Browsing articles in "uncategorized"
Dec 11, 2016

Patti Smith sings Dylan at Nobel Prize ceremony

Patti Smith's Dylan song Dec 10 2016

 

 

 

 

 

 

 

Patti Smith sings Dylan’s  ”A Hard Rain’s A-Gonna Fall”
at Nobel Prize ceremony in Stockholm’s city Hall, December 10, 2016.

Azita Raji, the US ambassador  to Sweden read out Bob Dylan’s speech,
and here also in written form.

Azita Raji US ambassador

 

 

Apr 3, 2015

Vinstdrift och NPM hänger samman

Artikel i Dagens Arena  31 mars  2015

Åke Sandberg. Bild: Privat

Att låta aktiebolag driva verksamheter är att säga: Vinsten först. En kraftfullare och tydligare styrning är svår att tänka sig. Vinstdrift och New Public Management hänger ihop, skriver forskaren Åke Sandberg.

Det finns de som säger att vinstdrivna skolor inte alls sätter vinst i första rummet.

Att det är oförskämt att hävda att driftsformen har betydelse. Att vinstdrivna friskolor, på samma sätt som idéburna och kommunala, främst tar ansvar för elever och samhälle med kvalitet som ledstjärna. Och så kan det vara i en del fall. Kanske främst i små, entreprenörsdrivna med en särskild pedagogisk idé.

Men exemplen på att vinsten går först är många.

Det senaste är Dagens Nyheters granskning av naturbruksgymnasierna. Naturbrukslinjen är den inriktning som ger skolorna mest betalt per elev. Anledningen är att dyra maskiner, som skogsavverkingsmaskiner kan behövas i utbildningen.

Naturbruksgymnasierna får 230 000 kronor per elev – att jämföra med samhälls- och ekonomiinriktade skolor som får knappt 80 000 per elev. En guldgruva för åtta av tio av de undersökta fristående naturbruksgymnasierna – 16 av 20 skolor har tricksat med reglerna och plockat ut hela det statliga bidraget, men inte investerat i de dyra maskiner som motiverar den höga ersättningen.

I stället för skogsbruksinriktning har friskolorna utbildat för sådant som hunddagis och äventyrsturism.

Bara fyra av 20 friskolor har den kostsamma skogsmaskinförarutbildningen, jämfört med kommunala skolor där 17 av 20 ger denna dyra utbildning.

De 16 vinstdrivna ”skogsskolorna” bryter inte mot lagen. Det finns kryphål – och de utnyttjas. Det skulle inte skett om skolorna hade haft elevernas och samhällets bästa för ögonen. Men de har vinst för ögonen. Och det ska aktiebolag ha, enligt lag. Så det är inte förvånande.

Mer förvånande är att vinstdrivna skolor tillåts fortsätta på detta sätt. Det är klart att samhället kan försöka täppa till alla nyfunna kryphål, men sannolikheten är stor att de vinstdrivna hittar nya. För att rätta till felstyrningen växer den kostsamma kontrollsprialen och byråkratin.

Därför är det bra att vinster i välfärden nu utreds.

För det finns en lösning för stat och kommun: Att inte välja primärt vinstdrivna utförare, utan utförare vars primära mål är kvalitet och ansvar. Det är att göra rätt från början.

Att säga att vanliga aktiebolag skall driva en verksamhet är att säga: Vinsten först. En kraftfullare och tydligare styrning är svår att tänka sig.

Bestämmer man sig ändå för att bibehålla vinstdrivna bolag i välfärden blir det en stor och grannlaga uppgift att forma ett smart regelverk som styr in vinstdriften i riktning mot kvalitet och likvärdighet utan att bli så omfattande och detaljerat att syftet att öka mångfald och nytänkande vänds i sin motsats. Det är genuint svårt.

New Public Management, NPM, är en samling idéer om styrning av offentlig verksamhet och där är marknadsorientering en del. Managementmetoder från privat industri med målstyrning och utvärdering mot vinst eller andra enkelt mätbara mål, en annan. Det är dock svårt att formulera enkelt mätbara mål på välfärdskvalitet, exempelvis bra och likvärdig skola, så vinststrävan tenderar ta överhanden. (Stycket är tillagt 12:30 15-04-01)

På så sätt hänger två viktiga pågående utredningar om välfärdens organisering nära samman. Utredningen om Vinster i välfärden samt om Styrning efter NPMbör knytas ihop.

Åke Sandberg, organisationsforskare, civilekonom och sociolog
Arena idé har publicerat rapporten Värden i välfärden. Om organisering och styrning efter NPM.

