Mar 14, 2014

Seminarium: Vägar till ett gott arbete, effektivitet & kvalitet

Min uppgift vid seminariet var att ge en inledande översikt och historisk bakgrund till dagsläget i den nordiska modellen och i arbetsorganisationens förändring de senaste årtiondena. Temat i inlägget var den ”produktiva rättvisan” och ”solidarisk individualism”. Jag tog upp lean Production och Volvos Uddevallafabrik som historiskt alternativ. Och frågade: Kan  Lean idag vara vad som helst?  En bakgrund finns i vår bok Nordic Lights (SNS förlag 2013); inledningskapitlet ”How bright are the Nordic Lights?”  kan laddas ner här.

Sten Gellerstedt, LO, organiserade seminariet. Flera  fackliga företrädare medverkade: Lasse Thörn och Stefan Wiberg. Och forskare: Kenneth Abrahamsson, Per Sederblad och Jörgen Eklund. Vid detta tillfälle medverkade också Norska LO som redovisade erfarenheter av försök med medarbetarstyrda och arbetsbaserade innovationer: Anja Kildal Gabrielsen och Anthony Kallevig.

Seminarie-videon finns utlagd på LO:s hemsida på LO Play

 

Feb 3, 2014

Vägen framåt viker av från NPM

Dagens Nyheters huvudledare idag har rubriken ”Svårt att hitta vägen fram”. DN kommenterar en utvärdering från Karolinska Institutet om Vårdval Stockholm.  Rapporten skriver om ökad produktion och förbättrad tillgänglighet utan att kostnaderna ökat. Men som DN så  riktigt framhåller: om ökad produktion = fler besök så är det inte ett bra mått på nyttig produktion. Hur många besök en patient behöver och vilken slags besök – ett kort för ont i örat eller långt för den multisjuka gamla  -  det kan man inte styra med enkla politiskt bestämda kvantitativa och detaljerade mått.

De yrkesverksamma, de professionella, läkare och andra kan och måste göra den bedömningen. Och då utgå från patientens behov och sin egen kunskap, etik och ansvar.

Siffrorna på kundnöjdhet ligger konstanta, samma nöjdhet före och efter vårdvalsreformen. Och så brukar det vara. En anpassar sig och sina förväntningar till läget – om det inte är helt katastrofalt. Kundnöjdhet är ofta dåligt som mått på kvalitet, ska det vara användbart måste det på ett genomtänkt sätt relteras till mer ”objektiva” kvalitetsmått.

DN fortsätter: ”Vägen tillbaka till en primärvård som ofta inte ens gick att nå per telefon är stängd.” Ja, så är det säkerligen, och det är bra. Sen önskar sig DN en väg framåt. DN vill bort från ”onödiga besök och medicinskt omotiverat tricksande med både kontroller, återbesök och registrering”. Bort från dagens läge så att en ”multisjuk åldring av bokföringstekniska skäl inte måste boka in flera besök eftersom 20 minuter inte är tillräckligt för att tala om höften som värker, blodtrycksmedicinen, livsleda och sömnsvårigheter”. Bra så!

Men dessa orimligheter – för patienter, men också för personal som tvingas kompromissa med etik och professionell kunskap – de är effekter av New Public Management, NPM. Dvs. de är effekter av en kombination av marknadisering genom vårdval och förstärks av att många utförare är snävt vinstdrivna, kanske även med bonus och personlig vinning som ytterligare styrfaktor. Ett sådant system tvingar fram mer av  just den alltmer detaljerade kontroll som ytterligare förstärker de negativa, nedåtriktade kontrollspiralerna. I evighet, amen.

Vill man slippa de negativa effekterna av vårdval och NPM kan man inte bara fortsätta med more of the same, med mera marknad och management hämtad från tillverkningsindustrins 60-tal.

*

Som Susanna Birgersson framhåller i en signerad spalt intill  huvudledaren: NPM, ”när offentlig verksamhet organiseras enligt principer hämtade från näringslivet, har det skapat en stigande efterfrågan på kontroll och granskning. Det är inte entydigt positivt; det är kostsamt och innebär inte nödvändigtvis att förtroendet för verksamheterna ökar.”

