Browsing articles in "Opinion"
Aug 18, 2016

Reformera undervisningen om företagens ekonomi, organisation och arbete

 

SvD Debatt 15 aug 2016 Bild

Jag skriver idag (15 augusti 2016)  på SvD Debatt om företagsekonomins dominans och tolkningsföreträde, makten och alternativen   ”…För mera mångfald, fördjupning och effektivitet borde business schools och företagsekonomin av­lövas och hjälpämnena befrias, så att särskilda ämnen bryts ut som undersöker företag även ur konsument-, samhälls-, miljö-, arbets- och personalsynvinkel. Med självständiga sådana institutioner eller långsiktiga program skulle fruktbara kontroverser uppstå och målkonflikter bli tydliga. Resultatet skulle bli en allsidigare kunskap av högre kvalitet.”
Här finns  hela artiklen som pdf 

Idag den 28 augusti publicerades min slutreplik på nätet, med rubriken ”Företagsekonomi bör spegla en mångfald”  Efter min replik finns också länkar till två intressanta repliker av professorer i företagsekonomi respektive nationalekonomi.
Här finns  hela debattartikeln som pdf

Jan 20, 2016

Nyckeln till framgång: Arbetets organisation


Bildresultat för unt uppsala nya tidning logotyp
I UNT den 19 januari 2016 skriver Jan Ch Karlsson, Gerd Lindgren och undertecknad om Fortes utvärdering av arbetsorganisationsforskning, ledningens inriktning och marginaliseringen av en samhällsvetenskaplig forskning om arbete, inflytande och organisation.

I UNT publicerades den 23 januari en replik från Fortes ledning. Vi svarar i en slutreplik idag den 31 januari. Vi hoppas förstås på en fortsatt diskussion om de frågor vi tar upp. I UNT, eller Dagens Arbete, som också publicerat en bearbetad version av artikeln. Kanske i en facebookgrupp som Högskoleläckan, hos Forum för arbetslivsforskning eller i andra medier och fora.

Vår första artikel inleds: ”Arbetets organisation är en nyckel för att möta utmaningar i svensk ekonomi. Här har samhällsforskningen bidrag att ge, men en aktuell utredning missar målet.
• Arbetslösheten är fortsatt hög, särskilt bland utlandsfödda och unga som tvingas gå mellan korta jobb
• Ohälsotalet är högt, ojämlikt fördelat och i växande grad orsakat av organisatoriska förhållanden på arbetsplatserna.
Vilka är lösningarna?”

Den frågan diskuterar vi i artikeln, som avslutas: ”Det krävs en tydlig finansiär – under arbetsmarknadsdepartementet, men även närings- och utbildningsdepartementen – som tillförs resurser från Forte (som prioriterar inomvetenskapliga kriterier och medicin, vård och hälsa) samt från Vinnova (som stödjer tillämpad forskning, men fokuserar affärsmässig innovation). Varken Vinnova eller Forte har förmått stödja en samtidigt vetenskapligt kvalitativ och arbetsplatsrelevant samhällsforskning.
Forskning om arbetsorganisation har skurits ned, samtidigt som arbetslivets och ekonomins problem i ökande utsträckning bestäms av arbetets organisation. För att Sverige ska återta sin internationellt ledande position krävs riktad finansiering och institutioner för arbetslivsvetenskap med målen att stärka jobbkvalitet, innovation och konkurrenskraft.”

UNT 19-01-2016 Debattsidan Forte

Fortes ledning skrev på unt.se en replik på med rubriken ”Missförstånd om Forterapport” (23 januari)

Vår slutreplik i UNT .se den 31 januari:  ”Radikal nyinriktning behövs”:
”Fortes ledning ser inte de skevheter och problem som samhällsvetare påpekar, skriver Gerd Lindgren, Jan Ch Karlsson och Åke Sandberg i slutreplik till Peter Allebeck och Ewa Ställdal.”
I vår replik refererar vi till det upprop bland samhällsvetare som startade bland nationalekonomer vid Stockholms universitet. Uppropet har fick snabbt mer än ett hundra underskrifter och uttrycker oro över att samhällsvetenskapliga discipliner får svag representation i Forte:s styrelse.

Här är UPPROPET från från forskare angående forskarrepresentanter i Forte styrelse; finns även här.

I Dagens Arbete  publicerades den 29 januari bearbetad version av vår första artikeln under rubriken  ”Arbetlöshet kan organiseras bort”
”Arbetets organisation är avgörande för att hantera utmaningar i svensk ekonomi. Här har samhällsforskning viktiga bidrag att ge, men en aktuell utredning missar målet.”
 