 

Mar 24, 2015

DN framhåller Åkessons problem – inte demokratins

Åkesson gör visst comeback. Har nog inte undgått någon. Inte heller att det är i ett brett underhållningsprogram, i Skavlans myssoffa på fredag, som han ska få berätta och prata ut om återkomsten.

Vi kommer alltså på fredag att se ytterligaer ett steg i riktning mot normalisering av ett främlingsfientligt parti med fascistiska rötter. Det anser jag och många med mig vara ett stort demokratiskt problem, som SVT inte borde medverka till att förstora.

I DN idag anser Erik Helmerson i ett ledarstick att SD-medverkan i Skavlan är en oviktig fråga. Åkesson har ju så många andra problem: Ska han orka? Kunna hålla ihop partiet? Klara konkurrensen från KD?

Ja, Åkesson må ha de problemen, stora eller små. Men nu handlar kritiken mot SVT och Skavlan inte om Åkessons problem, utan om våra, om demokratins problem, om främlingsfientligheten som legitimeras.

Enda chansen för Skavlan och SVT att behålla hedern, och inte medverka till ett alltmer normaliserat SD är att Piketty – eller en annan skarp forskare – sitter i soffan och får chans avslöja Åkesson. Vem skulle den forskaren vara, som lugnt, sakligt och metodiskt kunde klä av Åkesson?

Eller har SVT och andra televisioner andra planer. Nästa steg, ett motdrag från TV4: Let’s dance? Eller kanske kan han sjunga – Idol? NB.Nu ligger Helmersons kommentar ute på nätet.

Utblick: låt oss göra allt för att undvika den danska utvecklingen med skarpare asylregler och normalisering av främlingsfientlighet. Danska (S) går nu för första gången i stor skala ut med  plakat med partiledaren Helle Thorning: Flera krav och stramare asylregler för invandrare.

Uppdatering
Dagens Arena berättar om hur svenska S-kommentarer på dansk S facebooksida raderats och om dansk socialdemokratis förlorade heder
K
roneman skriver bra i DN om public service som sätter Åkesson i myssoffa i stället för att rapportera och granska politiskt.
SVT:s förlorade heder avhandlas av Kroneman i DN.

Sådan så det ud, da Socialdemokraterne offentliggjorde deres kampagne på en række stationer landet rundt (Foto: Anthon Unger)

Jan 11, 2015

”Les loups sont entrés dans Paris”

Nu ikväll på France televisons alla kanaler,  #soiréejesuischarlie
med de ledande artisterna. Alla intäker går till Charlie Hebdo.

Alldeles nyss sjöng en man och en kvinna kraftfullt och med stor inlevelse
Serge Reggianis ”Les loups sont entrés dans Paris”
Reggianis paradnummer, starka chanson om Paris under tyska ockupationen

Jag lyssnade ofta till  denna chanson i Paris våren 1968  i studenutbyte, och första halvåret 1970 när jag arbetade i Paris.

Chansonen vars titel kanske kan översättas
Vargarna har invaderat Paris
Då var det tyska Wehrmacht, nu terrorister och mördare.

Här är  ”Les loups sont entrés dans Paris” i tre versioner

1. Den kanske bästa versionen illustrerad med foton från den tyska invasionenav
av Paris fram till befrielsen

2. Här en blekare inspelning med en video som visr en trafikstockning där Regianni rör sig bland bilarna

3. Med fransk och engelsk textning

 

Parole / Lyrics

Auteurs: Vidalie

Compositeurs: Bessieres

Editeurs: Editions Majestic – Jacques Canetti

Les hommes avaient perdu le goût
De vivre, et se foutaient de tout
Leurs mères, leurs frangins, leurs nanas
Pour eux c’était qu’du cinéma
Le ciel redevenait sauvage,
Le béton bouffait l’paysage… alorsLes loups, ououh! ououououh!
Les loups étaient loin de Paris
En Croatie, en Germanie
Les loups étaient loin de Paris
J’aimais ton rire, charmante Elvire
Les loups étaient loin de Paris.Mais ça fait cinquante lieues
Dans une nuit à queue leu leu
Dès que ça flaire une ripaille
De morts sur un champ de bataille
Dès que la peur hante les rues
Les loups s’en viennent la nuit venue… alors

Les loups, ououh! ououououh!
Les loups ont regardé vers Paris
De Croatie, de Germanie
Les loups ont regardé vers Paris
Tu peux sourire, charmante Elvire
Les loups regardent vers Paris.

Et v’là qu’il fit un rude hiver
Cent congestions en fait divers
Volets clos, on claquait des dents
Même dans les beaux arrondissements
Et personne n’osait plus le soir
Affronter la neige des boulevards… alors

Des loups ououh! ououououh!
Des loups sont entrés dans Paris
L’un par Issy, l’autre par Ivry
Deux loups sont entrés dans Paris
Ah tu peux rire, charmante Elvire
Deux loups sont entrés dans Paris.