Birgersson har rätt i att ”den som beklagar vår tids granskningsberoende, gör klokt i att samtidigt betänka att offentligt slöseri och statlig ineffektivitet varken är något nytt eller något trevligt.”

Om få vill traska vägen tillbaka till stelbent offentlig drift och om vägen fram inte bär till än mer avancerad NPM, då är det tid att i grunden söka alternativ till bådadera, till hierarkisk förvaltning och till styrning utifrån enkla affärsmodeller med de negativa effekter vi nu ser.  Det är möjligt utan att återvända till 70-80-talens stelbenta  offentligt drivna primärvård, och utan dogmatisk marknadisering och management. Vägen framåt måste sökas bortom dagens NPM.  Jag räknar med att snart återkomma till sådana frågor i en raportfrån ett pågående arbete.

 *

Huvudedaren fortsätter med att stockholmare går till läkare dubbelt så ofta som örebroare, och skulle det visa sig att stockholmare egentligen inte är sjukare än örebroare, så är kostnaden onödigt hög i Stockholm och sjukvårdsresurer i landet fördelas fel    [De många besöken i Stockholm beror i hög grad på att vårdcentralerna i Vårdval Stockholm får ersättning per besök, och då har läkarna intresse att boka in många korta besök. Andra målstyrningssystem har andra felkällor, kan tricksas med på andra sätt.]

Riktigt intressant blir det när det hävdas att i opinioner och val förlorar den som gör en förändring som upplevs som en försämring. Därför ”finns små möjligheter för såväl den sittande landstingsmajoriteten som oppositonen att minska antalet besök” fast de många besöken inte ger hälsovinster, utan kan ses som slöseri och felallokering av resurser. Alltså det går inte att rätta till fel om de upplevs som fördelaktiga av medborgarna.

Det fortsätter: ”Det är detta som förklarar att Socialdemokraterna alltid till sist säger sig vara för de borgerliga reformer de från början varit emot Det gäller allt ifrån privata för- och friskolor till privata alternativ inom vård och omsorg”. Och man kunde lägga till en del annat, inte minst kommande jobbskatteavdrag.

Frågan är om detta upphöjande till allmän princip verkligen är ett allmänt  politiskt förhållningssätt eller en specialitet för socialdemokratin Vad gäller jobbskatteavdragen t.ex. hör man inte sällan från S-ledningen: Människor kommer att ha vant sig vid så mycket pengar i plånboken och då kan vi inte ta bort det, vi måste gilla läget och börja i den verklighet som är.

På motsvarande sätt låer det om vinster i välfärden: föräldrar och elever har vant sig vid att välja skola och många går i vinstdrivna skolor som de trivs med, och då kan vi inte ta ifrån dem det, vi måste gilla läget och starta där. Ibland har man hört tillägget: Vi är reformister och då utgår vi från verkligheten.

Moderaterna har också sagt att de utgår från verkligheten och talar med människor på ett språk de förstår (Schlingmann). De har sagt att Sverige är ett bra land men att det behöver förbättras lite. Men sen har man gått till verket med det allra största skattesänkningar och med långtgående och skärpt  marknadisering och vinstdrift i välfärden. De gillar läget i meningen att börja där vi står, men inte i meningen att acceptera läget som det är. Tvärtom.

 

 

Jan 31, 2014

Konkurrens och kvalitet i skolan – utan vinst

Åke Sandberg. Bild: Privat

 

 

 

 

Åke Sandberg: Konkurrens och kvalitet i skolan – utan vinst

Publicerat 31 januari 2014

Den som är skeptisk till vinstutdelande skolbolag har anledning att argumentera:
Vi satsar på idéburna skolor som ger mångfald och kvalitet.

Pisastudien som jämför skolor i olika länder innehåller en mängd statistik och många har räknat fram samband mellan friskolekonkurrens och elevers resultat – svårbedömda samband som pekar åt olika håll.

Men tre forskare från Institutet för näringslivsforskning (IFN) anser sig ha lösningen. De hävdar att konkurrens från friskolor förbättrar skolsystemet i ett land – utan att ha gjort begripligt att det är så.

Men om de har rätt i att det inte är viktigt vilka driftsformer de privata skolorna har, då kan den som är skeptisk till vinstutdelande skolbolag argumentera: Vi satsar på idéburna skolor som ger mångfald och kvalitet.