Dec 10, 2015

Kris i ”Dagens Samhälle”. Edman stoppar kritik internt och externt.

Uppdaterat 18 dec 2015
Nu är bloggposten här  nedan omarbetad till en längre  artikel i tidningen  Arbetet idag. Rubriken är Kris (krig) i ”Dagens Samhälle” – debatt och redaktion tystas

Anställda vittnar om ett utbrett missnöje på tidningen Dagens Samhälle där Mats Edman är chefredaktör och vd.

—————

Tidningen Journalisten skriver om allvarliga arbetsmiljöproblem på Dagens Samhälle, SKL:s tidning. Dagens Nyheter följer upp i två artiklar

Anställda vittnar om ett utbrett missnöje på tidningen där Mats Edman är chefredaktör,  vd och ansvarig utgivare. Turbulensen runt  växer i styrka. Åtta journalister har uttalat sitt misstroende. Nu väljer journalister  att öppet kritisera chefredaktören – och utesluter inte att de blir avstängda liksom en kollega redan blivit. Edman ska dessutom ha förbjudit de anställda att diskutera konflikten på arbetstid i lokalerna, om det inte sker i regi av facket.

För den som läst Dagens Samhälle är det väl känt att Edman haft en mycket uttalad samhällspolitisk agenda. I vinster i välfärden har han i tidningen drivit Timbro-högerns linje. Hans samhällssyn har skapat obalans i tidningens opinionsmaterial och även det redaktionella innehållet. Många har framhållit detta, och jag har skrivit om det i  artiklar och i  tidigare blogginlägg här och här med exempel från tidningen. Länkar till mina artiklar i Resumé, Medievärlden och Dagens Opinion finns i blogginläggen.

Debattredaktören på Dagens Samhälle hade accepterat en artikel, men Edman grep in och stoppade den. Edman gillar inte öppen debatt om tidningen – det visste vi. Nu vet vi att han lägger locket på för intern debatt också.I blogginläggen finns länkar  även till Edmans svar. Den som läser svaren ser lätt en tydlig linje mellan  hur han förhåller sig på liknande sätt till å ena utomståendes  kommentarer om tidningen, å andra sidan anställda journalisters synpunkter: auktoritärt, obalanserat och, i vart fall om mina kommentarer, dogmatiskt och fyllt av invektiv i tidningarna och  i sociala medier.

På Facebook skrev Edman bland annat: ”Det går inte att bemöta Åke Sandberg som är så pinsamt okunnig, oinsatt och politiserad. … tendensiös, patetisk, konspirationsteoretiker helt i nivå med Avpixlat, fast från vänster”

Dagens Samhälle och dess läsare vore värda en mer balanserad och professionell journalistisk ledning.

Edman verkar dock vara en duktig tidningsmakare. Från Veckans affärer till Ofantliga affärer i den offentliga sektorn. Det är med privatiseringarna i välfärden en lukrativ marknad för köp och sälj, med offentliga köpare och privata välfärdsbolag som säljare, mellan t.ex. kommuner och det Anna Dahlberg i Expressen förskönande kallar ‘buskapitalister’ i skolsektorn. Denna marknad ger annonsintäkter för Edmans tidning; det är hemligheten bakom den penningmässiga framgången för tidningen.

Säkert finns plats för Edman i någon renodlad affärstidning. Eller på Timbro. SKL har idag en rödgrön majoritet, men SKL:s ordförande vill inte kommentera och en annan styrelseledamot ser allvarligt på det som framkommer men hänvisar till  SKL:s särskilda aktiebolag för tidningen, och dess styrelse har nu den 9 december fortsatt förtroende för Edman.  Verkar inte funka bra där på SKL, Dagens Samhälles styrelse, och själva tidningen.

Jul 18, 2015

Asylboende och jobb i Säffle och Stockholm – och annat om flyktingpolitik

Var bör flyktingar tas emot: där det finns bostäder eller där det finns jobb? Bäst är förstås om det finns både jobb och bostad. Men tendensen är att många tas emot där det finns bostäder, det är ju det första och akuta behovet. Men där det finns tomma bostäder där är det ofta arbetslöshet, avfolkning. Och där finner ibland Bert Karlsson och andra entreprenörer byggnader att göra om till asylboende – bortom kommunens kontroll.

Varför  inte tänka ett steg till. Låta de asylsökande komma till områden med god arbetsmarknad, runt storstäder. Men då måste en bygga bostäder där – för alla, svenskfödda, ungdomar, asylsökande. Lämpliga modulhus kan byggas t.ex. i Moelvens industri utanför Säffle. Jobb i Säffle!

