslokaler, stort flyktingmottagande – där finns grogrund för fientlighet mot invandrare eller i vart fall för önskan om begränsning i invandringen, ofta av ekonomiska skäl, ibland med direkt främlingsfientliga förtecken. Det är där vi måste börja, förstå orsakerna i samhället och göra något åt dem.

Då 1992 rådde arbetslöshet och då fanns det kortlivade Ny Demokrati (med Bert Karlsson och Ian Wachtmeister, den senare nu rådgivare till Sverigedemokraterna). Med sina fascistiska och rasistiska rötter och ledande företrädare idag är Sverigedemokraterna ett större hot mot solidaritet och gemenskap i det svenska samhället. Invandringen är större och arbetslösheten fortsatt hög. Alla medborgare och partier har anledning analysera de samhällsförhållanden som leder till röster på Sverigedemokraterna och visa på möjliga solidariska lösningar.

[…]  För de yngre läsarna kan nämnas att jag i stället för gulaschbaroner (som berikat sig genom spekulation i kristider) skriver ”galoschbaroner” med anspelning på Ny Demokratis slogan om att skapa ”drag under galoscherna”. Bengt Westerberg var partiledare för ett socialliberalt folkparti (till skillnad från det som idag ibland kallas ”kravliberalt”). Vidare skriver jag om att flyktingmottagande leder till jobb och intäkter för kommunen som får ersättning, men det borde nog framhållits att det ändå kortsiktigt är en samhällsekonomisk kostnad.

Åke Sandberg är idag professor emeritus vid Stockholms universitet. Han har under det gångna året utgivit boken Nordic Lights (SNS 2013) om arbete och företagsledning i Skandinavien och Värden i välfärden (Arena idé 2014) om styrning efter New public management.”

 

Värden och styrning i välfärden efter NPM

Här har jag ställt samman länkar till några kommentarer under hösten till frågan om välfärdens organisering. Om möjliga former för styrning efter NPM (New public management) och efter dominans för vinstdrivna bolag i välfärden.
Då finns utrymme för primärt kvalitetsmotiverade aktörer, styrda av välfärdsvärden, idéburet, kooperativt och en förnyad offentlig drift, och med stor roll för yrkeskunskap och brukarinflytande.

 

1.
http://www.akesandberg.se/om-valfardens-organisering/

2.
http://www.akesandberg.se/driftformer-management-och-kvalitet-valfarden/

3.
Min rapport ”Värden i välfärden” i reviderad upplaga, juni 2014
Rättelseblad för den som har den tryckta rapporten

4.
En bisak, men inte helt oviktig: Tidningen Dagens Samhälles obalans

 

Dagens samhälle allsidigt speglat i ”Dagens Samhälle”?

Bildresultat för dagens samhälle logotyp     

Låt mig först säga: Stort grattis till Dagens Samhälles redaktion att ha lyckats så väl med upplagan, inte minst i pappersformatet.  Till det har säkert bidragit både den spänstiga journalistiken, inriktningen på det relativt stabila affärssegmentet (beslutsfattare, företagsledare och kommunpolitiker,  i det kommunal&välfärdsindustriella komplexet) och, som chefredaktör Mats Edman framhållit, även den svaga konkurrensen.

Dagens samhälle allsidigt speglat i ”Dagens Samhälle” (DS)? Det är temat i några artiklar där jag presenterat en kritik av Dagens Samhälles bevakning av välfärdssektorn, av frågan om driftformer. Min sammanställning här är föranledd av en diskussion initierad på facebook av DS debattredaktör Andreas Henriksson med anledning av DS upplageframgångar. I tråden hyllas tidningen, men där reses också krav på en allsidigare och kritiskt granskande journalistik och Henriksson förefaller positiv till önskemålen. Kanske stärkt av upplageframgången och inspirerad till visst omtänkande av alliansens svagare ställning i många av Sveriges kommuner.

