Browsing articles in "Nordic"
Mar 17, 2015

Thomas Piketty undresses Norwegian Airlines CEO: Inequality, and taxes on wealth and inheritance

As a service to foreign friends. Here are two clips you must see – Piketty 1, Piketty 2 – from the Swedish-Norwegian talk show, Skavlan, with an excellent and revealing dialogue. Economist Thomas Piketty verbally undresses capitalist and CEO of Norwegian airlines, Bjoern Skos.
Piketty among other things reveals CEO Skos’ tax sham (saying he pays 1000 % taxes) – but in reality a very small percentage of his wealth of several billion dollars.

Piketty also criticized Sweden’s 0 % inheritance tax (equal only to that in Berlusconi’s Italy) and compared to about 40 % tax on big fortunes inherited in most countries. The Swedish model is changing.

Added May 9, 2015
More on inequality by Piketty: Back to 19th century conditions

Sep 3, 2014

MAKTEN OCH LEDNINGEN I ARBETSLIVET. Seminarierapport & video.

 

Fullsatt med  extrastolar  i ABF-husets Palmesal. I väntan på öppningen av seminariet.

Vad säger forskningen om arbetslivets problem och om möjliga alternativ? Vad händer med den nordiska modellen på samhällsnivån och i företag och förvaltningar?
Närmare diskuteras bl.a. organisation av arbetet, arbetsmiljön, jämställdhet och genus, företagsledning, ’human resource management’, new public management, flexibilitet, utmaningar för facklig verksamhet och den skandinaviska modellen. 
Över dessa teman reflekterar och samtalar en del av författarna från boken Nordic Lights.
ABF-huset i Stockholm, måndag den 1 septtember 2014

Organisation av arbetet, arbetsmiljön, jämställdhet och genus, företagsledning, ’human resource management’, new public management, flexibilitet, utmaningar för facklig verksamhet och den skandinaviska modellen.

Palmesalen i ABF-huset var fullsatt, 78 deltagare räknade ABFs Göran Eriksson till, och det blev en spänstig kväll genom att vi valt bort långa akademiska föreläsningar. I stället hade jag lagt upp kvällen med bara två inledande kortföreläsningar och därefter väl förberedda författarsamtal och paneldiskussioner.

Seminariet videosändes direkt och finns i sin helhet att se på ABF Play.
Video Del 1. Föredrag av Åke Sandberg och Anna Wahl, därefter utfrågning och samtal med var och en av forskarna
Video Del 2. Tre panelsamtal och avslutning om behovet.

Seminariet i medierna
Artikel i Arbeidsliv i Norden”Forskarkritik: Sysselsättningen har blivit viktigare än arbetets innehåll”

Anna Wahl föreläser och presenterar nya rön från sin offentliga utredning, SOU, om höga chefer i näringslivet, kvinnor och män

Medverkande forskare:
Gunnar Aron
sson, professor,Stockholms universitet
Torsten Björkman, professor, Försvarshögskolan,
Anders Boglind, docent Göteborgs univ, f.d. chef vid Human Resources, Volvo Cars
Patrik Hall, docent, Malmö högskola
Annette Kamp, professor, Roskilde universitet
Jan Ch Karlsson, professor, Karlstds universitet
Christian Koch, professor, Chalmers
Fredrik Movitz, fil.dr., forskare, Stockholms universitet
Åke Sandberg, professorStockholms universitet
Anna Wahl, professorKTH
Concluding comment by Russell Lansbury, professor, Sydney University
Kommentarer och frågor: Ann Bergman, Karlstads universitet
Moderator: Lisa Pelling, Arena Idé

Kvällens program
Åke Sandberg inleder om management och arbete i den svenska och nordiska modellen

Anna Wahl talar om Management: mansdominans i förändring, utifrån en aktuell utredning SOU, som hon leder

Ann Bergman frågar ut och samtalar med var och en av forskarna på deras specialområden

Ann Bergman i raden av forskarsamtal, här med Fredrik Movitz

Tre panelsamtal ledda av Lisa Pelling, de tio forskarna deltar i olika konstellationer
1. Management, makt, moden:
Anders Boglind,  Torsten Björkman, Patrik Hall, Anna Wahl

2. Arbetsorganisation i omvandling: Flexibilitet och arbetets kvalivet:
Gunnar Aronsson, Annette Kamp, Jan Ch Karlsson, Christian Koch

3. Arbetsmarknaden och parterna. Den nordiska modellens framtid.
Annette Kamp, Fredrik Movitz, Åke Sandberg

Internationellt perspektiv Russell Lansbury

Åke Sandberg: Lärdomar av kvällen. Dags för ny arbetslivsforskning!