IFN-forskarna lyfter fram ”den mest övertygande studien” som dessutom stöds av en rapport, som täcker ”all forskning om skolval över hela världen”. Det låter rätt tvärsäkert – men alla sådana modeller har stora osäkerheter, och de redovisas inte av IFN-ekonomerna. De tre vet, där andra inte sägs förstå. Men tala om enkel lösning: Gör bara marknad av det hela så fixar det sig. Det är dogmatiskt.

 

…….  läs hela artikeln på Dagens Arena här
och den som har lust, kommentera gärna, och dela artikeln på facebook eller twitter

——————–

Om metod och pretentioner

Ett tillägg till artiklen i Dagens arena

När  längden inte behöver begränsas, som i ett redigerat debattforum,  finns här i bloggen möjlighet till en utvikning om metod och om pretentioner i debatten.

Den studie IFN-forskarna refererar sägs visa att andelen katoliker i ett land år 1900 är indikator på andelen friskolor i dag (syftet är att få ett utgångsvärde, en oberoende variabel, som inte påverkas av särdrag i läget idag i ett land som påverkar prestationen, t.ex. inkomstnivå, utbildningssatsningar). De medger att studien inte är invändningsfri men de redovisar den inte på ett sådant sätt att ens en kvalificerad läsare har möjlighet ta välgrundad ställning.

Kan det vara problem med data, metod, teori? Är analysen så abstrakt att man har svårt att säga något konkret om till exempel Sveriges skolor i dag? Beror sambandet på att den katolska kyrkan är särskilt framgångsrik i att driva skolor? Vad skulle hända med ett annat startår än 1900, till exempel år 1950 efter andra världskriget? Eller med ett annat slutår än deras Pisa 2003 – kanske Pisa 2013?  Vad betyder den stora invandringen från Sydeuropa till Sverige? Som jag ser det lyckas de inte visa att sambandet beror på konkurrens och inte att det är ett orsakssamband. Det finns studier, bl.a. i Sverige, som kan sägas visa på positiva lokala effekter, men isf mycket svaga, av konkurrens inom skolsektorn. 

IFN-forskarna borde sammantaget redovisat hur känsliga de resultat de refererar är för val av antaganden som dessa – en känslighetsanalys. Det är man skyldig läsaren när man uttalar sig så starkt som de gör.

De tre har stora pretentioner på att ha lösningen på skolans problem.  Därför uppskattas att de i en kommentar beklagar sin nedlåtande ton mot politiker och skribenter som sägs ”inte veta bättre”, tycka att forskning är ”tråkig och komplicerad” och söka efter ”en lättfattlig bibel om hur skolan bör reformeras”. Men tala om enkel lösning från IFN-ekonomerna: Gör bara marknad av det hela så fixar det sig! Det är tämligen dogmatiskt, och i sättet avfärda andras synsätt anas en grad av elitism 

Referenser
De tre forskarna med IFN-anknytning som skrivit är Gabriel Heller Sahlgren, Philip Booth och Henrik Jordahl. Heller Sahlgren är också knuten till Center for market reform of education i London. De tre skrev först på DN Debatt ”Pisarapporten säger inget om vad som fungerar väl”, jag replikerade ”En enskild studie är inget alexanderhugg i skoldebatten” och de tres slutreplik var ”Det är konkurrensen i sig som ger bättre resultat”. Deras slutreplik var lång, och för balansens skull hade jag behov runda av och det sker genom artikeln ovan i Dagens Arena, och metodkommentaren här.
I Värmlands folkblad hade jag tidigare skrivit en bredare kommentar om forskning och avregleringspolitik: ”Det blev fel – vi gör om

 

Jan 20, 2014

”En enskild studie är inget alexanderhugg i skoldebatten”

Default logo txt set up in Logo page

Jag skriver en replik på DN Debatt till en artikel om övertolkningar av Pisa-studien. Här är först DN:s ingress till min replik:

”REPLIK. De tre IFN-ekonomer som skrev på DN Debatt den 13 januari kritiserar med rätta att Pisastudien använts för att tolka statistiska samband som orsakssamband. Men för att driva sin tes refererar de samtidigt till en annan studie utan att berätta om den studiens speciella historiska bakgrund, som gör att det är vågat att använda den för att dra slutsatser för svensk skolas del, skriver professor emeritus Åke Sandberg.”

