Browsing articles in "Politics"
Dec 25, 2017

World Inequality Report 2018

World Inequality Report 2018, by  Thomas Piketty m fl har jag kikat på. Den ger en myckt spännande och oroande bild av växande ojämlikhet snart sagt överallt.  Men den visar också på stora skillnader mellan i övrigt jämförbara länder. De nationella modellerna, till exempel den skandinaviska modellen på arbetsmarknadens och välfärdens områden gör skillnad. Men växande ojämlikhet oroar. Vad betyder det på arbetslivets områden?  det är spännande att reflektera över de många diagrammen och tabellerna. Här finns en sammanfattning.

We show that income inequality has increased in nearly all world regions in recent decades, but at different speeds. The fact that inequality levels are so different among countries, even when countries share similar levels of development, highlights the important roles that national policies and institutions play in shaping inequality…
Since 1980, very large transfers of public to private wealth occurred in nearly all countries, whether rich or emerging. While national wealth has substantially increased, public wealth is now negative or close to zero in rich countries. Arguably this limits the ability of governments to tackle inequality; certainly, it has important implications for wealth inequality among individuals…
Tackling global income and wealth inequality requires important shifts in national and global tax policies. Educational policies, corporate governance, and wage-setting policies need to be reassessed in many countries.””

Sep 10, 2017

Uppdatering om nya myndigheten för arbetsmiljökunskap

Jag har uppdaterat min sida om det nya nationella centret om arbetsmiljö. Den 8 september  kom tillkännagivandet att regeringen beslutat inrätta en myndighet för arbetsmiljökunskap i Gävle. Den ska svara för bl.a. utvärdering av regeringens politik och kunskapsförmedling till arbetslivet, men också internationellt forskningssamarbete och kunskap om företagshälsovård.  Jag kommenterar kort och preliminärt. Glädjande är att regeringen nu verkar lägga större vikt vid arbetsplatsernas kunskapsbehov än man kunde förmoda att döma av utredningen (SOU) om centret.

För oss arbetslivsforskare är det ett glädjande beslut. Utvärdering och kunskapsförmedling kan ses som steg 1. Ett nödvändigt steg 2 är resurser till att skapa flervetenskapliga centra för arbetslivsforskning runt om på flera universitet. Särskilt samhällsvetenskaplig och arbetsorganisatorisk forskning är eftersatt ända sedan nedläggningen av Arbetslivsinstitutet.

Också den 8 september hade jag en artikel i Arbetet om just begränsningar i utredningen på temat ”Snäv kunskapssyn i utredning om nationellt arbetsmiljöcentrum”  Förstås skriven före regeringens beslut, men håller fortsatt.

Samtidigt har jag uppdaterad min bloggpost ”Framtidens arbetsliv och forskning”, om SOU-n om centret och om vår bok På jakt efter framtidens arbete.

Maj 31, 2017

Nytt nationellt arbetsmiljöcentrum

”Det behövs mer lokalt anpassad kunskap”

Du&jobbet bild

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen har utrett ett nytt nationellt centrum för arbetsmiljö med två huvuduppgifter: Utvärdering av arbetsmiljöpolitik samt förmedling av kunskap till arbetslivet.

Kommentar om utredningen
När utredningen presenterades kommenterades den av arbetsmarknadens parter och från forskarhåll av mig. Här finns ett reportage från seminariet organiserat av ilera, ilerasvenska.se  (arbetsmiljoforskning.se)

Apropos utredningen intervjuades jag av tidskriften Du&jobbet under rubriken ”Det behövs mer lokalt anpassad kunskap”

I båda fallen betonar jag värdet av det nationella centret och  av den kunskap som utvärderingarna ger. Jag framhåller samtidigt att denna kunskap behöver kompletteras med lokalt orienterad kunskap av mer direkt nytta på arbetsplatserna.

Utredningen föreslår att centrets förläggs till Stockholm. Om kunskapsbasen i Stockholm betonar jag att det behöver inrättas ett centrum/enhet för arbetsorganisationsforskning, motsvarande dem som finns för t.ex. individnivån (hälsa, stress, medicin/psykologi) och arbetsmarknad. Arbetsorganisationskunskap är efterfrågad på arbetsplatserna.