 

De tre panelerna i bild

Lisa Pelling modererar panelsamtal 1: Anna Wahl, Patrik Hall, Anders Boglind, Torsten Björkman

 

Panelsamtal 2: Annette Kamp, Jan Karlsson, Christian Koch, Gunnar Aronsson

 

abf1sept2014 panel 3 beskuren-3 FM ÅS Annete K Russell L 14MAKTEN 018

 

 

 

 

 

 

 

Panelsamtal 3: Fredrik Movitz, Åke Sandberg, Annette Kamp, Russell Lansbury

 

Eftersnack

ABF 1 sept 2014 Makten... Gunnela Westlander och Åke Sandberg Kenneth A foto

 

 

 

 

 

 

 

Gunnela Westlander, en nestor i arbetsorganisationsforskningen,  samtalar med Åke S.

 

Eftersnack: Torsten Björkman och Russell Lansbury


Torsten Björkman och Russell Lansbury talar om sin gemensamma ABB-studie

 


Några av forskarna  på Cafe 60 på Sveavägen. Jan, Ann, Anders, Fredrik, Torsten och Patrik, och den tomma stolen är seminariearrangörens/ fotografens.
I övrigt, tack till Kenneth Abrahamsson för några av de andra bilderna.

 

Boken Nordic Lights (Åke Sandberg, red; SNS förlag) är en bakgrund till seminariet

Och efteråt blev det Biff Rydberg, lax och gös (! länge en) – förstsås på upphovsstället till lyxbiffen/pytt i pannan. Här väntar Ann och Fredrik på mat och öl.

2014-09-01 20.39.35

 

 

Aug 31, 2014

Vem tror på Sverige? Gyllenhammar, Löfven och kunskapen om arbetslivet

 

Bo Ekman, Tällbergstiftelseordförande och tidigare bl.a. ansvarig för Volvos koncernplanering under P G Gyllenhammar, påstår i SvD (25 aug) att många nu tävlar om att beskriva hur illa ställt det är i Sverige.  Jag ser inte den bilden. Snarare att de stora partierna till såväl höger som vänster säger att det är ganska bra, men kan bli lite bättre, med smärre modifieringar i ena eller andra riktningen. Gilla läget och så skruva lite. – Är partier så otydliga om var de står och vart de vill kan det paradoxalt nog, som Irene Wennemo framhöll vid ett seminarium på IFN häromdagen, bli svårt att förhandla och kompromissa.

Bo Ekman använder sin karaktäristik av opinionens bild av Sverige som nattsvart för att som kontrast hävda att Sverige, efter Danmark, ligger i topp i de flesta internationella rankingar. Ekmans bidrag till debatten är att väga samman sexton internationella rankinglistar på olika områden.

Jag har svårt att se poängen med en sådan metod, särskilt som Ekman inte redovisar urval och sätt att väga samman. Det är svårt nog att väga samman en rad faktorer till vart och ett av de index, som Ekman sen väger samman i ett steg till. Intressantare vore att redovisa olika centrala rankingar var för sig och diskutera dem och hur de hänger samman. Det har gjorts av flera författare, bl a av Kurt Lundgren i boken ”Kan landet lagom vara bäst” och av mig tillsammans med Fredrik Movitz i antologin ”Nordic Lights”.

Det särpräglade i den svenska och nordiska modellen ligger i att styrkan finns både i den ekonomiska dimensionen (konkurrenskraft, produktivitet, IT), i den sociala (livskvalitet, arbetslivsförhållanden, demokrati, jämställdhet) och den miljömässiga. De nordiska länderna är levande exempel på att ekonomisk utveckling kan gå hand i hand med välfärd och relativt höga skatter. Till stor del i strid med konventionell nationalekonomisk och nyliberal/ konservativ visdom, men framlyfta som förebilder av nobelpristagare i ekonomi som Paul Krugman och Joseph Stiglitz.