OECD:s Pisastudie har fått motivera skilda slutsatser om skolans prestationer. Därför är det intressant när tre ekonomer med bas i IFN (Institutet för näringslivsforskning) på DN Debatt den 13/1 kritiserar att statistiska samband i Pisa tolkats som orsakssamband. Deras kritik är rimlig. De tar som ett exempel påståenden att Pisastudien skulle visa att konkurrens inte ökar elevernas prestationer eller till och med orsakar kunskapsfall i svensk skola. De hänvisar så till en, som de menar, rigorös studie av West & Wössmann som säger att friskolekonkurrens tvärtom förbättrar länders prestationer.

Men om nu metod och klarhet är så viktiga, och det är de, är det anmärkningsvärt att IFN-forskarna inte presenterar studien på ett sätt som gör att den kvalificerade läsaren av DN:s debattsida kan göra en egen bedömning av huruvida just de tres tolkning och tillämpning av studien på den svenska situationen är rimlig. Jag efterlyser en sådan analys.

Intrycket när de avfärdar dem de kallar ”debattörer på vänsterkanten” är att deras egen agenda kan vara att med Pisasiffror främja friskolors intressen. De hade gärna, för läsarens skull, kunnat redovisa sin grundsyn på marknad och politik – kanske på ”högerkanten”? … …  forts.

Läsa hela artikeln på DN Debatt här

Efter min replik har IFN-ekonomerna fått in i DN vad som rubriceras som en ‘Slutreplik’ . Deras slutreplik är lika lång som min replik, vilket är ovanligt, och de kan därmed föra in delvis nya resonemang som jag inte kan bemöta i DN. De presenterar en abstrakt modellanalys som bortser från historiska och institutionella förhållanden. I grundfrågan anser jag min kritik håller. Tills vidare får jag alltså hänvisa den intresserade till min redan publicerade replik i DN.

Tidigare, den 16 januari, publicerade jag i  Värmlands folkblad en bredare kommentar till IFN-ekonomernas artikel, med fokus på vetenskap och politik i välfärdsdebatten

Jan 16, 2014

Välfärden: Det blev fel – nu gör vi om

 

VF trafikkaos omreglering safe_image

 

Avreglering och marknadskonkurrens kan vara bra i vissa sammanhang, men är inte alltid bästa lösning. Kanske inte i järnvägstrafiken, inte i stora delar av välfärdssektorn. Forskarens resultat och modeller pekar åt olika håll. Hur är relationen forskning och politik inom välfärden?

Forskare från IFN (Institutet för näringslivsforskning) skriver på DN:s debattsida om OECD:s studie Pisa som jämför skolan i ett trettiotal länder.  De presenterar andra studier som de menar visar friskolekonkurrensens fördelar. Jag kommenterar detta i Värmlands folkblad, och har också frågor om vetenskap och politik i välfärdsdebatten. Rubriken i Värmlands Folkblad: DET BLEV FEL – NU GÖR VI OM

Ingressen i VF: De senaste årens reformer har varit långt ifrån provisoriska, utan i stället dogmatiska marknads- och managementmodeller. För balansens skull behövs nu reflexion och mera politik inom välfärden. Det skriver Åke Sandberg, ekonom och sociolog, prof.em.

I reportage har problem i välfärd och infrastruktur illustrerats: Kaos i bilprovning och tågtrafik, kris på BB varje sommar, apotek som inte har medicin hemma. Skolans, omsorgens och vårdens problem behöver knappast nämnas.
Skatter har sänkts och resurser till välfärden stryps. Vi ser nu omfattande och grundläggande förändringar i komplexa samhällsfunktioner som välfärd och infrastruktur. De är svåra att greppa för oss som medborgare, för valda politiker, och för forskare.