Jag skrev  i Medievärlden en genomgång av ett par exempel som verkar relativt väl spegla tendensen i tidningens bevakning av välfärdens driftformer – för att uttala sig mer säkert om representativiteten skulle en stor undersökning behöva göras. Det de valda exemplen visar  är dock illa nog, hårt vinklad journalistik  i en väsentlig samhällsfråga som dessutom verkar vara Dagens Samhälles hjärtefråga. DS hade först accepterat publicering, men sedan grep Edman personligen in och refuserade. Efter publiceringen i Medievärlden skrev Edman tillmälen och otidigheter på Facebook. I en artikel i Resumé  diskuterar jag därefter Edmans bemötande och denne kommenterar (med fortsatta invektiv)  i en intervju i Dagens Opinion, som jag bemöter i en slutreplik i samma blad. – Se även en aktuell  kommentarnederst i posten här, med anledning av den nya röd-gröna majoriteten i Sveriges kommuner och landsting, SKL, som äger tidningen.

I en senare artikel diskuterade jag socialdemokratins politik för välfärdssektorn. Där fanns en passant en kritisk kommentar om DS obalanserade journalistik, men DS debattredaktör sa sig vilja publicera om jag strök en mening. Det gjorde jag, men sedan kom inget svar – kan det ha berott på att en kvarstående sakupplysning om DS styrelseordförandes ledande roll i Moderaterna var redaktionen misshaglig? Tidningen Etc publicerade artikeln. (I Dagens ETC skriver f ö Kajsa Ekis Ekman om ”Dagens Samhälle: Riskkapitalisternas bästa vän och ett journalistiskt haveri”)

DS honnörsord verkar vara balanserad. Chefredaktören förefaller dock långt därifrån i sina utfall, och i tidningen som helhet är i vart fall i behandlingen av välfärdssektorn obalanserad och inte allsidig. – Tidningen är formellt oberoende men verkar i hög grad i samklang men den majoritet som länge rått inom SKL.  Föga har setts av kritisk granskning av SKLs verksamhet – det brukar annars ses som en indikation på organisationspressens faktiska oberoende.

Jag tillåter mig citera Torsten Kindtröm i DS debattredaktörs offentliga facebooktråd idag (10 okt): ”Det lustiga var att i tioårsjubileumstexten i DS påstods att tidningens självständighet gentemot ägaren var a och o. En tidning som aldrig under nuvarande regim varit i närheten av att våga granska SKL- en ytterst märklig halvreviderad semimyndighet som döljer hur många granskningsbara skräphögar som helst.
 Självständig – no way!”  Jag har själv i en av mina artiklar fört fram en liknande synpunkt om oberoende och allsidighet.

Det är därför  uppmuntrande att  Andreas Henriksson säger att redaktionen nu överväger satsning på kritiska granskningar av SKL – välkommet om kritik tas på allvar och leder till förändring. AH tar också positivt upp en annan läsares, Nicke Bremer, önskan om mer fördjupning, bidrag av forskare etc. Däremot kommenteras inte fleras önskan om fler/andra krönikörer – trots förnyelse finns där en bias idag. Detsamma kan sägas om forskarmedverkan – forskare har t ex mycket olika syn på DS hjärtefråga: Vinster i välfärden. Så även där är urvalet avgörande för om det blir en kritisk, allsidig och oberoende journalistik.  Låt oss hoppas att det ändrade politiska landskapet blåser in lite frisk luft av journalistisk oförvägenhet och allsidighet i Dagens Samhälle. Då har skiftet i majoriteter i vart fall fört en god sak med sig.

Texten ovan publicerad 10 okt 2014, reviderad 16 januari 2015, samt tillägg här:
Läs Dagens Arena om ny röd-grön majoritet i SKL och Reepalus kritik av Dagens Samhälle. Jag delar hans syn att DS ofta är välgjord, men även att den bör bli balanserad och allsidig, inte ensidigt högerorienterad som idag. Debattörer på DS facebooksida talar gärna om att då blir det Pravda. Nej tvärtom, nuvarande ’högerpravda’ – för att ansluta till språkbruket i facebooktråden – bör ersättatas med balans och måtta och professionalitet. Undrar om nuvarande chefred Edman är rätt person för det?

Tillägg 4 februari 2015:
Obalansen i Dagens Samhälle som helhet, inklusive i krönikörsstallet.
Bearbetning av kommentar på Dagens Samhälle samt på min facebooksida.

