Browsing articles in "Sweden"
Maj 31, 2017

Framtidens arbetsliv och forskning

På jakt efter framtidens arbete – utmaningar i arbetets organisering och forskning.

Pa jakt omslag1 

I höstas presenterade regeringen en forskningsproposition och där finns en viss satsning på arbetslivet och tankar om samverkan forskning – samhälle. Nyligen kom utredningen om ett nationellt arbetsmiljöcentrum för utvärdering och kunskapsförmedling.
I en aktuell bok skriver tjugoåtta forskare i tjugofyra kapitel om läget i forskningen om arbetslivet, särskilt om arbete och organisation och vad som behöver förändras.  I fokus finns arbetets organisering som bestämmer arbetskvalitet och hur arbetsmiljön blir för individerna – organisations- och samhällsforskning lyfts fram vid sidan av den idag dominerande inriktningen på individ, vård och management. Frågor om forskningens finansiering, samordning, utvärdering och kunskapsförmedling behandlas och radikala förändringar föreslås.

Ladda ner hela boken här eller på Tankesmedjan Tiden.
Den tryckta boken kan köpas på  Tiden och på bokus.com

Min kommentar om nytt nationellt arbetsmiljöcentrum.

Det finns en mer utförlig sida om och kring boken.

Our book, in Swedish, about  Challenges for the organizing of work and for research, is out.
For information and chapter abstracts go to our page in English.

2016-06-10 16.10.12. På jakt abf-2

Bilden från vänster till höger, de medverkande vid ett arrangemang på abf-huset i Stockholm, då en seminarieupplaga av boken presenterades. Ernst Hollander, John Sjöström, Fredrik Movitz, Åke Sandberg, Åke Walldius, Lennart Sturesson, Jesper Bengtsson (eftermiddagens moderator), Carola Löfstrand. Flera kvinnor skulle varit med, men hade oturligt  förhinder just denna eftermiddag, egen sjukdom, uppkommen studenthandledning, barns vattkoppor, skolavslutning mm.

 

 

Dec 8, 2016

Challenges for the organizing of work and for research – a new book

 

2016-09-30 12.24.43

Now published: Our new book in Swedish ”På jakt efter framtidens arbete” is now published and may be downloaded here. Translation of the title:  ”On the hunt for work of the future – Challenges for the organizing of work and for research”.

Twenty-eight authors write on research policy and the need for a really work-oriented worklife research, with a focus on which work organizations contribute to decent work, health and human development,  rather than how to cure individuals already ill from working. Good and productive work is a theme. Work-oriented worklife research does also study management but from the perspective: what are the consequences for work and workers, rather than as in business studies -how can workers best be controlled and managed. Macro issues, power and industrial relations are crucial aspects,and not only the level of the individual.

You may download below an English version of the table of contents and a separate document with abstracts in English of all the twenty-four chapters. The book may be downloaded here and at the publisher, Tankesmedjan Tiden, and you may also buy the printed book. Photo below, some of the authors at a seminar in June with a draft edition of the book. Unfortunately several women on the programme could finally not participate, but you will find them in the book!

Download the whole book in Swedish here
or at Tankesmedjan Tiden.  Download the first chapter

Download   Table of contents in English  
Download   Abstracts in English 

There is a more complete page in Swedish
Welcome to our Facebook page  (in Swedish)
You may buy the printed book at Tankesmedjan Tiden
and at bokus.com

2016-06-10 16.10.12. På jakt abf-2
In the picture, from left to right at a presentation of a draft version of the bok (June 10, 2016): Ernst Hollander, John Sjöström, Fredrik Movitz, Åke Sandberg, Åke Walldius, Lennart Sturesson, Jesper Bengtsson (moderator), Carola Löfstrand. Unfortunately several women on the programme could finally not participate.

 

Jun 14, 2016

”På jakt efter FRAMTIDENS ARBETE”


English summary: Late November 2016 our new book ”På jakt efter framtidens arbete” will be published. Translation of title: 
 ”On the hunt for work of the future – Challenges for the organizing of work and for research”. Twenty-eight authors write on research policy and the need for a really work-oriented worklife research. There will be abstracts in English of the twenty-four chapters. The book  may be downloaded at Tankesmedjan Tiden and at akesandberg.se/publications (also abstracts)  from late November.
.
I slutet av  november 2016 kommer vår bok ”På jakt efter framtidens arbete”. Då ska den med tjugofyra kapitel finnas att ladda ner som pdf  här på sidan akesandberg.se/publications och på Tankesmedjan Tiden, där den tryckta boken då också kan köpas. Tjugoåtta forskare bidrar till en analys av ”Utmaningar i arbetets organisering och forskning” som bokens undertitel lyder. Här är Innehållsförteckningen. I fokus är arbetets organisering som bestämmer arbetskvalitet och hur arbetsmiljön blir för individerna – organisations- och samhällsforskning lyfts fram vid sidan av en idag dominerande inriktning på individ, vård och management.