I såväl länderrankingar som debatt fokuseras i regel makronivån, samhället och ekonomin i stort (arbetsmarknad, välfärdssystem), och de är centrala. Men väsentliga drag i den svenska och nordiska modellen finner vi på nivån företag och organisationer, såsom delaktighet och medbestämmande, kvalificerade jobb, dialogorienterad företagsledning (svensk/ Volvos i motsats till amerikansk/Fords) –  länge belyst och utvecklat i den arbetslivsforskning som regeringen Reinfeldt abrupt stängde ner för sju år sedan.

Den samlade oppositionen i riksdagen krävde i mars i år att ”Regeringen bör tillsätta en utredning om hur arbetslivsforskningen kan samlas och stärkas.” Men inget påtagligt har hänt.
Stefan Löfvén har sagt att arbetslivsforskningen ska stärkas. Nu är tid att visa samma handlingskraft som alliansen gjorde när de stängde Arbetslivsinstitutet. Det var ett av regeringen Reinfeldts första beslut som togs i de förberedande regeringsförhandlingarna mellan partiledarna.

Ett tydligt besked före valet och budgetmedel för en snar nysatsning för att åter göra svensk forskning om arbetets organisation och miljö världsledande.

Oberoende är stark

Ekman avslutar sin artikel med ”Mänsklig aktivitet globaliseras men den politiska skötseln fragmenteras i takt med förställningen att oberoende är stark”. Är detta en liten blinkning, eller snarare en pik, från Ekman till hans tidigare chef, P G Gyllenhammar, som nyligen kommit med en bok med titeln just ”Oberoende är stark”. Gyllenhammar syftar dock inte på nationers oberoende utan skriver om kvalitet i medier och i någon mån nog om – sig själv. Och han skriver om människors autonomi och självkänsla i arbetslivet och låg arbetslöshet och samverkan med facket som en betingelse. Det senare var ett tema i en tidig Gyllenhammarbok: Jag tror på Sverige.

Åke Sandberg, organisationsforskare

En rad författare i boken ”Nordic Lights” medverkar på ett seminarium i där aktuella frågor om ”Makten och ledningen i arbetslivet” belyses i utfrågningar och paneler. Måndag 1 sept. kl 17:00, ABF-huset http://us3.campaign-archive1.com/?u=11e45cbfa3a79db862585a3e9&id=0b9a379d41&e=3dd6adebe7

Aug 20, 2014

The Future of Work – Seminar with Richard B. Freeman

The Future of  Work – Seminar with professor Richard B. Freeman  at Medelhavsmuseet, Stockholm, October 14, 2013. This was the first in a series of seminars entitled ”The future of …” and organized by Stefan Svallfors at the Institute for Futures Studies.
Freeman Future of work UR Skärmklipp
Richard B Freeman from NBER and Harvard University made an introductory  presentation entitled ”The Paradox of Increased Team Production and Greater Inequality in Pay in the Knowledge Economy”.  Author and journalist Göran Rosenberg moderated the seminar, and Lena Sommestad and Åke Sandberg commented upon Freemans presentation.

The speakers are presented in the Invitation to the seminar, which is announced as follows:
The increasingly collective character of advanced production conflicts with the desire to identify superstars and give huge rewards to winners. Richard Freeman will in this seminar use the work of scientists, engineers and academics as a prime example, as well as of executives discussing this paradox. He will also discuss the questions of who ”owns” results, and of how we deploy new technologies, alongside issues of the global division of labour.

For those interested, there is abundant documentation available from the seminar. Below find links from the programme aired by Swedish Public Television (UR), as well as recordings published by the Institute for Futures Studies, both video and audio.

Here I will try and summarize neither Richard Freeman’s introduction nor Lena Sommestad’s and my own comments and the final discussion. I will only in retrospect  share  a brief reflection on my own comments. A background for me was our book Nordic Lights (SNS förlag 2013), with some of the themes summarized in Swedish in an opinion article  (DN Debatt July 11, 2014). Our comments to the  interesting and empirically rich powerpoint presentation that Freeman delivered had to be  somewhat spontaneous. Here I try to make mine somewhat more systematic.