Detta synsätt får inte rättfärdiga att så lite görs i den nationella politiken för att skapa förutsättningar för jobb och god livsmiljö på landsbygd och i småstäder långt från storstäder. Den aspekten framhölls särskilt i en diskussion om artikeln på en Säfflesida i sociala medier.

Jag skriver om dessa frågor på ett område, migration, som inte är mitt primära, men som jag läser in mig på. Mitt särskilda området är arbetsliv och arbetsorganisation.  Jag skriver också om hur storstadsmedier ibland bidrar till svartmålning av små orter och landsbygd på ett sätt som försvårar deras kamp för utveckling, för att skaffa fram jobb och inte minst skapa god livsmiljö med natur, kommunal och privat service  och framtidstro. I SvD-publiceringen finns ett par länkar till dystra reportage och bilder från bruksorter som Säffle och Grums.


Åke Sandberg

Svenska Dagbladet, svd.se, 11 juli 2015:

”Flyktingar bör få komma till områden där jobb finns”
——————————————

 Foto: Åke Bruce

Säffle-Tidningen, 14 juli 2015:

Placera asylboenden där jobben finns
——————————————–

Den 1 september skrev jag i Värmlands Folkblad:

Väljaropinioner och SD-are på nätet och behovet av andra initiativ
——————————————–

Skriver i Dagens Arena den 10 september om invandring, hyckleri, Hans Rosling och jämlikhet:

Nyanserad debatt om flyktingmottagande efterlyses
——————————————–

 På DN Debatt 23 september 2015:
”Huvudproblemet är att många kommuner tar emot flyktingar i mycket liten omfattning. Lyft fram de kommuner som säger nej. Och bygg bostäder!…”

”Lyft fram kommuner som säger nej”

 

 

 

Jun 7, 2015

Cyklopen på DN om vinststyrd välfärd

Min artikel i Värmlands Folkblad den 5  juni 2015

Debatt.  Vinster i välfärden – var skulle vi vara dem förutan, frågade sig ledarskribenten i Dagens Nyheter förra veckan (27/5).

För att visa vinstdriftens välsignelse framhålls att Skanska som bygger Nya Karolinska är vinstdrivet, liksom privata tandläkare. Andra argument är lika oskarpa och närmast ovärdiga med försök till ”human touch”. S- kongress pågick, då blir det ”lilla valrörelsen” på DN:s ledarsida och mycket är tillåtet.

Vinstens välsignelse brukar framhållas av Svenskt Näringsliv och Riskkapitalföreningen. Ofta argumenteras det i tre absurda led: Jaha, de vill förbjuda vinstuttag i välfärden, i skolor och vård. Men då måste väl också vinstdrivna bolag som bygger skolor och sjukhus förbjudas? Och i nästa steg allt vinstdrivet företagande. DDR nästa!

Det tredje ledet besvaras bäst genom att ta sig för pannan. Mellan de två första leden är skillnaden väl utforskad. Att det är olämpligt att privatisera drift av sjukhus och skolor visade Donahue i en bok på SNS för ett kvartssekel sedan, och det har styrkts i forskningen sedan dess. Byggnation och annat tekniskt är det lämpligare att lägga ut och privatisera – där klarar en att upprätta fungerande kontrakt.

DN finner det närmast löjligt att hävda att vinstintresset påverkar incitamentsstrukturen vilket går ut över kvalitet etcetera. Men att introducera vinstintresse är att premiera ett tydligt, mätbart mål som påverkar hela verksamheten och enligt lag i aktiebolag är överordnat andra mål som kvalitet.

Det är förvånande att DN lyfter fram Nya Karolinska som föredömligt med dess överskridna budgetar och ifrågasatta skatteupplägg. Förvånande är också exemplet tandläkarna. Det brukar framhållas som en vårdverksamhet som är relativt enkel att styra med den sorts kvantitativa mått som är en förutsättning för marknadisering och köp-säljsystem. När detta, enligt bland andra Riksrevisionen, inte fungerar som avsett talar inte mycket för att det skulle fungera i mer komplexa och långvariga vård- och utbildningsrelationer.

När sakargumenten är svaga har DN lyckats finna en gammal ledare med ”human touch” i Dalarnas tidningar, skriven av PR-konsulten Martin Borgs med uppdrag för moderaterna:

” ’Grattis till överlevnaden, älskade pappa’. Så stod det på ett kort jag fick i måndags. Vi firade att det var exakt tio år sedan jag kom hem från sjukhuset efter sex månaders cellgiftsbehandling.” Så inleds ledaren. Och tillfrisknandet är en seger som både Borgs och svensk offentligt driven vård ska gratuleras till.