Jag läser en intressant krönika  av Daniel Suhonen (chef för fackliga idéinstitutet Katalys) i Dagens Samhälle: Skattesänkningar och snedvridande bidrag till branscher har urholkat välfärdens kvalitet. Som K O Feldt brukar framhålla, med ref till SKL, krävs ökade skatteintäkter bara för att bibehålla nuvarande standard inom välfärden – än mer för att öka den. (Sker inte det riskerar vi, som Suhonen skriver, bl a växande krav på privat medfinansiering för ”det lilla extra” och mer därtill)
Krönikan: http://www.dagenssamhalle.se/…/maerklig-paradox-om-den-trae…

Alltså, intressant nyrekrytering av Suhonen som kolumnist på Dagens Samhälle. En krönikör till vänster i det borgerligt dominerade krönikörsstallet, till vänster om chefredaktör Mats Edman och Timbrohögern förstås, till vänster om goda liberaler och klart till vänster om S högerflank.

Chefredaktören tycker sig enligt Dagens Opinion ha uppnått en balans bland krönikörerna mellan höger-vänster-mittemellan. Det säger en del om var Edmans ”mitt” ligger. Balansering är en vällovlig ambition till förändring av en tidning vilken som helhet är obalanserad och kantrar kraftigt åt höger. Men, bland krönikörerna fortsatt kraftig dominans för högersidan och borgerligheten således; en fluga gör ingen sommar.

En omfattande omgörning i balansens tecken behövs, och då inte bara bland krönikörerna. Balans och oberoende borde bli ledstjärna för hela tidningen – och för hela SKL (med visst oberoende av aktuell majoritet, inte i praktiken dess språkrör som under den gångna mandatperioden). Socionom David Liljekvist framhåller  i Dagens Arena (den 26 januari 2015) utifrån sina erfarenheter, att inte bara Dagens Samhälle, utan även SKL, kommit att fungera som en ”politisk plattform” för den tidigare majoriteten – och att det är inte acceptabelt.

Referens
Om styrning och organisering i välfärden – efter NPM –  skriver jag i rapporten ”Värden i välfärden” från arena idé, våren 2014.

 

 

Om välfärdens styrning och organisering efter NPM

Debatten om välfärdens organisering och styrning har fortsatt vara intensiv, inte minst på Dagens Nyheters debattsidor, DN Debatt.

 

Bo Janssons, Lärarnas Riksförbund hade en intressant artikel i förrgår på DN Debatt (9 sept 2014: ”Alliansens väljare vill stoppa eller reglera vinster i välfärden”. Min resonerande kommentar samma dag hade rubriken ”Förbjuda vinst inte lätt – och alternativen behöver utvecklas” Som jag skrivit om tidigare: att ha kvar vinstdrivna bolag och samtidigt försöka minska vinstjakt och vinstuttag är svårt, direkta vinsttak etc kan kringgås av smarta skattejurister, målstyrning leder ofta fel och styrning av insatser kräver ofta detaljerad reglering av personal, lokaler mm. Nån slags kombination kan vara en väg. Eller så tackar man nej till vinstdrivna bolag och satsar på alternativ, på stöd till och utveckling av offentligt driven välfärd och annan idéburen i form av  not-for-profit stiftelser, kooperativ, föreningar, SVB etc. Livskraftiga, dynamisk alternativ med delaktighet för brukare och personal, det kräver en stor FoU-satsning. En kan inte direkt ta över styrmodeller utvecklade i en företagsekonomi anpassad mest för vinstdrivna aktiebolag.

Dagen efter, den 10 sept, skrev entreprenören och it-miljardären Dan Olofsson en artikel med, för att uttrycka sig drastiskt, dåligt underbyggda självklarheter: ”Åtta av tio välfärdsföretag berörs negativt av vinsttak”. Min replik samma dag: ”Olofsson upprepar sig och rapporterar självklarheter”  Han upprepar sig från tidigare artiklar. Nytt (?) är att han redovisar  att de vinstdrivna bolagen i välfärdssektorn inte gillar vinstbegränsning (sic!)., bl a skulle de investera mindre då. Källan är en liten enkät hans bolag , tillsammans med Wallenbergs Investor (med flera bolag i sektorn) låtit göra. Det Olofsson framställde som ett ointresserat inlägg (har inga företag inom välfärden) visar sig alltså vara en maskerad partsinlaga för en av de stora privata aktörerna inom vård och skola, Investor.