Uppdatering 8 september 2017
Mina tankar om utredningen vidareutvecklade jag i en artikel denna dag i tidningen Arbetet.
Samma dag kom det glädjande beskedet att det nya centret blir en myndighet och den förläggs i Gävle.  I pressmeddelandet säger ansvarig minister Ylva Johansson bl.a. ”Uppdraget är att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om arbetsmiljö samt kommunicera denna på ett målgruppsanpassat sätt, skriver regeringen. Syftet är att stödja det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Myndigheten ska även utvärdera och analysera arbets­miljöpolitiken och stödja regeringen i det internationella arbetsmiljöarbetet.”  Det är mycket glädjande och jämfört med utredningen en annan betoning av kunskapsbehov på arbetsplatserna.

Steg 1 är utvärdering och kunskapsförmedling genom den nya myndigheten.

Steg 2 måste vara att stärka själva kunskapsbildningen, forskningen. En bred flervetenskaplig forskning om arbete, organisation och miljö bör nu få resurser runtom på universiteten. Utan att nära känna högskolan i Gävle tror jag mig veta att den är stark på belastning/ ergonomi/ medicin /hälsa; där finns också industriell ekonomi/ management/ företagsekonomi, men tror inte att där finns någon tung institution eller centrum med samhällsvetenskaplig forskning om arbete och organisation ur arbetssynvinkel, lika lite där som i Stockholm.

När nu resurser finns för utvärdering och kunskapsförmedling är det dags för satsning på själva kunskapen, själva forskningen. Arbetslivet är ett av de forskningsområden satsar på i ett tioårigt program. Men därtill behövs permanenta resurser för att etablera centra för arbetslivsforskning, inklusive miljö och arbetsorganisation, vid flera lärosäten. Det bör vara nästa steg. I Gävle och annorstädes. Det finns företagsekonomi och management runtom, ofta flervetenskaplig; detsamma krävs för arbetsliv, med arbetsorganisation och arbetsmiljö.

Om vikten av kunskap om arbetsorganisationen för att skapa en god arbetsmiljö skrev Raimo Pärssinen, ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, i våras i tidningen Arbetet: ”Så länge som de organisatoriska frågorna inte tas på allvar kommer människor att bli sjuka, rehabiliteras och komma tillbaka till samma arbetsorganisation som gjort dem sjuka.”

Här finns hela utredningen om det nationella centret, SOU 2017:28

Och här vår bok om utmaningar i arbetsliv och forskning, som ger en gedigen bakgrund.

Jan 20, 2016

”Vad kommer efter New Public Management?” …och efter vinstdrivna bolag?

Som vi alla vet är det svårt med privatisering och upphandling på alla områden. Jag publicerade dessa fyra inspel inför seminariet  på ABF-huset i Stockholm, 20 januari 2016 (här något redigerat) ”Vad kommer efter New Public Management?” med kommentarer av bl a civilminister Ardalan Shekarabi

1. Nu senast sophanteringskaos i Stockholm Ändå skriver Donahue i sin klassiska bok om ”Den svåra privatiseringen” (SNS förlag) att på tekniska områden, som sopkörning, är det mycket lättare och lämpligare att privatisera än i välfärden, de mjuka sektorerna. När det ibland går så fel på de enkla områdena finns starka skäl ompröva privatisering och medföljande NPM åtminstone på de svårare, mjuka områdena. http://www.dn.se/sthlm/ragn-sells-bjod-35-procent-lagre-pa-sophanteringen/ http://www.dn.se/sthlm/sopkaos-i-staden-med-ny-entreprenor/

2. I pågående utredningar verkar två frågor komma var för sig a. NPM och styrning efter NPM (dagens ämne) b. Vinstdrift Men de två hänger nära samman, måste diskuteras i ett sammanhang. Att ge uppdrag till vinstdrivna bolag är att där sätta den oerhört starka vinstdriften främst, det är aktiebolags lagstadgade uppgift. Om sambandet vinst och NPM skrev jag på Dagens Arena:  http://www.dagensarena.se/opinion/ake-sandberg-vinstdrift-och-npm-hanger-samman/