Men Borgs och DN:s sätt att använda berättelsen för att rättfärdiga vinstuttag i välfärden är manipulativt och ovärdigt.

DN citerar: ”Apparaten som gjorde det möjligt att skiktröntga min kropp. Manicken under huden som cellgifterna sprutades in genom. Sprutorna som stacks in i ryggmärg och benmärg. Framtagna på vinstdrivande företag, av människor av kött och blod.” – Chefernas och aktieägarnas vinster, avslutar Borgs, ”blev också min och min familjs”.

Men nu var ju vården Borgs fick bekostad av skattemedel och gavs i offentlig regi. Och vinstdrivna bolag inom tillverkning av läkemedel och medicinsk teknik är nog ifrågasatta bara i Borgs och DN-skribentens enögda marknadsdogmatiska dröm.

Med en mer välgrundad och mångsidig syn är det, som civilminister Ardalan Shekarabi framhöll i en intervju ”skillnad på barn och betong”, på att driva en förskola och att bygga den. Att i köp-säljsystem skriva kontrakt som styr verksamheten är kvalitativt svårare än att styra ett bygge. Särskilt svårt om incitament och ersättningar domineras av vinstdrift.

Vinstdrift är den kraftfullaste av styrformer och därför vore det lämpligt att Shekarabis utredning om andra styrformer efter NPM och Ilmar Reepalus om vinstdrift kopplas nära samman. Gör de inte det kan båda bli tandlösa.

Åke Sandberg

ekonom och sociolog, prof.em

Värmlands Folkblad
Publicerad: 2015-06-05 09:11
Mar 12, 2015

Säffle och Grums i storstadsmedia

Apropos  SVT Uppdrag gransknings program om Grums

Utkast baserat på inlägg i sociala medier (en Säffle-site)
Säffle känner jag ganska väl, staden där jag växte upp under nitton år, och med regelbundna besök till familjen . Jag försöker följa vad som händer i stan. Grums känner jag bara flyktigt, så jag kan inte rätt bedöma om det är särskilt stora problem där. Men utifrån andra källor verkar det rimligt anta att Uppdrag granskning ger en ensidigt negativ bild.

Uppdrag granskning och Aftonbladets mörka bilder av värmländska Säffle och Grums
Som oftast, ny skarp ledare i Säffle-Tidningen av Solveig Voyce. Denna dag om storstads/Stockholmsmedias svartmålning eller töntmålning av småstäder, av landet, av värmlänningar, Nu senast Uppdrag granskning från Grums. Tidigare Aftondbladets serie när reportar återvände till de småstäder de lämnat, närmare bestämt bl a Säffle och Karlskoga. I en stad med många röster på SD håller Voyce en konsekvent linje för generöst och anständigt flyktingmottagande. Häromveckan bemötte hon ”veckans rasist” bland de anonyma insändarna – som även kletat ner porten till hennes hem. Inom den i stort sett mörkblå/konservativa Anderkoncernen finns här en tydlig socialliberal röst. Det behövs som motvikt till storstadsmedias nedlåtande attityd. Den vitala lokala tidningen är angelägen och väsentlig.
http://nwt.se/saff…/st-ledare/…/03/12/a-ru-go-i-hovve-eller…

Även Värmlands Folkblad skriver om UG under rubriken ”Utan nyanser i Grums” http://www.vf.se/asikter/ledare/utan-nyanser-i-grums
Som alltid, skarp och angelägen ledare av Peter Franke – som borde följas även av storstadsmedia och storstadsmänniskor – inte bara av värmlänningar i förskingringen som jag.

”Uppdrag granskning om att leva och dö i Grums var Uppdrag granskning när det är som sämst, vilket tyvärr inträffar lite för ofta nu för tiden. Med dystra Twinpeaksbilder och ödesmättad musik skildrar man ett samhälle som enligt SVT är dömt att dö.”

Läs Värmlands Folkblad, idag den enda helägda/ helt självständiga arbetarrörelsetidningen. Och det bästa, det mesta (allt?) ligger tillgängligt för alla: Ingen betalvägg.

Tips även till redaktionen för Panelen i P1:s Godmorgon, världen: Den imponerande Göran Greider kan ju få förhinder en dag… och då kan kanske en värmlänning från Karlstad få ersätta en deltids dalkarl? Eller varför inte Säffles Solveig Voyce i Panelen?