Varför skrev jag igår att Olofsson upprepar sig? Jo, han har drivit liknande  teser, bl.a. på DN Debatt några veckor tidigare (18 sept): ”En myt att vinster tömmer vård och skola på resurser” som jag bemötte (20 sept) i en replik som gavs rubriken ”Valfrihet förutsätter inte privata bolag

I skrivande stund, som det brukade heta, ser jag  på dagens DN Debatt en artikel där tre skribenter (Lars Bryntesson, S i Sigtuna, Lars Pettersson, Famna och Anders Wijkman, ordf. i Upphandlingsutredningen) uppmanar politikerna ”Satsa på den tredje vägen i välfärden – idéburna bolag”, som visar det sig, innefattar avtal och kontrakt mellan kommuner och landsting och ett spektrum av former som ideella föreningar, kooperativa företag, aktiebolag med not-for-profit-klausul (kanske i form av SVB). De kräver att lagen om offentlig upphandling (LOU) ändras får att underlätta för idéburna och mindre organisationer. Detta möjliggörs genom ändringar i EU:s reglering, som tillåter mer av sociala krav i upphandling, t.ex. avseende driftform, miljö, kollektivavtal. Särskilt förespråkas olika former för direkta avtal och kontrakt mellan det offentliga och idéburna organisationer, gärna i form av idéburet-offentligt partnerskap (IOP)

Vidare krävs bättre kapitaltillgång, rådgivning och stöd, och  en satsning på forskning om idéburna organsationer. Det senare ser jag som långsiktigt helt centralt, och de handlar om att bygga upp institutioner eller centra för sådan FoU, som är fristående och inte underordnade mainstream inom företagsekonomin.

Den intressanta artikeln om idéburna organisationer i välfärden gör det lägligt att citera avslutningen på min artikel på DN Debatt den 9 sept, där jag argumenterar för en stor satsning på forskning om och utveckling av såväl offentlig som idéburen drift: organisering, reglering och styrning: ”Då kommer andra frågor högt på dagordningen: Hur undvika en återgång till den stelbenthet som kännetecknade offentlig drift på 1980-talet? Här krävs en stor satsning på stöd (finansiering och utbildning) för idéburna alternativ och forskning om och utveckling av former för organisation och styrning i offentlig drift med ledord som lokala alternativ och delaktighet för personal och brukare. Att ”låta lärare vara lärare” och allmänt ge olika yrkesgrupper utrymme att göra sitt professionella jobb.”

I en replik instämmer Ulla Andersson (V) i mycket med Bryntesson-Andersson-Wijkman i deras argumentation för idéburna alternativ,  men hon ser dem som komplement till en utveckling av en mindre stelbent offentlig sektor. Acko Ankarberg, partisekreterare i KD bejakar också han den ideella sektorn men vill inte ”stänga ute entreprenörer från välfärdstjänsterna

Som jag ser det har dock Ankarberg missat en huvudtanke hos Bryntesson m fl, nämligen  att ”vinstuttag inte är nödvändiga incitament” för dem som startar och driver verksamhet.er. Incitamenten är i stället att professionellt driva en värdegrundad verksamhet. Exempel som ges: Stadsmissionerna, Bräcke diakoni, HSB Omsorg. – Det är här som vikten av forskning och utveckling av en ekonomi för idéburna verksamheter blir central. En gedigen satsning på forskning som innefattar företagsorganisation, verksamhetens kvalitet, styrning, arbetsorganisation, arbetsvillkor, anställningsvillkor, miljö.  En  helhet av kvalitet i resultaten, verksamheten och arbetet, med grund i sociala värden.

Publicerat den 11 sept 2014, reviderat 13 sept.

 

Sandberg omslagEn bakgrund till mina artiklar och kommentarer är rapporten Värden i välfärden. Om styrning och organisering efter NPM, (Arena idé 2014). Om välfärden som en del i den svenska eller nordiska modellen, vid sidan av arbetsmarknadens organisering, skriver jag med kollegor i antologin Nordic Lights. Work, management and welfare in Scandinavia (SNS förlag 2013). Jag tror att dessa skrifter sammantaget kan bli användbara bidrag i utredningar, överväganden och överenskommelser, även efter det stundande valet.