Slutstyckena i artikeln ser ut så här:

Dags alltså för oss medborgare och brukare av välfärdens tjänster, och för politiska partier, att gilla läget genom att ta ett par steg tillbaka, undersöka tillståndet, ompröva dogmer om marknadens och New Public Managements (NPM) förträfflighet och reformera det som brister.
Även dogmer från före avregleringarnas tid, om den offentliga sektorns ofelbarhet förtjänar att omprövas: Dynamik, lyhördhet för brukare och utrymme för alternativ krävs.
Reformer måste genomföras utan att vi och politiker har recept för vad som är bäst, men när det är uppenbart att något inte fungerar fordras kurage att säga: Det blev fel, vi var naiva om välfärdsmarknader, vi gör om!
Modeller framöver bör därför vara ”provisoriska utopier”. De senaste årens reformer har varit långt ifrån provisoriska, utan i stället dogmatiska marknads- och managementmodeller. För balansens skull behövs nu reflexion och mera politik inom välfärden.

Läs hela artikeln i Värmlands Folkblad här.

Senare skrev jag en metodinriktad kritik som publicerades på DN Debatt 2o januari

Nov 13, 2013

Nordic Lights – Download Chapter 1

 

Nordic-lights-cover-large-jpeg

A preview of the introductory chapter of Nordic Lights is now available,  for download (pdf). It includes the Table of Contents as well as prof. Paul Adler’s Foreword and the whole of Chapter 1: How Bright are the Nordic Lights?

You will also see the book cover, with endorsements by professors Manuel Castells, Russell Lansbury, Ruth Milkman, Michael Schumann and Chris Smith.

Download here: Nordic lights, Introductory chapter
Foreword by Paul Adler
Preface
Chapter 1: How Bright are the Nordic Lights?

Want to read more? The book is available
at  Bokus or Adlibris, in print and as e-book
Information from Bokus for English-speaking readers

For more about our book go to my Nordic Lights pages
You may order  the book at a lower price by downloading one of the flyers from SNS förlag
Nordic Lights Flyer #1
Nordic Lights Flyer #2

 

 

 

Jul 12, 2013

”Den nordiska modellen kan stå emot omvärlden”

Artikel på DN Debatt, 11 juli 2013

11 juli 2013

”Globalt tryck. Den nordiska modellen är fortfarande ett fullt möjligt samhälls­system. Men nedmonteringen, som inleddes av Socialdemokraterna och fullföljs av de borgerliga partierna, kan bromsas om bara viljan finns. Globali­seringen styr inte allt – den ger alternativ, skriver professor emeritus Åke Sandberg.

Förra veckan i Almedalen var den nordiska modellen inte i fokus som för ett år sedan. Arbetslöshet bland unga och invandrare, otrygga jobb, försämrad sjukkassa och a-kassa, och pressande jobb gör att modellen börjar rämna. Regeringen har svårt att hålla fast vid den glättiga framgångsbilden, samtidigt som oppositionen inte har samlat sig till kritik och konkreta alternativ som innebär att ta konflikt om världsbild och vart vi är på väg” ….

Läs hela artikeln i Dagens Nyheter här (online) eller här (pdf)

Artikeln följdes av kommentarer på några ledarsidor

Heidi Avellan skriver uppskattande och uppslagsrikt  i Sydsvenskan  om den ‘egensinniga nordiska modellen’

Corren tycker att den framtid jag argumenterar för är nostalgi

Svenska Dagbladet menar i sin huvudledare den 12 juli att  ’Globaliseringen styr Norden’

‘Modellen nere för räkning’ är Värmlands Folkblads rubrik när de diskuterar min artikel tillsammans med inlägg av Dan Andersson (tidigare LO-ekonom) i Almedalen.  Även ledare i Allehanda.

 

Maj 30, 2013

Contested Nordic Models of Work and Employment:Volvo Uddevalla and Welfare Capitalism

Contested models - cover -  20130722

From the introduction to the report: Contested Nordic Models

On the macro level the labour market model with its solidaristic wages policy, active labour market policy and job creation is at the heart of the Swedish model. It interacts with welfare and social security policy. On the micro level we find models of qualified, decent and even ‘good work’ and participative forms of management. These are mutually dependent elements in a social contract. There are however recent tendencies that threaten this contract of ‘productive welfare’: degradation of work, and precarious employment conditions, unemployment as well as hikes in social security and in the welfare sector (lower taxes, less resources and crisis in schools and healthcare) may result in lower trust in the future of the model. Privatizations in the welfare sector with a growing role for tax-evading venture capitalists may additionally strengthen such distrust. The willingness to accept technological change and rationalizations in the economy, so central to the Scandinavian model of economic development and job creation may thus be jeopardized.