Freeman’s main thesis is stated already in the title of his presentation, ”The Paradox of Increased Team Production and Greater Inequality in Pay in the Knowledge Economy”. Another way to express a similar thesis would perhaps be the classic idea of a growing contradiction between the increasingly social or societal character of production technology and organization and the more unequal and indivualized pay and remuneration systems.

Freeman talked about rising inequality in the US, and the importance of rentseeking as an explanation to the contribution of top executives to economic efficiency. Freeman also brought up economic feudalism, referring to Eisenhower’s Military-Industrial Complex speech from 1961 he pointed at close relations politicians and companies (funding); lobbyists and the media; and new possibilities in ICT and ”citizen science” and a new transparency.

In my comments I focussed on the main theme in Freeman’s talk: team production and inequality. I especially discussed the concept of ”team”. On a conceptual level, ”team” may mean very different things. I have been interested in the automotive industry, the car industry. Group work was discussed and developed in the 1960’s, based in Tavistock and a Norwegian sociotechnical school, and introduced in Sweden not least in Volvo (as discussed for instance in my edited volume Enriching Production.) ”Sociotechnical group work” was a concept impregnated with competence, cooperation and union influence and related to democratization in companies and in the economy at large – against a background of a tight labour market, generous welfare benefits and a general political radicalization.

Later team work came to Scandinavia through Japanese experiences and above all the US interpretation through the MIT Lean production project. In some countries this meant a new focus on teams and cooperation. In Scandinavia it rather meant a tightening up and stricter control of already existing sociotechnical groups that became more narrow  teams.

This is to say that team or group work may be very different things, so to be able to say that individualized pay is a paradox when there is team work one presupposes that team work has a genuinely social character, and my view is that team work in general does not have a social character, but perhaps sociotechnical group work has. And what is spreading today seems to be team work. Also we see very different types of team/group work for different types of employees, a group of researchers or qualified consultants work in groups that are very different from teams at McDonalds or a call centre for instance. More generally, in Sweden,  there seems to be a tendency of polarization of qualifications with a recent growth of less qualified low wage jobs and at the same time growth of the best paid jobs (Rune Åberg in Ekonomisk debatt). And some of the jobs – at both ends – may be some kind of team work or group work. Perhaps more team work at the lower end and group work at the upper end?

It seems as if much of team work is hierarchically organized and controlled in a detailed way, hindering local, egalitarian cooperation at work, and not very collective and social in character and thus not in contradiction to unequal and individual pay.

A colleague, sociologist and former HR director at Volvo Cars, Anders Boglind, writes in Nordic Lights about Ford taking over Volvo and the changes this brought about in the character of work and management. Boglind uses words for Volvo like: Decentralization, trust, dialogue, local patchwork. And Ford: Centralized, formal control, uniformity, audit, technical procedures.

We probably see different types of work organization and of group/team work, in different countries and varying over time. Most of Freeman’s examples and figures are from the US. An interesting topic would be the relation between on the one hand macro ”societal models” with various degrees of inequality and of general trust, and on the other hand type of group work. In our Nordic Lights   we discuss concepts like ”productive justice” and ”solidaristic individualism” as a framework for understanding the organization of work, and of management.

The Nordic models are often characterized as having a comprehensive welfare state, labour market institutions developed over a century long process (with strong parties negotiating), low level of inequality (but growing), trust and a positive view of technological change.  Probably such characteristics are essential for the implications of group work and its relation to remuneration. For example trade union density in the US today is 11 percent, and in Sweden around 70 percent and about 90 percent of employees covered by collective agreements.

On such a more general note, talking about ”the future of work”, I think broader themes are essential like the weakening of trade unions, growing unemployment, more unsecure employment conditions, growing inequalities in pay and fortunes, the changing character of work with boundaryless and less regulated work putting the individual worker directly ”at the mercy” of not only managers using new techniques and ideologies, but also customers and markets. Flexibility is a catchword but there is a growing imbalance between the flexibility that is forced upon the employees, and flexibility that would mean that employees choose when and how to carry out their work and how much and how intense.