Le premier n’avait plus qu’un œil
C’était un vieux mâle de Krivoï
Il installa ses dix femelles
Dans le maigre square de Grenelle
Et nourrit ses deux cents petits
Avec les enfants de Passy… alors

Cent loups, ououh! ououououh!
Cent loups sont entrés dans Paris
Soit par Issy, soit par Ivry
Cent loups sont entrés dans Paris
Cessez de rire, charmante Elvire
Cent loups sont entrés dans Paris.

Le deuxième n’avait que trois pattes
C’était un loup gris des Carpates
Qu’on appelait Carêm’-Prenant
Il fit faire gras à ses enfants
Et leur offrit six ministères
Et tous les gardiens des fourrières… alors

Les loups ououh! ououououh!
Les loups ont envahi Paris
Soit par Issy, soit par Ivry
Les loups ont envahi Paris
Cessez de rire, charmante Elvire
Les loups ont envahi Paris.

Attirés par l’odeur du sang
Il en vint des mille et des cents
Faire carouss’, liesse et bombance
Dans ce foutu pays de France
Jusqu’à c’que les hommes aient retrouvé
L’amour et la fraternité… alors

Les loups ououh! ououououh!
Les loups sont sortis de Paris
Soit par Issy, soit par Ivry
Les loups sont sortis de Paris
Tu peux sourire, charmante Elvire
Les loups sont sortis de Paris
J’aime ton rire, charmante Elvire
Les loups sont sortis de Paris…

Mar 25, 2014

En glimt av den cyniska marknadsmodellens kollaps

Min artikel  på Dagens Arena om vanvård och misslyckad kontroll i barnomsrogen

Att svälta ut en förskola, göra vinst och köpa en förskola till kan kallas att återinvestera, att låta pengarna stanna i verksamheten. Professor Åke Sandberg skriver om Hälsans förskola och stängningen av förskolan Sjöglimten

Den nyliberala omvandlingen av den svenska välfärden har gått snabbt. Det är inget plötsligt ”omslag” som det med ett nytt väderord heter i politiken. Det är en högervind som har blåst stadigt, med marknadsorientering, köp-och-säljsystem och privatisering.

Med vinden har nya managementmetoder kommit med alltmer detaljerad målstyrning och vidhängande byråkrati, jurister och konsulter. Marknad och managementmetoder summeras som New Public Management, NPM. Vi har också sett enförmögenhetsöverföring till vinstdrivna bolag, med stora vinstuttag, gärna obeskattade i Sverige.

På Södermalm i Stockholm stängde förvaltningen nyligen förskolan Sjöglimten. Det är den andra privata förskolan på Södermalm på ett par år som håller så låg kvalitet att den måste stängas. Likaså på privata Hälsans förskola i Älvsjö fick barnen knäckebröd och vatten till frukost – matbudgeten räckte inte till mer.

Hälsans förskola i Nacka valde att lägga ner när kommunen ställde krav. Men 11 miljoner i vinst gjorde företaget 2011–2012. Det är lokaltidningar respektive SVT som berättar om exemplen.

På Sjöglimten hade det varit missförhållanden i ett par år, och förskolans chef och ägare hade fått anmärkningar, men kommunens försök styra upp kvaliteten lyckades inte, trots de nya managementformerna.

/…….

Läs hela artikeln på Dagens Arena

 

Feb 3, 2014

Vägen framåt viker av från NPM

Dagens Nyheters huvudledare idag har rubriken ”Svårt att hitta vägen fram”. DN kommenterar en utvärdering från Karolinska Institutet om Vårdval Stockholm.  Rapporten skriver om ökad produktion och förbättrad tillgänglighet utan att kostnaderna ökat. Men som DN så  riktigt framhåller: om ökad produktion = fler besök så är det inte ett bra mått på nyttig produktion. Hur många besök en patient behöver och vilken slags besök – ett kort för ont i örat eller långt för den multisjuka gamla  –  det kan man inte styra med enkla politiskt bestämda kvantitativa och detaljerade mått.

De yrkesverksamma, de professionella, läkare och andra kan och måste göra den bedömningen. Och då utgå från patientens behov och sin egen kunskap, etik och ansvar.

Siffrorna på kundnöjdhet ligger konstanta, samma nöjdhet före och efter vårdvalsreformen. Och så brukar det vara. En anpassar sig och sina förväntningar till läget – om det inte är helt katastrofalt. Kundnöjdhet är ofta dåligt som mått på kvalitet, ska det vara användbart måste det på ett genomtänkt sätt relteras till mer ”objektiva” kvalitetsmått.