3. Alltså: Vinstdrift är en styrform. Styrning efter NPM, Post-NPM, kan bli två olika saker a. Post-NPM med idéburna och offentliga verksamheter b. Post-NPM med vinstdrift som det dominerande Frågan är om det senare alls är möjligt. NPM är en kopia av de styrformer som används i de vinstdrivna bolagen, en del i marknadsstyrningen. Ska vinstdriften tämjs krävs exceptionella styrnings- och kontroll insatser.

4. NPM leder, särskilt  för vinstdrivna bolag, till kontrollspiraler och detaljstyrning. Post-NPM ger, i icke vinstdrvina driftformer, möjligheter till styrning i samklang med autonomi, inflytande och yrkeskunniga som gör sitt jobb.

Min rapport, ”Värden i Välfärden” som Ulrika Lorentzi en gång kommenterade intressant på ett  seminarium med Arena Idé har just underrubriken:”Styrning och organisering i välfärden efter NPM” och tar upp frågor om yrkeskunnande, omsorgsrationalitet och tillit, med flera exempel.
Jag är mycket glad  för psykologiprofessor Gunnela Westlanders recension av min rapport.
Hon gör  en kritisk genomgång och samtidigt en god sammanfattning av rapportens huvudtankar. Hennes slutsats: ”Alla som är engagerade i ämnet rekommenderas läsa Värden i välfärden.”
A -A omslag

Längre fram har jag för avsikt att  komplettera här med intryck från seminariet. En gedigen konkret rapport från Kommunal presenterades, och kommenterades av bl.a. Per Molander som hade empiriskt och teoretiskt, tankeväckande kommentarer. Det efterföljande samtalet – ja, det var ett samtal – mellan Ardalan Shekarabi och Ulf Kristersson visade på flera samstämmigheter men också på skiljelinjer.

Här finns en video-inspelningen från seminariet, i tre delar.
Nov 26, 2015

Värden i välfärden – recension i A&A

A -A omslag

Så glad för professor Gunnela Westlanders kunniga och välskrivna recension av Värden i välfärden, min rapport  om styrning och organisering i välfärden, efter New Public Management (NPM).

Recensionen publicerades i Arbetsmarknad & Arbetsliv (A&A) nr 3, 2015. Recensionen granskar förstås min framställning, men den ger också en utmärkt sammanfattning av rapporten.

Det är angeläget fortsätta intressera sig för välfärdens utveckling. Nästa år (hösten 2016)  kommer Illmar Reepalus utredning om vinster i välfärden, och på departementet pågår Ardalan Shekarabis utredning om just styrning efter NPM.

Här finns rapporten, i den reviderade upplagan från juni 2014, på Arena idé.

Video från seminariet där rapporten presenterades på ABF-huset, och  mer om rapportens tema finns i länken.

 

ABF 1 sept 2014 Makten... Gunnela Westlander och Åke Sandberg Kenneth A foto
I samspråk med Gunnela Westlander vid ett seminarium hösten 2014 om ”Makten och ledningen i arbetslivet”, också på ABF-huset på Sveavägen.

 

Mar 17, 2015

Thomas Piketty undresses Norwegian Airlines CEO: Inequality, and taxes on wealth and inheritance

As a service to foreign friends. Here are two clips you must see – Piketty 1, Piketty 2 – from the Swedish-Norwegian talk show, Skavlan, with an excellent and revealing dialogue. Economist Thomas Piketty verbally undresses capitalist and CEO of Norwegian airlines, Bjoern Skos.
Piketty among other things reveals CEO Skos’ tax sham (saying he pays 1000 % taxes) – but in reality a very small percentage of his wealth of several billion dollars.

Piketty also criticized Sweden’s 0 % inheritance tax (equal only to that in Berlusconi’s Italy) and compared to about 40 % tax on big fortunes inherited in most countries. The Swedish model is changing.