Utbildningsradion UR (the educational channel of the Swedish public radio and television) announced the seminar as follows, in Swedish:
”I dag är vi beroende av att arbeta tillsammans med andra för att nå resultat, men vi blir belönade som individer. Det är en märklig paradox. Det säger Richard B. Freeman, professor i ekonomi vid Harvard University. Under sitt föredrag utvecklar han sin tes som sedan kommenteras av Lena Sommestad, socialdemokratisk riksdagsledamot och professor i ekonomisk historia, samt Åke Sandberg, professor emeritus. Moderator: Göran Rosenberg. Inspelat 14 okt 2013. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.” The programme will be available for streaming for a couple of years.
http://www.ur.se/Produkter/178997-UR-Samtiden-Arbetet-och-lonen-en-paradox

The Institute for Futures Studies,  presents, at mixcloud.com, an audio recording of the seminar as follows:
”The future of work: the paradox of increased team production and greater inequality in pay in the knowledge economy. A seminar from Stockholm on the 14th of October 2013. Labour economist Richard B Freeman tells us about his research and is commented by Lena Sommestad and Åke Sandberg. Göran Rosenberg is moderator. The seminar was arranged by the Institute for Futures Studies in Stockholm.”
http://www.mixcloud.com/Institutet_for_Framtidsstudier/the-future-of-work-with-richard-b-freeman/

Bambuser.com transmitted the seminar live via webcam, and this is now found in the Bambuser  archive:  http://bambuser.com/v/4010471

 

Aug 19, 2014

MAKTEN OCH LEDNINGEN I ARBETSLIVET. Välkommen till ABF-huset 1 sept. kl 17

Makten och ledningen i arbetslivet – utmaningar och alternativ

Välkommen till utfrågning och samtal om aktuella utmaningar i arbetsliv, företagsledning och välfärd, med ledande samhällsforskare

Måndag 1 september 17:00 ABF-huset i Stockholm

Några av författarna i boken Nordic Lights (SNS förlag) diskuterar makten och ledningen i arbetslivet. Det blir kortpresentationer, utfrågningar och samtal om aktuella teman, där forskningen kan bidra med analys och möjliga vägar framåt.Den nordiska modellen brukar beskrivas som en välfärdsstat som skapar trygghet i olika livsskeden och med en arbetsmarknad med starka parter, stöd i omvandling och utvecklande arbeten. Jämlikhet, jämställdhet och tillit samspelar på ett unikt sätt med ekonomisk utveckling.Mycket av detta har monterats ned de senaste åren.Sjukförsäkringar och a-kassa har försämrats och med högra a-kasseavgifter har facken försvagats, aktiv arbetsmarknadspolitik och utbildning har sämre resurser, välfärdssektorn har privatiserats och managementmetoder från industrin har förts in.

Arbetets organisation och kvalitet:
Svagt intresse men vi ser ny kraft i förändringskrav
Intresset för arbetslivet och goda arbeten har länge varit svagt i forskning och politik, och facken har inte varit pådrivande. Arbetslösheten har dominerat agendan.
Arbetslivsforskningsinsitutet lades ner för sju år sedan. Arbetsmiljöinstitutet har kraftigt bantatsMen idag ser vi en ny kraft i kritik och i krav på förändring.

Vad säger forskningen om arbetslivets problem och om möjliga alternativ?
Teman vid seminariet: Organisation av arbetet, arbetsmiljön, jämställdhet och genus, företagsledning, ’human resource management’, new public management, flexibilitet, utmaningar för facklig verksamhet.

Medverkande forskare:
Gunnar Aron
sson, Stockholms universitet
Torsten Björkman, Försvarshögskolan, Anders Boglind, Göteborgs univ, f.d. chef vid Human Resources, Volvo Cars
Patrik Hall, Malmö högskola
Annette Kamp, Roskilde universitet
Jan Ch Karlsson, Karlstds universitet
Christian Koch, Chalmers
Fredrik Movitz, Stockholms universitet
Åke Sandberg, Stockholms universitet
Anna Wahl, KTH
Concluding comment by Russell Lansbury, Sydney University

Kommentarer och frågor: Ann Bergman, Karlstads universitet
Moderator: Lisa Pelling, Arena Idé

Inbjudan utsänd av arena idé: http://us3.campaign-archive1.com/?u=11e45cbfa3a79db862585a3e9&id=0b9a379d41&e=3dd6adebe7

Datum: Måndag 1 september

Tid: Kl 17:00 till 20

Plats:  ABF-huset i Stockholm, Sveavägen 41

Fri entré

Seminariet arrangeras av ABF Stockholm, Arena Idé och Åke Sandberg vid Stockholms universitet

           .