DN fortsätter: ”Vägen tillbaka till en primärvård som ofta inte ens gick att nå per telefon är stängd.” Ja, så är det säkerligen, och det är bra. Sen önskar sig DN en väg framåt. DN vill bort från ”onödiga besök och medicinskt omotiverat tricksande med både kontroller, återbesök och registrering”. Bort från dagens läge så att en ”multisjuk åldring av bokföringstekniska skäl inte måste boka in flera besök eftersom 20 minuter inte är tillräckligt för att tala om höften som värker, blodtrycksmedicinen, livsleda och sömnsvårigheter”. Bra så!

Men dessa orimligheter – för patienter, men också för personal som tvingas kompromissa med etik och professionell kunskap – de är effekter av New Public Management, NPM. Dvs. de är effekter av en kombination av marknadisering genom vårdval och förstärks av att många utförare är snävt vinstdrivna, kanske även med bonus och personlig vinning som ytterligare styrfaktor. Ett sådant system tvingar fram mer av  just den alltmer detaljerade kontroll som ytterligare förstärker de negativa, nedåtriktade kontrollspiralerna. I evighet, amen.

Vill man slippa de negativa effekterna av vårdval och NPM kan man inte bara fortsätta med more of the same, med mera marknad och management hämtad från tillverkningsindustrins 60-tal.

*

Som Susanna Birgersson framhåller i en signerad spalt intill  huvudledaren: NPM, ”när offentlig verksamhet organiseras enligt principer hämtade från näringslivet, har det skapat en stigande efterfrågan på kontroll och granskning. Det är inte entydigt positivt; det är kostsamt och innebär inte nödvändigtvis att förtroendet för verksamheterna ökar.”

Birgersson har rätt i att ”den som beklagar vår tids granskningsberoende, gör klokt i att samtidigt betänka att offentligt slöseri och statlig ineffektivitet varken är något nytt eller något trevligt.”

Om få vill traska vägen tillbaka till stelbent offentlig drift och om vägen fram inte bär till än mer avancerad NPM, då är det tid att i grunden söka alternativ till bådadera, till hierarkisk förvaltning och till styrning utifrån enkla affärsmodeller med de negativa effekter vi nu ser.  Det är möjligt utan att återvända till 70-80-talens stelbenta  offentligt drivna primärvård, och utan dogmatisk marknadisering och management. Vägen framåt måste sökas bortom dagens NPM.  Jag räknar med att snart återkomma till sådana frågor i en raportfrån ett pågående arbete.

 *

Huvudedaren fortsätter med att stockholmare går till läkare dubbelt så ofta som örebroare, och skulle det visa sig att stockholmare egentligen inte är sjukare än örebroare, så är kostnaden onödigt hög i Stockholm och sjukvårdsresurer i landet fördelas fel    [De många besöken i Stockholm beror i hög grad på att vårdcentralerna i Vårdval Stockholm får ersättning per besök, och då har läkarna intresse att boka in många korta besök. Andra målstyrningssystem har andra felkällor, kan tricksas med på andra sätt.]

Riktigt intressant blir det när det hävdas att i opinioner och val förlorar den som gör en förändring som upplevs som en försämring. Därför ”finns små möjligheter för såväl den sittande landstingsmajoriteten som oppositonen att minska antalet besök” fast de många besöken inte ger hälsovinster, utan kan ses som slöseri och felallokering av resurser. Alltså det går inte att rätta till fel om de upplevs som fördelaktiga av medborgarna.

Det fortsätter: ”Det är detta som förklarar att Socialdemokraterna alltid till sist säger sig vara för de borgerliga reformer de från början varit emot Det gäller allt ifrån privata för- och friskolor till privata alternativ inom vård och omsorg”. Och man kunde lägga till en del annat, inte minst kommande jobbskatteavdrag.

Frågan är om detta upphöjande till allmän princip verkligen är ett allmänt  politiskt förhållningssätt eller en specialitet för socialdemokratin Vad gäller jobbskatteavdragen t.ex. hör man inte sällan från S-ledningen: Människor kommer att ha vant sig vid så mycket pengar i plånboken och då kan vi inte ta bort det, vi måste gilla läget och börja i den verklighet som är.

På motsvarande sätt låer det om vinster i välfärden: föräldrar och elever har vant sig vid att välja skola och många går i vinstdrivna skolor som de trivs med, och då kan vi inte ta ifrån dem det, vi måste gilla läget och starta där. Ibland har man hört tillägget: Vi är reformister och då utgår vi från verkligheten.