Added May 9, 2015
More on inequality by Piketty: Back to 19th century conditions

Mar 12, 2015

Säffle och Grums i storstadsmedia

Apropos  SVT Uppdrag gransknings program om Grums

Utkast baserat på inlägg i sociala medier (en Säffle-site)
Säffle känner jag ganska väl, staden där jag växte upp under nitton år, och med regelbundna besök till familjen . Jag försöker följa vad som händer i stan. Grums känner jag bara flyktigt, så jag kan inte rätt bedöma om det är särskilt stora problem där. Men utifrån andra källor verkar det rimligt anta att Uppdrag granskning ger en ensidigt negativ bild.

Uppdrag granskning och Aftonbladets mörka bilder av värmländska Säffle och Grums
Som oftast, ny skarp ledare i Säffle-Tidningen av Solveig Voyce. Denna dag om storstads/Stockholmsmedias svartmålning eller töntmålning av småstäder, av landet, av värmlänningar, Nu senast Uppdrag granskning från Grums. Tidigare Aftondbladets serie när reportar återvände till de småstäder de lämnat, närmare bestämt bl a Säffle och Karlskoga. I en stad med många röster på SD håller Voyce en konsekvent linje för generöst och anständigt flyktingmottagande. Häromveckan bemötte hon ”veckans rasist” bland de anonyma insändarna – som även kletat ner porten till hennes hem. Inom den i stort sett mörkblå/konservativa Anderkoncernen finns här en tydlig socialliberal röst. Det behövs som motvikt till storstadsmedias nedlåtande attityd. Den vitala lokala tidningen är angelägen och väsentlig.
http://nwt.se/saff…/st-ledare/…/03/12/a-ru-go-i-hovve-eller…

Även Värmlands Folkblad skriver om UG under rubriken ”Utan nyanser i Grums” http://www.vf.se/asikter/ledare/utan-nyanser-i-grums
Som alltid, skarp och angelägen ledare av Peter Franke – som borde följas även av storstadsmedia och storstadsmänniskor – inte bara av värmlänningar i förskingringen som jag.

”Uppdrag granskning om att leva och dö i Grums var Uppdrag granskning när det är som sämst, vilket tyvärr inträffar lite för ofta nu för tiden. Med dystra Twinpeaksbilder och ödesmättad musik skildrar man ett samhälle som enligt SVT är dömt att dö.”

Läs Värmlands Folkblad, idag den enda helägda/ helt självständiga arbetarrörelsetidningen. Och det bästa, det mesta (allt?) ligger tillgängligt för alla: Ingen betalvägg.

Tips även till redaktionen för Panelen i P1:s Godmorgon, världen: Den imponerande Göran Greider kan ju få förhinder en dag… och då kan kanske en värmlänning från Karlstad få ersätta en deltids dalkarl? Eller varför inte Säffles Solveig Voyce i Panelen?

Debatten fortsätter
Debatten om Uppdrag granskning och Grums (och glesbygd/landsbygd) fortsätter i både värmländska medier och i ‘storstadsmedier’

Aftonbladet, kritik från Grums kommunalråd
http://www.aftonbladet.se/debatt/article20454958.ab
Replik från Uppdrag granskning
http://www.aftonbladet.se/debatt/article20457866.ab

På Grums kommuns facebooksida
https://www.facebook.com/grumskommun
finns länkar till en rad artiklar i bl.a. nwt, t ex av två forskare vid Karlstads universitet, som bor i Grums
http://nwt.se/…/03/14/dalig-research-daligt-program…

I Aftonbladet skriver också Dala-demokratens kulturchef om svarta skildringar av Bergslagen
Hög tid att uppdatera bilden av glesbygden”
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/kulturochnoje/article20463665.ab
Och en ung mor som medverkade i UG berättar om sin oro för missbruk och de ungas framtid i Grums och tro på gemenskap och behov av nya jobb
http://www.aftonbladet.se/debatt/article20461642.ab
även i VF http://www.vf.se/asikter/debatt/jag-hatar-inte-grums