Debatten fortsätter
Debatten om Uppdrag granskning och Grums (och glesbygd/landsbygd) fortsätter i både värmländska medier och i ‘storstadsmedier’

Aftonbladet, kritik från Grums kommunalråd
http://www.aftonbladet.se/debatt/article20454958.ab
Replik från Uppdrag granskning
http://www.aftonbladet.se/debatt/article20457866.ab

På Grums kommuns facebooksida
https://www.facebook.com/grumskommun
finns länkar till en rad artiklar i bl.a. nwt, t ex av två forskare vid Karlstads universitet, som bor i Grums
http://nwt.se/…/03/14/dalig-research-daligt-program…

I Aftonbladet skriver också Dala-demokratens kulturchef om svarta skildringar av Bergslagen
Hög tid att uppdatera bilden av glesbygden”
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/kulturochnoje/article20463665.ab
Och en ung mor som medverkade i UG berättar om sin oro för missbruk och de ungas framtid i Grums och tro på gemenskap och behov av nya jobb
http://www.aftonbladet.se/debatt/article20461642.ab
även i VF http://www.vf.se/asikter/debatt/jag-hatar-inte-grums

UG:s presentation av programmet om Grums:
http://www.svt.se/ug/unga-lamnar-grums-tappat-var-femte-invanare

Bra att UG nu bidrar till debatt om ojämlikhet i landet, om klyftor land-stad och om mer nyanserade bilder av det som ligger utanför storstäderna

Mediekonsulten Paul Ronge har intressanta kommentarer om TV-programmet på sin blogg i tidningen Resumé http://blogg.resume.se/paulronge/ Han anser det ohederligt att kommunalrådet i Grums helt klipptes bort (trots 30 min intervju). Ronge berättar också att han jobbat för Grums kommun under granskningen och krisen. I blogginlägget finns länkar till fler intressanta inlägg.  http://blogg.resume.se/paulronge/2015/03/13/fradga-och-muspip/

En annan intressant kommentar finns i en blogg på allehanda.se, av anonyme Majed i Sollefteå, som presenterar sig så här: Är pappa till Elliot, sambo med Karin och jobbar med kommunikation till vardags.  http://blogg.allehanda.se/majed/2015/03/13/uppdrag-granskning-lamnar-redaktionen-och-aker-vilse/

Mot bakgrund av uppmärksamheten kring UG om Grums, finns det anledning återvända och för att fördjupa diskussionen kring Aftonbladets serie ”På min hemmaplan”:
http://story.aftonbladet.se/minhemmaplan
Och avsnittet om Säffle: http://story.aftonbladet.se/minhemmaplan/#section-7
Även då blev det debatt i medierna, men inte som omfattande som nu om Grums. Uppdrag granskning har ju ett enormt genomslag.

I höstas skrev jag i Säffle-Tidningen om arbetslöshet och främlingsfientlighet i staden. Jag arbetar, så sakta på en rapport om dessa frågor.

 

Okt 17, 2014

Arbetslöshet och välfärdsbrister – föder de motstånd mot fler flyktingar i staden?

 

2014-10-17 10.52.52

Arbetslöshet och välfärdsbrister föder motstånd mot immigration… ungefär så skulle jag nog formulera en rubrik idag, om jag skulle skriva om SD:s framgångar t.ex i min gamla hemstad Säffle i södra Värmland.

Tills vidare publicerar jag här i länken en  artikel i Säffle-tidningen från igår den 16 oktober 2014. Den är i sin tur en återpublicering av min artikel i ST för 22 år sedan, på en dag när. Då var den långa rubriken ”Arbetslösheten föder främlingshat: ‘Hata arbetslösheten ‘ för de arbetslösas, de nya svenskarnas och ekonomins skull” I stort tycker jag artikeln håller, även om jag idag inte skulle formulerat en del avsnitt på samma sätt och även om jag idag förstås skulle ha aktuella siffror och exempel och sätta in dem i ett mer utvecklat sammanhang med referenser till aktuell forskning.

Chefredaktören Solveig Voyce har skrivit flera ledare präglade av en humanistisk grundsyn och har senast argumenterat för att Säffle ska ta emot ensamkommande flyktingbarn. Säffle-tidningen har en livaktig debatt om flyktingfrågor, asylmottagning och stadens utveckling. Frågan om stadens utveckling, flyktingförläggning och SD:s framgångar har även aktualiserats av  Peter Kadhammars (Säfflebördig som jag) reportage i Aftonbladet nyligen, som var en dyster skildring i ord och bild.