Moderaterna har också sagt att de utgår från verkligheten och talar med människor på ett språk de förstår (Schlingmann). De har sagt att Sverige är ett bra land men att det behöver förbättras lite. Men sen har man gått till verket med det allra största skattesänkningar och med långtgående och skärpt  marknadisering och vinstdrift i välfärden. De gillar läget i meningen att börja där vi står, men inte i meningen att acceptera läget som det är. Tvärtom.

 

 

Nov 3, 2012

Komplicerad utmaning att säkra kvalitén i välfärden

Artikel i Värmlands Folkblad den 1 nov. 2012

Debatt.
Välfärdstjänster är svårstyrda pastorat. Vare sig de drivs i offentlig regi eller läggs ut på privata utförare, skriver Åke Sandberg, organisationsforskare och professor emeritus vid Stockholms universitet.

Den offentligt drivna välfärden styrs idag i hög grad på liknande sätt som den privat drivna. Målstyrning, kvalitetsmål, uppföljningar, utvärdering och revision sker med metoder, såsom TQM och Lean production, som lånats in från det privata näringslivet under namnet New public management.

7Och båda har samma grundproblem: Att välfärden tilldelas för små resurser i förhållande till löften och ambitioner. Det andra problemet är en tung apparat för utvärdering, uppföljning och kontroll, som är en följd av de nya styrmetoderna, där detaljerade mål och revision ersätter yrkeskunnande och självständighet exempelvis för lärare och vårdpersonal. För att skapa reda i kaoset i välfärdssektorn behövs en lång rad varandra kompletterande metoder.

I välfärden är det svårt att formulera relevanta och utvärderingsbara mål. Än svårare styra är det om utföraren drivs av ett vinstintresse som inte sammanfaller med beställarens mål, det vill säga god välfärd. Förespråkare för vinstdrift brukar framhålla att den leder till effektivitet och innovation. De brukar bortse från en annan drivkraft: ett meningsfyllt jobb för angelägna värden, med engagerade, kunniga och professionella anställda och chefer.

Att enbart ha kommunala eller privata icke vinstdrivna utförare är dock inte utan problem. Det fanns skäl till privatiseringarna. Ett var politikers önskan att slippa stå för konsekvenser av nedskärningar, men det fanns även kritik för ineffektivitet, brister i mångfald och innovation. Drift i offentlig regi förutsätter därför stöd till innovation, alternativ och kundanpassning. Liknande problem finns med ideellt drivna verksamheter.

Vinst är ett tydligt kvantifierbart mål för ett företag som kan leda till innovation och påhittighet. En del av denna är produktiv, det kan vara smarta arbets- och organisationsformer. Den andra sidan är påhittighet som handlar om att göra vinst på bekostnad av kvalitet, kringgående av beställarnas styrning, liksom avancerad skatteplanering. Vinstdrivna bolag driver på grund av sina mål fram en särdeles kostsam kontrollapparat.

En sålunda framtvingad kontroll riskerar att hämma inte bara innovation utan också det professionella, självständiga ansvaret hos sjuksköterskor, läkare, lärare och andra. Alternativen till försök att tämja vinstdriften är dagens vilda-västern i välfärden med okontrollerad vinstdrift, eller enbart icke-vinstdrivna verksamheter.

Politikens rättsliga förutsättningar att reglera vinst i företag i väldfärdssektorn är stora. Det visar Ardalan Shekarabi i en genomgång för Arena Idé. Mot den bakgrunden skissar Shekarabi tre alternativ.

Jag vill här kort utveckla alternativen utifrån grundsynen att en kraftfull reglering är nödvändig för att skapa ordning och reda i välfärdssektorn.

1. Förbud mot vinstutdelning. Den stora fördelen är att man här slipper verksamheter som är vinstdrivna och i stället får sådana som drivs av syftet god välfärd. Därmed minskar risken för försök att kringgå styrning av kvalitet på olika sätt. Om vinsten inte helt förbjuds utan begränsas hamnar man i alternativ 2.

2. Begränsning av vinstutdelning. Tillåts vinstuttag av icke oväsentlig storlek kommer vinstdrivna bolag att fortsätta, även om de som bara strävar efter stora, snabba vinster kan väntas lämna branschen. Vinstdrivna bolag kan ha en innovationsförmåga som bidrar till kvalitet. Nackdelarna är den nödvändiga och omfattande kontrollapparat som handlar inte bara om vinstuttag utan även, vid ägarbyten, att hindra eller begränsa tillgodogörande av ackumulerad, outtagen vinst.