On the micro level, is Volvo’s human-centered model of work organization and production at the end of the road? In Volvo’s car assembly plant in Kalmar the work content was 20-40 minutes as compared to a couple of minutes in standard line production. Workers followed the car on a wagon along the line between various stations or they worked in a dock, with the car in a kind of side track. The Uddevalla plant had stationary parallel production groups of nine workers assembling whole cars and working for two hours or more before repeating the tasks. Material was brought to the autonomous groups.

Production according to the innovative concepts in the plants in Kalmar and Uddevalla was closed down some twenty years ago, but the ideas are alive not least in academia but also in practice. In a panel we will discuss what we can learn from the Uddevalla experience. Will we again se forms of production like in the Uddevalla plant where qualified workers in autonomous groups assemble whole cars? And more generally what can we learn for a future development of work organization where workers to a high extent control their own work, supported by advanced forms of automation, organization and learning strategies? And what types of vertical integration of planning and execution and of reorganization, even on the societal level, may be needed to make such an autonomous work possible.

The report argues that we must look at the model as a whole, you cannot pick for example only the productivity and innovation side while making hikes in the welfare systems and damaging the functioning of the labour market by cuts in the enemployment insurance. Productivity and welfare are, in Scandinavia, two sides of the same coin.

Read the whole report here:  Contested Nordic Models

Read an interview about the report (in Swedish): ”När den svenska modellen tappade sitt självförtroende

Apr 5, 2013

Så kan välfärden organiseras och styras

DAGENS ARENA DEBATT

Åke Sandberg: Så kan välfärden organiseras och styras

Målstyrning, detaljstyrning och vaga mål leder välfärden i fel riktning. Alternativet är att styra resurser, något som kan utveckla den nordiska modellen med produktiv rättvisa, skriver forskaren Åke Sandberg.

Som vi vet är arbete fundamentet som skapar de värden som fördelas i privat och gemensam konsumtion. En fungerande välfärd och arbetsmarknad är förutsättning för tillit och allas engagemang i ekonomins och samhällets utveckling. Men i dag är det svenska samhällskontraktet hotat på både välfärdens och arbetsmarknadens områden, med massarbetslöshet och sämre villkor i a-kassa och sjukförsäkring. Det samtidigt som vi har växande klyftor mellan dem som är innanför och utanför, och mellan dem med enkla respektive kvalificerade jobb. En politik för innovation och jämlikhet behövs nu.

I välfärden deltar vi i ett världsunikt storskaligt experiment med skattefinansierad välfärd utlagd till vinstdrivna bolag. Vi ser avigsidor och då är det dags utvärdera och ifrågasätta. Det möter hinder – för bakom experimentet ligger krafter i näringslivet som söker offentliga marknader efter varuproduktionens nedgång, och politiker som gärna avhänt sig ansvar för nedskärningar. De uppgivna motiven var att istället för byråkrati få effektivet och kvalitet, men det visar sig inte hålla. Kvar står vi med negativa fördelningseffekter och en nyliberal ideologi om individens valfrihet. Individer väljer och styr resurser med negativa effekter för likvärdigheten.

Det behövs en direkt kontroll av etablering av vinstdrivna företag i välfärden och en styrning av de resurser som går in i välfärdsverksamheterna; målstyrning och business management förslår inte.  / ….

Läs hela artikeln i Dagens Arena här!

Mar 8, 2013

Långsökta argument för vinstdriven vård och skola – Åsa Moberg letar igen

Åsa Moberg propagerar återigen för vinstdriven välfärd. Denna gång i Dagens samhälle 7 mars  (numera under Edmans ledning en affärstidning för aktörer på den ’offentliga marknaden’).

Jag skrev om detta här på hemsidan den 8 mars, dagen efter Åsa Mobergs publicering i Dagens samhälle. Inlägget har nu publicerats av Newsmill.  Läs det gärna där. Newsmills rubrik är: Kritik  mot vinst i vård och skola är inte kritik mot kvinnligt företagande.