Här är min korta ingress i gårdagens Säffle-tidning:

”Det gläder mig att Säffle-Tidningen återpublicerar min artikel från nästan precis 22 år sedan, den 15 oktober 1992. Det sorgliga är att mycket av de problem artikeln handlar om består eller har förvärrats: Arbetslöshet, främlingsfientlighet och brister i äldreomsorg och i utbildning. Det är i den helheten problemen finns och där måste också lösningen sökas. Fabriksnedläggningar som Volvo Buss i Säffle nyligen, ungdomsarbetslöshet, brister i välfärden, tomma lägenheter och affärslokaler, stort flyktingmottagande – där finns grogrund för fientlighet mot invandrare eller i vart fall för önskan om begränsning i invandringen, ofta av ekonomiska skäl, ibland med direkt främlingsfientliga förtecken. Det är där vi måste börja, förstå orsakerna i samhället och göra något åt dem.

Då 1992 rådde arbetslöshet och då fanns det kortlivade Ny Demokrati (med Bert Karlsson och Ian Wachtmeister, den senare nu rådgivare till Sverigedemokraterna). Med sina fascistiska och rasistiska rötter och ledande företrädare idag är Sverigedemokraterna ett större hot mot solidaritet och gemenskap i det svenska samhället. Invandringen är större och arbetslösheten fortsatt hög. Alla medborgare och partier har anledning analysera de samhällsförhållanden som leder till röster på Sverigedemokraterna och visa på möjliga solidariska lösningar.

[…]  För de yngre läsarna kan nämnas att jag i stället för gulaschbaroner (som berikat sig genom spekulation i kristider) skriver ”galoschbaroner” med anspelning på Ny Demokratis slogan om att skapa ”drag under galoscherna”. Bengt Westerberg var partiledare för ett socialliberalt folkparti (till skillnad från det som idag ibland kallas ”kravliberalt”). Vidare skriver jag om att flyktingmottagande leder till jobb och intäkter för kommunen som får ersättning, men det borde nog framhållits att det ändå kortsiktigt är en samhällsekonomisk kostnad.

Åke Sandberg är idag professor emeritus vid Stockholms universitet. Han har under det gångna året utgivit boken Nordic Lights (SNS 2013) om arbete och företagsledning i Skandinavien och Värden i välfärden (Arena idé 2014) om styrning efter New public management.”

 

Aug 20, 2014

”Valfrihet förutsätter inte privata bolag”

”Valfrihet förutsätter inte privata bolag”

Publicerad i dag 15:14   /  Onsdag den 20 aug 2014.

REPLIK. Dan Olofsson må vara en duktig entreprenör, men om företag i välfärdssektorn tycker han till i en rad teser som inte hänger särskilt väl samman och är svagt underbyggda, skriver Åke Sandberg.

Dan Olofssons teser (DN Debatt 18/8) bemöts bäst punktvis:

• Olofsson skriver att vinststopp leder till avveckling av en hel bransch med 160.000 anställda och 11.000 företag. Nåja, nu omfattar välfärdsektorn mer än privata bolag. Och verksamheterna skulle förstås inte avvecklas utan i god ordning drivas vidare i andra former.

• De privata företagen bidrar till mångfald och valfrihet. Valfrihet förutsätter inte, som bland andra Kjell-Olof Feldt framhållit, privata bolag. Valmöjlighet kan finnas med offentliga utförare, och idéburna. Vidare har mångfalden blivit mindre än många avsåg, entreprenörers företag köps upp av koncerner som ”rullar ut” samma koncept i alla skolor. För att minska segregering behöver valfriheten även modereras genom etablering och resurser efter behov, inte efterfrågan.

–>  Läs hela artikeln på dn.se

Maj 24, 2014

”Vi behöver ett nationellt institut för arbetsmiljö”

Dagens Arbete har en debatt om arbetslivsforskning. Tidigare har Ann Bergman och Gunnar Aronsson skrivit och här nedanför finns mitt bidrag, och även länkar till de tidigare.

Omstart för arbetslivsforskning!  är mitt tema.
Inte minst omstart för en kritisk forskning om arbetsorganisation. Den har farit särskilt illa de senste åren. Det är arbetets organisation och ledning som, tillsammans med tekniken, bestämmer hur arbetsmiljön blir, hur hälsosamma arbetsplatserna är. Och det är genom förändringar i dessa villkor som jobben kan bli bättre. Annars återstår individuell behandling av de skador som arbetsorganisationen åstadkommer.
Kanske kan man sammanfatta några av förslagen i min artikel på  DA Debatt så här:
o  Institut eller centra vid universiteten och/eller helt fristående forskningsinstitut
o  Ett nationellt centrum för samverkan, förmedling, bibliotek, internationella och nordiska nätverk och samarbeten
o  Öronmärkta pengar för tillämpad, problemorienterad FoU i arbetslivet,
o  Som sammantaget säkrar en balans mellan vetenskaplig kvalitet och praktisk arbetsplatsorientering. 