Anmäl dig här

 

Programmet i stora drag, kl 17:00 – 20

Lisa Pelling modererar

Åke Sandberg inleder om management och arbete i den svenska/ nordiska modellen

Anna Wahl talar om Management: mansdominans i förändring, utifrån en ny offentig utredning SOU, som hon leder

Ann Bergman kommer att fråga ut var och en av forskarna på deras speciaområden

Tre panelsamtal ledda av Lisa Pelling, de tio forskarna deltar i olika konstellationer
1. Management, makt, moden
Trender i privat och offentig sektor. Hur ser de ut? Hänger lean production samman med new public management? Jämställdhet och genus. Human resource management HRM, personalstyrning. Vad händer i Volvo (Sverige -> USA -> Kina – och Toyota? Facken och ledningen
2. Arbetsorganisation i omvandling. Var finns de goda jobben. Polarisering och klyftor? High road eller low road: kvalificerade jobb och produktion, eller låglönejobb? Flexibiitet – för vem? Gränslösa jobb – organisationen och individen. Varför så litet intresse idag för jobbens kvalitet – tar frågan om arbetslösheten över? Maktförhållanden. Klass, etnicitet, identitet. Andra chefer – efter PG?
3. Arbetsmarknaden, facken. Håller den nordiska modellen?
Ändrade förutsättningar för fackligt inflytande genom arbetslöshet, förändringar i a-kassa, sjukförsäkring, anlitandeformer (tidsbegränsade, bemanningsföretag), individualisering av lönesättning etc.
Internationellt perspektiv 
av prof. Russell Lansbury, Sydney university

Avslutning, lärdomar av eftermiddagen. Dags för ny arbetslivsforskning?

 

Nordic Lights: Work, Management and Welfare in Scandinavia”

Antologin Nordic Lights gavs ut av SNS förlag 2013. Den presenterar och analyserar arbete, management och välfärd i Sverige och Skandinavien, och ger en bakgrund till den pågående omvandlingen av de nordiska välfärdsmodellerna.
Boken beskriver modern ledning i företag och förvaltning såsom Lean production och New public management. I olika kapitel diskuteras också arbetsmiljö, managementmoden, genus och management, Volvos unika arbetsorganisation och ledningskultur, samt utmaningar för de fackliga organisationerna.
Bokens redaktör Åke Sandberg är civilekonom och sociolog, professor emeritus vid Stockholms universitet, tidigare vid Arbetslivsinstitutet och KTH. I boken medverkar tjugofem skandinaviska forskare, och tio av dem deltar vid seminariet den 1 sept.

Läs mer om boken och beställ den här ››

Det inledande kapitlet finns att ladda ner  här ›› 

 

Jun 8, 2014

Den svenska modellen och ”Nordic Lights”

Under strecket:
”Den svenska modellen segare än sitt rykte

Att ”den svenska modellen” numera är ett minne blott tycks alla vara överens om – oenigheten gäller bara huruvida detta är av godo eller ondo. Men trots alla förändringar verkar kärnan i modellen kvarstå.

Har vi lämnat folkhemsidealet bakom oss?

Foto: Bertil Norberg/TT

DRAFT. Kommentarer välkomna.
På självaste nationaldagen uppmärksammas vår bok Nordic Lights (SNS förlag 2013) av Lars Magnusson, i finrummet, i en understreckare i Svenska Dagbladet. Det är vi som författare och jag som redaktör mycket glada. Boken höll alltså ett helt år, och då lär den hålla länge än!  (Bokens inledningskapitel, kan laddas ner: www.akesandberg.se/nordic-lights)

Magnussons essä reser som jag ser det en grundfråga: När kan man säga att den nordiska/svenska modellen fortsätter existera eller inte finns längre? För att svara på den frågan måste modellen definieras, vilka är dess grundbultar? Vad måste finnas för att modellen ska finnas? Eller mer generellt: Vad är en systemförändring? När kan man säga att ett system, en modell, övergått i något annat? Frågan kan belysas såväl,  i prinicpiella teoretiska resonemang som mer konkret empiriskt.  Detta finns det anledning återkomma till. Här följer några snabba kommentarer till understreckaren