Välkommen att besöka och gilla vår facebooksida.

Fredag den 10 juni 2016 presenterades seminarieupplagan av vår bok ”På jakt efter framtidens arbete”. Med ett par dagars varsel  samlade vi i abf-huset på Sveavägen  tjugofem – trettio kunniga deltagare, fackligt aktiva, konsulter, journalister, forskare, lärare … Efter seminariet har bidragen delvis arbetats om till den reviderade, officiella upplaga som kommer i slutet av november.

2016-06-10 16.10.12. På jakt abf-2

Bilden från vänster till höger, de medverkande vid projektets seminarium i juni. Ernst Hollander, John Sjöström, Fredrik Movitz, Åke Sandberg, Åke Walldius, Lennart Sturesson, Jesper Bengtsson (eftermiddagens moderator), Carola Löfstrand. Flera kvinnor skulle varit med, men hade oturligt  förhinder just denna eftermiddag, egen sjukdom, uppkommen studenthandledning, barns vattkoppor, skolavslutning mm. Vid slutet  av november blir det en nylansering av boken i reviderad upplaga. Under tiden kan en läsa en opinionsartikel på Dagens arena.

 

I publiken i Sandlersalen på abf-huset bl.a. organisationspsykologins nestor prof. Gunnela Westlander

På jakt... abf publik juni2016

 

 

 

 

 

 

Jan 16, 2016

Erik Gandinis film ”The Swedish theory of love”

Värmlands Folkblad

Min artikel i Värmlands Folkblad 14 januari 2016:

En svart bild av det svenska välfärdssamhället

Erik Gandinis film ”A Swedish theory of love” ger en svart bild av vad det svenska välfärdssamhället kan göra med oss.   Det brukar framhållas att välfärden ger autonomi och oberoende för alla, inte minst kvinnor, genom barn- och äldreomsorg. Vi behöver inte ha fullt individuellt ansvar för barn och gamla. Men en konsekvens, som Gandini drastiskt målar upp, kan bli isolering och ensamhet. 
Läs min artikel i Värmlands Folkblad .

* * *

Här nedan en längre version, som kom till tidningen först efter deadline.

Nästa steg: Politik och civilsamhälle för solidariskt oberoende

Erik Gandinis film ”The  Swedish theory of love”  — inte ”A Swedish theory…” — som jag skrev i mitt manus till VF) ger en svart bild av vad det svenska välfärdssamhället kan göra med oss. Vi lyfter gärna ram välfärdens positiva sidor: Den ger autonomi och oberoende för alla, inte minst kvinnor, genom barn- och äldreomsorg. Vi behöver inte ha fullt individuellt ansvar för barn och gamla. Förändringarna drevs i hög grad, med förnyad kraft på 1970-talet, av arbetarrörelsen och kvinnorörelsen och bidrog till kvinnors frigörelse, ett tema som det dock inte syns mycket av i Gandinis film.

En negativ sida av välfärden, som Gandini drastiskt målar upp, kan bli isolering och ensamhet. Vi tvingas inte hjälpa ochvårda varandra, inte umgås, vi får inte den friktion i relation till andra som är det som skapar oss som människor, som sociala varelser säger den 90-årige polske sociologen Zygmunt Bauman i filmen.  Resultatet kan bli en ofrivillig isolering.

Filmen visar gamla som hittas när de legat döda länge, anonym befruktning med nedfrysta spermier, SFI-elever som får lära sig att inte prata för mycket utan svara kort och koncist på frågor, ”så som svenskar gör”. Sådan mänsklig isolering i svensk vardag kontrasteras mot någon slags new age grupp som gosar med varandra i en solig skogsglänta, och mot en svensk läkare som flytt det kalla, sterila välfärdssamhället för Etiopien för att där möta värme och verkligen kunna göra nytta och vara behövd. Men jämförelserna och kontrasterna blir som framgår krystade, ovidkommande för frågan om ensamhet i Sverige.

Stundtals tänkte jag att psykiatern David Eberhardt – som gjorde sig ett medialt namn genom sitt kallhamrade bemötande av Anna Odell och hennes konstprojekt – kan få nytt vatten på kvarn. Men den kvarnen snurrar nog på i sin dogmatism under alla omständigheter; vi känner ju hans avsky mot svenskars ”trygghetsnarkomani”. Och han skulle nog inte uppfatta det ibland ironiska i filmen.

Filmen är dock angelägen, och oavsett att välfärdens dödgrävare bland nyliberaler kan hitta citat till stöd, så inspirerar den framför allt, genom sin dystopi, till eftertanke och ger känslomässiga avtryck – är vi kanske så här tysta, avskärmade? Ja, sådana tendenser och risker finns.