UG:s presentation av programmet om Grums:
http://www.svt.se/ug/unga-lamnar-grums-tappat-var-femte-invanare

Bra att UG nu bidrar till debatt om ojämlikhet i landet, om klyftor land-stad och om mer nyanserade bilder av det som ligger utanför storstäderna

Mediekonsulten Paul Ronge har intressanta kommentarer om TV-programmet på sin blogg i tidningen Resumé http://blogg.resume.se/paulronge/ Han anser det ohederligt att kommunalrådet i Grums helt klipptes bort (trots 30 min intervju). Ronge berättar också att han jobbat för Grums kommun under granskningen och krisen. I blogginlägget finns länkar till fler intressanta inlägg.  http://blogg.resume.se/paulronge/2015/03/13/fradga-och-muspip/

En annan intressant kommentar finns i en blogg på allehanda.se, av anonyme Majed i Sollefteå, som presenterar sig så här: Är pappa till Elliot, sambo med Karin och jobbar med kommunikation till vardags.  http://blogg.allehanda.se/majed/2015/03/13/uppdrag-granskning-lamnar-redaktionen-och-aker-vilse/

Mot bakgrund av uppmärksamheten kring UG om Grums, finns det anledning återvända och för att fördjupa diskussionen kring Aftonbladets serie ”På min hemmaplan”:
http://story.aftonbladet.se/minhemmaplan
Och avsnittet om Säffle: http://story.aftonbladet.se/minhemmaplan/#section-7
Även då blev det debatt i medierna, men inte som omfattande som nu om Grums. Uppdrag granskning har ju ett enormt genomslag.

I höstas skrev jag i Säffle-Tidningen om arbetslöshet och främlingsfientlighet i staden. Jag arbetar, så sakta på en rapport om dessa frågor.

 

Jan 17, 2015

Dags att balansera ”Dagens Samhälle”!

Jag är inte ensam att ha kritiserat SKL:s tidning Dagens Samhälle för att under nuvarande chefred. Mats Edman ha blivit en hårdvinklad tidning på högerkanten, där han och redaktionen driver sitt personliga tyckande i både krönikor och reportage. Nu med en ny röd-grön majoritet är det läge för en ny inriktning på tidningen, en allsidig och balanserad kvalitetstidning som speglar hela dagens samhälle, och ger rimligt utrymme för olika perspektiv. En sådan omgörning är angelägen. Däremot bör tidningens pigga form bibehållas, där har Edman gjort ett bra jobb.

I Dagens Arena kritiseras Dagens Samhälle och dess chefredaktör för att ha en politisk agenda åt högerhållet, både i opinionsmaterial och nyhetsmaterial. Läs de kritiska röd-gröna kommentarerna av politikerna Ilmar Reepalu (S), Emil Broberg (V) och Karolina Skog (MP).

Tillagt 4 feb 2015: Chefred. Edman har nu engagerat en (1) ny kolumnist, som faktiskt ligger klart till vänster om den socialdemokrat på högerflanken som väl tidigare utgjorde vänstern bland krönikörerna. Att Edman därmed anser sig ha nått balans i krönikörsuppsättnignen säger en del om var hans ‘mitten’ ligger. Mer om detta aktualiserat och vidare utvecklat  i min tidigare bloggpost.

Uppdatering 17 april 2015.
Edman fortsätter använda Dagens Samhälle som plattform för sitt korståg mot vinstbegränsning och för vinstdrivna bolag i välfärden. Hans argument denna gång. Många landets stora bolag finns i (den skattefinansierade) välfärdssektorn. Och de ‘räddar’ Sverige när industrin går nedåt.
MEN: Alternativet att icke-vinstdrivna företag, kooperativ, idéburet och offentligt sköter detta och ‘fyller tomrummet’ – det ser han inte in ensidighet. Vinstdriften är för Edman det viktiga, inte verksamheten. Det genomskådar förstås Reepalu. Liksom att det vinstdrivna bolagens alla intäkter och vinster utgörs av skattemedel.
Nu rekryterar Edman f ö en ledarskribent från SvD som ny debattredaktör!
Ska bli spännande se vad utredaren av ‘vinster i välfärden’, Ilmar Reepalu (S) kommer fram till, liksom vad rödgröna i SKL tänker om: Hur få en Dagens Samhälle som är balanserad, självständig och av hög kvalitet?
Fråga till Lena Micko (S), Emil Broberg (V) och Karolina Skog (MP) m fl.