3. Krav på verksamhetens kvalitet. I detta alternativ sker ingen direkt reglering av möjligheter till vinstuttag, utan man begränsar sig väsentligen till att ställa höga krav på verksamhetens kvalitet. Denna behöver följas upp i alla de tre alternativ vi skisserar och i alla slags driftformer, men störst är behovet i vinstdrivna bolag, där motiv och möjligheter till manipulation är störst.

Om man inte avser att förbjuda eller kraftigt begränsa vinstuttag, blir dessa kvalitetskrav det avgörande styrmedlet. Därför är det angeläget att dröja vid innehållet i dessa krav, och då skilja på utfall/output (hur bra är utbildningen, vården) och insatser/input (personal, lokaler).

a. Utfall. Detta handlar om mått på resultatet, det vill säga hur bra är vårdens, omsorgens respektive skolans resultat. Vi vet att det är synnerligen svårt att formulera fungerande kvantitativa mått på utfallet. Det är nog därför som lobbyister för vinst i välfärd argumenterar för styrning bara av utfall, inte av insatser.

b. Insats. Något enklare är det med kvantitativa mål för sådana insatser som vi vet bidrar till verksamhetens kvalitet. Intressanta generella variabler är personaltäthet, olika kvalifikationer och nivåer, total lönebudget för personal; ändamålsenliga lokaler.

c. Andra krav. Andra väsentliga krav gäller etablering och tillstånd att driva verksamheter, former för väsentligt utökat inflytande för personal och brukare (och deras anhöriga); meddelarfrihet och offentlighetsprincip; ”öppna böcker” i varje verksamhetsenhets redovisning, som nyligen föreslagits; möjligheter snabbt avbryta vid brott mot kontrakt, samt kraftfulla sanktioner.

Krav på kvalitet är alltså viktiga under alla omständigheter men särskilt vid helt eller delvis oreglerade möjligheter till vinstuttag. Det är klart att politiker måste söka formulera smarta krav som leder till kvalitet utan att det blir onödiga låsningar.

Sammanfattningsvis är det en möjlighet att förbjuda eller kraftigt begränsa möjligheter till vinstuttag och därmed återföra bolag till icke vinstdrivna former med god välfärd som styrande mål. Väljer man att istället sätta frikostiga gränser för vinst eller inga gränser alls, är vinstdriften grunden.

Då måste hela arsenalen av andra kraftfulla styrmöjligheter nyttjas, med åtföljande kostnader. Tuff styrning krävs, med kvalitetskrav på inte bara de svårmätta resultaten/output utan också insatser av personal, lokaler etcetera, som samvarierar med kvaliteten. Höga sådana krav gör att rena lycksökare lämnar sektorn och därmed kan kontrollapparaten bli något mindre.

Utmaningen att säkra kvalitet i välfärden är stor. Problemen är komplicerade och ödmjukhet av nöden. Inga alternativ bör förhastat utmönstras och en bredd av åtgärder för kontroll, stöd och utveckling måste tas i anspråk.

Åke Sandberg

Artikeln publicerades i Värmlands Folkblad, 1 nov 2012. Artikeln publiceras även på debattsiten Newsmill [nedlagd juli 2013], här med ett par smärre justeringar.

Okt 26, 2012

Så kan vinstfrågan lösas

Jag skriver idag på Newsmill  om att välfärden är ett svårstyrt pastorat som kräver en bredd av kompletterande återgärder. Läs gärna artikeln på Newsmill.

Välfärdstjänster är svårstyrda pastorat. Vare sig de drivs i offentlig regi eller läggs ut på privata utförare. Den offentligt drivna välfärden styrs idag i hög grad på liknande sätt som den privat drivna med målstyrning. Och båda har samma grundproblem: Att välfärden tilldelas för små resurser i förhållande till löften och ambitioner. Det andra problemet är en tung apparat för utvärdering. För en effektiv styrning måste flera kompletterande metoder brukas.

I välfärden är det svårt att formulera relevanta och utvärderingsbara mål. Än svårare styra är det om utföraren drivs av ett vinstintresse som inte sammanfaller med beställarens mål, dvs god välfärd. Förespråkare för vinstdrift brukar framhålla att den leder till effektivitet och innovation. De brukar bortse från en annan drivkraft:  ett meningsfyllt jobb för angelägna värden, med engagerade, kunniga och professionella anställda och chefer.

Att enbart ha kommunala eller privata icke vinstdrivna utförare är dock inte utan problem. Det fanns skäl till privatiseringarna. Ett var politikers önskan att slippa stå för konsekvenser av nedskärningar, men det fanns även kritik för ineffektivitet, brister i mångfald och innovation. Drift i offentlig regi förutsätter därför stöd till innovation, alternativ och kundanpassning. Liknande problem finns med ideellt drivna verksamheter.