Läs hela debatten om arbetsmiljö och forskning på DA Debatt:
Gunnar Aronsson: Samhällsutveckling kräver kunskap om arbetslivet
Ann Bergman: Svensk arbetslivsforskning är utarmad

 

Vid Volvos Uddevallafabrik hade arbetarna kunskap om bygget av en hel bil
och därför en särskild förmåga att bidra med nytänkande, skriver Åke Sandberg- Foto: TT Nyhetsbyrån

Åke Sandberg

”Vi behöver ett nationellt institut för arbetsmiljö”

Om skribenten
Åke Sandberg är professor emeritus vid Stockholms universitet.Han har givit ut boken Nordic Lights om den skandinaviska modellen i arbetslivet och en rapportom vinster och värden i välfärden.
Fler debattartiklar av Åke Sandberg: Regeringen ratar kunskap om arbetslivet (I Dagens Arena)

DA DEBATT När Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 uppstod ett tomrum. Universitetsinstitutioner prioriterar inte självklart flervetenskapligt samarbete och inte heller problem- och praktikorientering.

Det blev också tomt i kassan, de 300 miljonerna per år som drogs in från Arbetslivsinstitutet gick inte öronmärkta till arbetslivsforskning vid universiteten, utan slukades av deras svarta hål och fördelades förståeligt nog bland redan etablerade institutioner och verksamheter.

Därför krävs nya grepp. Ett särskilt skäl att ta det greppet nu är riksdagens krav nyligen till regeringen att ”tillsätta en utredning om hur arbetslivsforskningen kan samlas och stärkas”

Företagsledning och arbetsorganisation är de verksamheter som avgör hur det blir med arbetsmiljö och hälsa. Det är en del av arbetslivsforskningen som for mycket illa av Arbetslivsinstitutets nedläggning. Forskning om individers arbetsmiljö och hälsa drabbades också, men är inte lika ifrågasatt.

Ledning och arbetsorganisation handlar med nödvändighet om makt och inflytande i arbetslivet, och kan därför uppfattas som kontroversiell, men det är inget skäl att försumma den. Där handelshögskolor och liknande ofta har perspektivet: Hur styra människors arbete mot ökad produktivitet har arbetslivsforskningen fokus på: Vilka effekter har nya ledningsformer på arbetsinnehåll, kompetens, inflytande och hälsa, och hur får de anställda en bra miljö?

Svaret finns i att sociologer och organisationsforskare samverkar med dem som särskilt undersöker effekter för individer: psykologer, ergonomer och medicinare. Det är genom ändringar i organisation och styrning, och förstås teknik, som arbetsmiljön kan förbättras.

En relevant arbetslivsforskning har ett dubbelt perspektiv: Målet är goda arbeten i effektiva verksamheter. De arbetandes kunnande kan tas tillvara inte bara för att utveckla själva arbetsprocessen utan även produkter och tjänster, bl.a. som inslag i en arbetsplatsbaserad innovationspolitik. Ett historiskt exempel: Vid Volvos Uddevallafabrik hade arbetarna kunskap om bygget av en hel bil och därför en särskild förmåga att bidra med nytänkande. De anställda vill vara delaktiga i en bra verksamhet.

Nästa fråga är hur man åstadkommer och organiserar en sådan forskning. Arbetslivsforskningen idag är splittrad i mindre miljöer runtom – men den finns! Ann Bergman skriver på DA Debatt om behovet av öronmärkta medel och en samlande kraft för en långsiktig arbetslivsforskning.  Även Gunnar Aronsson betonar behovet av stabila villkor för en forskning som är både samhällsrelevant och har vetenskaplig kvalitet.

Här finns olika organisatoriska lösningar. Man kan, som Aronsson, tänka sig särskilda institut med egen finansiering och fokus på tillämpning, institut som samverkar med universiteten som har fokus på vetenskaplighet; forskare kan röra sig mellan miljöerna.

Sådana institut kan vara helt fristående, men det finns också flervetenskapliga delvis externt finansierade institut, avdelningar och centra vid universiteten, i Stockholm t.ex. demografi och på miljöområdet Stockholm Resilience Centre; annorstädes finns exempelvis Arbetsvetenskap i Karlstad. Men trycket mot att prioritera vetenskaplig kvalitet på bekostnad av samhällsrelevans är starkt, så en särskild, långsiktig finansering med anslag som tydligt pekar ut och stödjer flervetenskaplig problemorientering är en avgörande förutsättning.