Se mer om min tidigare kritik och Edmans svar (fulla av invektiv, men få argument), i min tidigare bloggpost här.

Jan 10, 2015

Charlie

Today Sunday January 11 we are all Charlie. Manifestations all over the world, in Stockholm at 1.30 pm at Sergels torg.
I am Charlie, for freedom of expression, against terror. Condemning the Paris slaughters. They cannot be justified in any way.

However the drawings in Charlie Hebdo can be discussed. They are and should be legal, but were they reasonable?
Charlie – je suis, ou pas?
To be or nor not to be – Charlie
Time for reflection – here is food for thought that I found on the internet and via facebook friends.

Tid för eftertanke, efter upprördheten och sorgen.
Här är några bidrag som ger underlag för nyanser, som jag funnit på nätet och genom vänner, bl a Rianne M  och Jenny A.

The Guardian
Joe Sacco: On Satire – a response to the Charlie Hebdo attacks
The acclaimed graphic artist and journalist Joe Sacco on the limits of satire – and what it means if Muslims don’t find it funny

David Brooks, NYT:  I Am Not Charlie Hebdo
The massacre at Charlie Hebdo should be an occasion to end speech codes. And it should remind us to be legally tolerant toward offensive voices, even as we are socially discriminating.

Jordan Weissmann, Slate: Charlie Hebdo Is Heroic and Racist
We should embrace and condemn it.

Arthur Goldhammer, Aljazeera America: Let’s not sacralize Charlie Hebdo
The magazine’s raison d’être was to show nothing is sacred

Teju Cole: Unmournable Bodies

Julian Vigo, HuffPost Canada: #JeNeSuisPasCharlie
Why I Can’t Support the Original Hashtag

Jeremy Harding, LRB (2006): Short Cuts

Johannes Klenell, Aftonbladet: Att följa sin publicistiska linje är att hedra Charlie Hebdo
Inga extremister får påverka min utgivning
”Under de senaste dagarna har jag fått påtryckningar av många, men kanske framför allt från den anonyma extremhögern, att i yttrandefrihetens namn publicera den franska satirtidskriften Charlie Hebdos satirteckningar om islam. När jag först hörde om terrordådet kände jag en stark vilja att också publicera – visa upp, ge igen – men sedan började jag tänka. Jag kan bara inte göra det av ett antal skäl.”

Jan 9, 2015

Je suis Charlie

 

Charlie - Peanuts.jpg-large

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Charlie Brown i tårar, tecknad av Schulz.

Sorg. Oro. Kamplystnad. Tillsammans, alla,  försvara demokrati och frihet.
Här några bilder, länkar till Charlie-omslag och till tecknares skildringar av attacken.
Och för franksspråkiga, länk till Le Mondes bevakning.

Added Jan. 11
Sarah Palin: ‘Why Do Muslims Hate Charlie Brown?’
Satire. On Sarah Palin mixing up Charlie Brown with Charlie Hebdo.

 

Je-suis-charlie-skärmbild

 

 

 

 

 

Charlie Hebdo annonserar nästa nummer, onsdag 13 januari, 1 miljon exemplar trycks
Le Mondes täckning av attacken: Aktuella fakta, analyser, rörande vittnesmål

12 Charlie Hebdo-omslag. Le Monde publicerar och kommenterar  – med satir över  politik och religion, kristen, judisk och muslimsk.

 

xDessin Je suis Charlie

Tecknares syn på attacken, i Liberation här  och här
bl a Snobbenbilden ovan

 

Je suuis Charlie - plural

Sidor:123456»

Select language

Meta

    Log In