Vinst är ett tydligt kvantifierbart mål för ett företag som kan leda till innovation och påhittighet. En del av denna är produktiv, det kan vara smarta arbets- och organisationsformer. Den andra sidan är påhittighet som handlar om att göra vinst på bekostnad av kvalitet, kringgående av beställarnas styrning, liksom avancerad skatteplanering. Vinstdrivna bolag driver pga. sina mål fram en särdeles kostsam kontrollapparat.

En sålunda framtvingad kontroll riskerar att hämma inte bara innovation utan också det professionella, självständiga ansvaret hos sjuksköterskor, läkare, lärare och andra. Alternativen till försök att tämja vinstdriften är dagens vilda-västern i välfärden med okontrollerad vinstdrift, eller enbart icke-vinstdrivna verksamheter.

Alternativ

Politikens rättsliga förutsättningar att reglera vinst i företag i väldfärdssektorn är stora. Det visar Ardalan Shekarabi i en genomgång för Arena Idé. Mot den bakgrunden skissar Shekarabi tre alternativ.

Jag vill här kort utveckla alternativen utifrån grundsynen att en kraftfull reglering i välfärdssektorn är nödvändig, en grundsyn som vi sett tecken på även i den borgerliga alliansen, bland politiker och närstående media.

  1. Förbud mot vinstutdelning. Den stora fördelen är att man här slipper verksamheter som är vinstdrivna och i stället får sådana som drivs av syftet god välfärd. Därmed minskar risken för försök att kringgå styrning av kvalitet på olika sätt. Om vinsten inte helt förbjuds utan begränsas hamnar man i alternativ 2. Ett vinsttak på ”rimlig nivå” (som direkt sorterar bort de värsta avarterna av vinstdrift) kanske kan förena många som ett inslag i en samlande lösning; begränsningen kan något minska behovet av andra styrformer för kvalitetssärking.
  2. Begränsning av vinstutdelning.   Tillåts vinstuttag av icke oväsentlig storlek kommer vinstdrivna bolag att fortsätta, även om de som bara strävar efter stora, snabba vinster kan väntas lämna branschen. Vinstdrivna bolag kan ha en innovationsförmåga som bidrar till kvalitet. Nackdelarna är den nödvändiga och omfattande kontrollapparat som handlar inte bara om vinstuttag utan även, vid ägarbyten, att hindra eller begränsa tillgodogörande av ackumulerad, outtagen vinst. Här finns en känd uppsjö av metoder att kringgå försök till styrning.
  3.  Krav på verksamhetens kvalitet. I detta alternativ sker ingen direkt reglering av möjligheter till vinstuttag, utan man begränsar sig väsentligen till att ställa höga krav på verksamhetens kvalitet.  Denna behöver följas upp i alla de tre alternativ vi skisserar och i alla slags driftformer, men störst är behovet i vinstdrivna bolag, där motiv och möjligheter till manipulation är störst.

Om man inte avser att förbjuda eller kraftigt begränsa vinstuttag, blir dessa kvalitetskrav det avgörande styrmedlet. Därför är det angeläget att dröja vid innehållet i dessa krav, och då skilja på utfall/output (hur bra är utbildningen, vården osv) och insatser/input (personal, lokaler osv). Vi gör det här helt kort men har för avsikt återkomma.

a. Utfall. Detta handlar om mått på resultatet, dvs hur bra är vårdens, omsorgens respektive skolans resultat. Vi vet att det är synnerligen svårt att formulera fungerande kvantitativa mått på utfallet.

b. Insats. Något enklare är det med kvantitativa mål för sådana insatser som vi vet bidrar till verksamhetens kvalitet. Intressanta generella variabler är personaltäthet, olika kvalifikationer och nivåer, total lönebudget för personal; ändamålsenliga lokaler.

c. Andra krav.   Andra väsentliga krav gäller etablering och tillstånd att driva verksamheter, former för väsentligt utökat inflytande för personal och brukare (och deras anhöriga); meddelarfrihet och offentlighetsprincip; ”öppna böcker” i varje företags/verksamhetsenhets redovisning.

Krav på kvalitet är alltså viktiga under alla omständigheter men särskilt vid helt eller delvis oreglerade möjligheter till vinstuttag. Det är klart att politiker måste formulera smarta krav som leder till kvalitet utan att det blir onödiga låsningar.