Det senare kunde säkras genom ett nationellt centrum med medel att dela ut för just arbetslivsrelevant, flervetenskaplig forskning. Idag är Sverige ett av få länder i Europa som saknar ett nationellt institut för arbetsliv och arbetsmiljö. I den svenska och nordiska modellen har reformer baserade i forskning varit ett särmärke, och det borde idag alldeles särskilt gälla arbetslivet som är mitt i en genomgripande omvälvning.

Det nationella centret skulle också hysa bibliotek och ha ett samordnade ansvar för förmedling, information och utbildning av olika slag. Centret skulle också ha en särskild roll i att utveckla svensk närvaro i nordiska, europeiska och internationella nätverk och samarbeten. Där är Sverige svagt idag, grannländerna starkare med nationella institut. Ett stärkt nordiskt samarbete ligger också nära till hands, länderna delar många särdrag i den nordiska modellen.

… Läs hela artiklen på Dagens Arbete Debatt

—————————-
Tillägg 24 maj 2014
DN Debatt idag. Skrämmande om dagens arbetslivoch brist på inspektioner och kunskap, av Stefan Löfven och Arvid Solli, far till 55-procentigt brännskadade Gustaf. Gustafs lidande skildras och ingen tar ansvar för olyckan. Artikelns exempel och resonemang visar på det akuta behovet av mer resurser till inspektioner och utredningar, och nystart och resurer till en arbetslivsforskning som ser sammanhanget mellan flera nivåer  http://www.dn.se/debatt/det-pagar-en-tyst-attack-mot-svensk-arbetsmiljo/

Tillägg i sept 2014
Intervju med Stefan Löfven i Arbetarskydd, om satsningar på arbetsmiljö och på arbetslivsforsning.  ”Nytt nationellt centrum för arbetslivsforskning behövs”
Maj 7, 2014

”Regeringen ratar kunskap om arbetslivet”

I Dagens Arena kräver jag en nystart av den arbetslivsforskning
som första Reinfeldtregeringen lade i träda:

Regeringen har satt arbetslivsforskningen på undantag.
Trots krav från riksdagen råder tystnad från regeringen.

”Regeringen bör tillsätta en utredning om hur arbetslivsforskningen kan samlas och stärkas …
Regeringens forskningspolitik säkerställer inte att det bedrivs tillräcklig forskning om arbetslivet.”

Så sant om det är sagt. Det var riksdagen som den 20 mars i år gav regeringen detta uppdrag. Det är hög tid. Sju år har gått sedan den första regeringen Reinfeldt brådstörtat och på oklara grunder stängde Arbetslivsinstitutet.
[…]

Tyngdpunkten i en ny arbetslivsforskning, och det som särskilt försummas i dag, bör vara att bidra till och undersöka förutsättningar för effektiva och kvalitativa arbeten (kvalifikationer, inflytande, hälsa, miljö). Den väsentligaste förutsättningen är hur arbete och företag organiseras.

Innovationsupphandling är ett sätt för stat och kommuner att beställa produkter och tjänster, inte från lagerhyllan utan sådant som inte finns och som kräver forskning och utveckling. Så används statens beställarkraft till förnyelse i ekonomin. Detta är intressant även i arbetslivet.

Genom EU stöds nu projekt med arbetsplatsbaserad innovation, där kunnande och engagemang i arbetet bidrar till nya processer och produkter. I en arbetslivsinriktad innovationsupphandling kan nya hälsobringande sätt organisera och leda verksamheter efterfrågas.

Inte mycket har hörts från regeringen om det uppdrag den fått från riksdagen att samla och stärka arbetslivsforskningen. Att omedelbart tillsätta en kvalificerad utredning vore enkelt sätt för regeringen att visa att den tar på allvar både riksdagen och de problem som arbetslivets drastiska omvandling genererar.

Läs hela artikeln på Dagens Arena, här
Där kan man också gärna dela och kommentera!

 

Arbetarbladet - till startsidan

En omarbetad version av artikeln publicerades av Arbetarbladet i Gävle med rubriken
Arbetslivsforskning och riksdagen   och sammalunda i Piteå-tidningen och Folkbladet (Norrköping)

”Den för tio år sedan blomstrande, internationellt ledande svenska arbetslivsforskningen är i dag försvagad – den ligger i träda, men det är inte för sent för nystart, kunskapen lever utspridd i landet.”

Sidor:12345»

Select language

Meta

    Log In