Det är en intressant  essä Magnusson skrivit. Han framhåller som särskilt värdefullt att boken tar upp en försummad sida av den ‘svenska modellen’, arbetslivet och dess förändring, där Sverige har många särdrag och bidrag till tänkande internationellt. Denna meso- och mikronivå behandlas i de flesta av bokens kapitel, på ett skiftande sätt av olika författare sätt. Magnusson fokuserar makronivån som förvisso är ämnet för ett par, tre tunga kapitel, och de ger en ram, som respektive kapitelförfattare står för.

För att recensionen ska bli så elegant som Magnusson har för sed måste han ge en något svart-vit bild av verkligheten och en ganska oklar bild av vår mångfacetterade mer än 500-sidiga bok med nitton kapitel av tjugofyra författare. Det är nästan så att man kan säga att Magnusson genom sin renodling skapar en egen ‘strawman’ att kritisera (och någon slags förenkling måste ju göras i en recension även om den fyller en helsida i tidningen). Sedan kan  den förenklade bilden ställas mot andra framställningar av den ‘svenska modellen’. Magnusson hävdar att vi menar att modellen förfallit och avskaffats. Tvärtom skriver vi att de nordiska länderna länge varit annorlunda och kan fortsätta vara annorlunda i framtiden, och att de utvecklas, deras provisoriska utopier ändras med erfarenheter över tiden.

Läs gärna Nordic Light’s inledningskapitel som kan laddas ner här www.akesandberg.se/nordic-lights  Där framgår att vårt resonemang är i hög grad nyansrikt: stora förändringar och samtidigt stabilitet,  modell förändras men består med väsentliga drag, välfärd/jämlikhet och konkurrenskraft/innovation förenas, modellen har styrka men utmanas idag av politiska beslut och globalt tryck, solidarisk lönepolitik bidrar till strukturomvandling, fackliga organisationer är positiva till teknisk utveckling, lagarbete och platt organisation men stärkta hierarkier.

Flera bidrag antyder, skriver recensenten ‘att det mest gått i baklås sedan 90-talet’, däribland ett kapitel ett kapitel av Torsten Björkman om managementmoden med ursprung i amerikanska konsultfirmor, och ett kapitel av Kjellberg-Bruhn-Sandberg,  om ‘A new world of work challenging Swedish unions’. Magnusson tolkar de tre författarna så att fackets minskade inflytande orsakar ‘modellens förfall. Någon sådan enkel orsakskedja presenteras dock inte.  Snarare betonas att regeringens nedskärningar i arbetslöshets- och sjukförsäkringssystem tillsammans med underlättande av visstidsanställningar och försvagning av kollektivavtalens ställning varit bidragande orsaker till fackets försvagning, vilket i sin tur får effekter på olika samhällsområden.

Men där är inte temat undergång och förfall. Snarare lyfts de skandinaviska fackens ännu idag absoluta och växande relativa styrka fram, och att idag ställs de  inför stora utmaningar som de förmått hantera bättre än de flesta. Nya utvecklingsvägar framöver skisseras.

Magnusson betonar att Sverige som landet annorlunda  har historiska rötter i medeltidens samhälle med svaga feodala strukturer. Vi diskuterar den bakgrunden men betonar mer än Magnusson – och moderaterna i deras programskrifter – 1900-talets arbetarrörelses kamp och  reformer som centrala för formandet av det moderna välfärdssamhället och den ‘svenska modellen’ med socialförsäkringar, kollektivavtal och aktiv arbetsmarknadspolitik.

Kanske kan man, som några  medförfattare uttryckt det, säga att Magnusson gör samma sak i bedömningen av vår bok som han – menar vi felaktigt – tillskriver oss vad gäller den ‘svenska modellen’, nämligen att ge en tämligen ensidig bild av det en skriver om. Men visst, en recension kan inte rymma allt, ens som den här på en helsida.

Det lär finnas anledning att återkomma till boken och understreckaren. Det vore intressant med kommentarer till bok och recension.

 

Select language

Meta

    Log In