Sammanfattningsvis är en möjlighet att förbjuda eller kraftigt begränsa möjligheter till vinstuttag och därmed återföra bolag till icke vinstdrivna former med god välfärd som styrande mål. Väljer man att istället sätta frikostiga gränser för vinst eller inga gränser alls, är vinstdriften grunden. Då måste hela arsenalen av andra kraftfulla styrmöjligheter nyttjas, med åtföljande kostnader.  Tuff styrning krävs, med kvalitetskrav på inte bara de svårmätta resultaten/output utan också insatser av personal, lokaler etc., som samvarierar med kvaliteten. Höga sådana krav gör att rena lycksökare lämnar sektorn och därmed kan kontrollapparaten bli något mindre.

Utmaningen att säkra kvalitet i välfärden är stor. Problemen är komplicerade och ödmjukhet av nöden. Inga alternativ bör förhastat utmönstras och en bredd av åtgärder för kontroll, stöd och utveckling måste tas i anspråk.

——–

Ardalan Shekarabi sammanfattar sin rapport på DN Debatt.  Hela rapporten från Arena Idé finns här. På DN Debatt fördjupas frågan om professionell kunskap, utvärderingsraseri och NPM, New public managment i en intressant artikel.

Nov 4, 2011

‘Decent capitalism’ och mer demokrati – genom EU?

Gårdagens arenaseminarium om ‘Decent capitalism’ var välorganiserat och spännande, men endast en kvinna i panelerna var flera kvinnor för få.

I key note föredraget av Stefan Collignon framhölls att EU är för mycket kapitalism och för lite demokrati.

Jag menar att ett huvudproblem för radikala rörelser och partier, ja för medborgare i länder med en mer anständig kapitalism är att EU domineras av länder med högerregeringar som driver en nyliberal politik. Alltså regeringar som vill ha mer och oreglerad kapitalism, och som vill minska politikens (den möjliga demokratins) roll till förmån för ‘marknaden’.

Vad blir en strategin i en sådan verklighet?  En strävan mot just mindre kapitalism och mer demokrati – men är dagens EU instrumentet?  Sven Giegold, Europaparlamentariker för de gröna (som intressant nog talade om de gröna som tillhörande ‘den europeiska vänstern), menade att vi behöver EU för att nå viktiga mål, men för att få folkligt stöd för att driva frågor via EU måste man först visa att EU är en väg för att avskaffa några av de mest flagranta orättvisorna, t.ex. att rika i Europa betalar så lite skatt, även svenskar, flyttar till London för att undkomma skatt. Ex: Visa att man genom EU kan komma till rätta med storbankernas vinster och bonusar.

Sympatiskt, men hur ska majoritet i EU nås för det? Då krävs först starka folkliga protester och röresler runtom i hela Europa. Ja visst är det underligt, att vi alla stilltigande godtar direktörers och rikas rofferi, och s k vårdbolags vanskötsel av våra gamla – och politiker som godtar bådadera, ja i det senare fallet skapat förutsättningarna för vanskötsel genom privatisering av vården till vinstdrivna aktiebolag.

Även i det senare fallet hade Sven Giegold en intressant kommentar: Jag skulle inte sätta mina föräldrar i ett boende drivet av ett privat aktiebolag, utan i ett hem drivet av katolska kyrkan, där organsation och anställda motiveras av annat än vinst.  –  När får vi i Sverige ett tydligt avståndstagande, bland röd-gröna partier, från vinstdrivna bolag i vård och skola?

Nov 3, 2011

Oanständig kapitalism: Skamlösa bankdirektörer och vinster i vården

Aktiebolagens direktörer allt skamlösare med ohemula krav på löner, bonusar och förmåner. Nu får NordeaVD-n  lägenhet för 22 miljoner + lyxrenovering ovanpå lön och förmåner. Bra för honom! För Nordea? För oss kunder: Nej.

Oreglerad jakt på status och vinst leder fel. Skamlösheten går på torra land. Direktörerna håller varandra om ryggen ger varandra förmåner. Och de skrattar hela vägen till jobbet, banken och lyxlägenheten.

Allra värst i vård, omsorg och skola där bolags vinstjakt och direktörers bonusjakt leder till vanvård av sjuka och gamla och sänkt kvalitet i skolan. Jag säger bara: Carema. Attendo care. Ex. Vintertullens äldreboende på Södermalm…

Aktiebolag ska inte driva verksamheter som vård, skola och omsorg, för deras vinstjakt drabbar svaga. Vilket stort parti säger nej? Och vilket stort parti säger idag att marknader måste återregleras efter nyliberala excesser?

Blir det kanske (M) som först inser vad som rör sig bland oss medborgare och konsumenter? Och blir det nya partiet för anständig kapitalism? Fa’n tro’t.

Arena-seminarium idag om Decent capitaism?

… forts avses följa

Sidor:12»

Select language

Meta

    Log In