Åsa Moberg har skrivit samma sak i flera artiklar tidigare. Även Lena Melin har skrivit om detta, om att man verkar vilja begränsa vinsten i vissa sektorer, därför att där jobbar mest kvinnor, i Aftonbladet 28 okt. 2012.

Åsa Moberg bild om vinst I DS 20130308_060110

Moberg har inga nya argument jämfört med de fyra artiklar jag senast granskade i Dagens arena: ”Åsa Moberg är inte ensam om att inte förstå att det är en grundskillnad vad gäller vinstdrifts lämplighet och konsekvenser i skola och vård jämfört med i byggande av en skola eller äldreboende.  Vinstdrivna byggen kan någorlunda styras och följas upp av politikerna. Med mjuka verksamheter är det svårare, där är professionellt ansvar och mänskliga värden lämpligare.”

Moberg argumenterar inte i sakfrågan, hon bara vidhåller påståenden.  Kanske kan belägg från forskningen påverka? Man kan konsultera t.ex. J. Donahues studie Den svåra privatiseringen på SNS förlag för mer än tjugo år sedan, eller Bo Rothsteins kommentar för några månader sedan i Expressen.

I den aktuella krönikan i Dagens Samhälle tar Moberg som exempel inte bara byggnation av skolor och sjukhus utan läkemedelsproduktion, och IT-projekt i skola, vård och omsorg.  Hon förundras över att dessa verksamheter inom välfärden tillåts gå med vinst, medan vinstdrift och vinstuttag i välfärdsverksamheternas kärna kritiseras. Hennes tolkning verkar vara att det är missunnsamhet mot kvinnor som tjänar pengar som ligger bakom kritiken.

Men Moberg blandar bort begreppen. Visst finns verksamheter inom välfärdssektorn där vinstdrivkraft kan vara lämpligt, t.ex. just sådana hon nämner. Men de handlar inte om omsorg, utbildning, vård – det är fortfarande byggnation, varuproduktion och IT. Det kan inte vara svårt hålla isär.

Även de upphandlingarna är svåra att styra och följa upp, det visar t.ex. haveriet med IT i Stockholms skolor upphandlat från Volvo. Så mycket svårare styra med enkla vinstmått är utbildning, vård och omsorg om gamla, unga och barn. Det Donahue visade för tjugo år sen är orsaken till kritiken mot vinstdrift i välfärdsverksamhet. Att behöva säga att kritiken inte bottnar i motstånd mot kvinnors rätt tjäna pengar är pinsamt.

Sedan återkommer Moberg till tesen att vinst är grunden för forskning och framsteg. Hon har alltså inte bemödat sig läsa på om vinst, överskott, vinstuttag, t.ex. följande i min kommentar till hennes tidigare inlägg: ”Åsa Moberg, liksom lobbyister och twittrare som snabbt sprider hennes funderingar, har inte förstått – eller vill inte förstå – en grundläggande tanke: Problemet i välfärden är inte att verksamheten gör överskott eller vinst om man vill, överskott är nödvändigt. Problemet är dels otyglade vinstmotiv som drivkraft, dels omfattande uttag av vinst ur verksamheten, direkt eller genom tricksande och transaktioner i koncernen eller vid försäljning”

Välfärdsverksamheterna handlar om människors kunskap, utveckling och hälsa. Den offentliga sektorn må ses som en ’offentlig marknad’, till och med en potentiellt  ’ofantlig marknad’ för kapital som söker nya intjäningsområden. Men där saknas förutsättningar på både utbuds- och efterfrågesidan för en väl fungerande marknad. Vi har nu för mycket marknad och för lite politik som Henrik Berggren skrev i DN.

Oförmågan att se att kritik mot vinstdrift i välfärden inte riktar sig mot kvinnor delar Åsa Moberg med många politiker, ledarskribenter och vinstlobbyister av föregivet olika kulörer. Argumenten  har befunnits ohållbara i flera omgångar. Gårdagens krönika blir inte mera rätt för att den publiceras dagen före 8 mars. Snarare patetisk. Så blir det när man söker argument bortom gränsen för det rimliga.

Select language

Meta

    Log In