Filmen är i sin tur inspirerad av Henrik Berggrens och Lars Trägårdhs bok med en teori om statsindividualism, ”Är svensken människa?” (Norstedts) I ett efterföljande samtal framstod som ett tema: Hur kan, utifrån den autonomi och oberoende som vi vant oss vid och vill ha, förutsättningar skapas för mer av gemenskap och socialt samspel? Det behövs en politik för det, vilket framhölls av Lawen Redar (i riksdagen, S) och Henrik Berggren, som menade att staten och civilsamhället behöver samverka här.

I vår bok ”Nordic Lights” (SNS 2013) skrev vi om en ”solidarisk individualism” och ser den svenska individualismen eller snarare oberoendet som framväxt i samspel inte bara med staten utan i föreningsliv och folkrörelser och därför med drag också av gemenskap. Men den bakgrunden räcker inte. För visst finns ändå idag tendenser till isolering och ensamhet.

Ett nytt politiskt projekt idag kan vara att undersöka en autonomi, ett oberoende, som inte utesluter utan snarare skapar förutsättningar för gemenskap, för det allmänna. För sociala relationer som inte är framtvingade av beroenden (vi måste inte dagligen vårda vår sjuka förälder), men där oberoendet inte får göra att vi tappar den sociala närheten (att vi ofta besöker äldreboendet till exempel, träffar våra vänner). Ett solidariskt oberoende.

En del i en politik för solidariskt oberoende är ett samhälls- och bostadsbyggande med demokratiska mötesplatser, med förutsättningar och lokaler för gemenskap. Det kan vara en större lokal i stadsdelen och mer decentraliserat i varje kvarter, ja i varje större flerbostadshus. Inte en grå möteslokal i ett mörkt hörn, utan en plats som inbjuder till spontant umgänge över hushållsgränserna, där de unga kan träffas, kanske för gemensamma måltider ibland. Andra kan vilja nyttja förutsättningarna för mer en mer organiserad samverkan.

Själv lever jag i en bogemenskap (den danska beteckningen som är ett mer träffande  ord än kollektiv), med ett tjugotal lägenheter som delar ett gemensamt utrymme med bra kök, matsal, TV/läsrum, barnens lekrum och gästrum. Hjärtat är gemensam matlagning och fyra middagar i veckan för dem som önskar. Annars har alla sin helt vanliga lägenhet med rejält kök. Vi turas om att laga mat (ett par matlagarpass var femte vecka för var och en). Genialt!

Allmännyttiga Familjebostäder skapade en gång förutsättningar för sådan gemenskap (politiken), och vi som ville bo så förverkligar denna (det civila samhället). En politik för resurser till det civila samhället. Kanske arbetstidsförkortning kan bli en del. Något i den vägen ser jag som nästa steg i utvecklingen av den ”svenska modell” som skapat världens mest autonoma människor. Det är på en sådan grund som en närhet kan byggas som inte är påtvingad genom (ekonomiska och andra) beroenden, utan är fritt vald. Och det är angeläget att sådana möjligheter öppnas för alla. Då räcker inte en kvarterslokal för fester och sammanträden, det behövs något mindre, närmare. Detta må vara en utopi – men det har vi inte för mycket av i svensk politik idag. Inspirerar den oss att ta steg på vägen att förena autonomi och gemenskap är det gott nog.

Bogemenskaper kan även ge särskilda möjligheter till kontakter och möjligheter bjuda in nyanlända till  bekantskaper och mänskliga  med oss som är etablerade i landet.

Så även om Eric Gandinis film om svensk ensamhet är dystopisk och målar i bjärta kontraster, väcker den känslor och tankar som pekar framåt mot fortsatt utveckling av ”världens bästa land”.

Åke Sandberg
januari 2016

Jul 18, 2015

Asylboende och jobb i Säffle och Stockholm – och annat om flyktingpolitik

Var bör flyktingar tas emot: där det finns bostäder eller där det finns jobb? Bäst är förstås om det finns både jobb och bostad. Men tendensen är att många tas emot där det finns bostäder, det är ju det första och akuta behovet. Men där det finns tomma bostäder där är det ofta arbetslöshet, avfolkning. Och där finner ibland Bert Karlsson och andra entreprenörer byggnader att göra om till asylboende – bortom kommunens kontroll.

Varför  inte tänka ett steg till. Låta de asylsökande komma till områden med god arbetsmarknad, runt storstäder. Men då måste en bygga bostäder där – för alla, svenskfödda, ungdomar, asylsökande. Lämpliga modulhus kan byggas t.ex. i Moelvens industri utanför Säffle. Jobb i Säffle!

Detta synsätt får inte rättfärdiga att så lite görs i den nationella politiken för att skapa förutsättningar för jobb och god livsmiljö på landsbygd och i småstäder långt från storstäder. Den aspekten framhölls särskilt i en diskussion om artikeln på en Säfflesida i sociala medier.

Jag skriver om dessa frågor på ett område, migration, som inte är mitt primära, men som jag läser in mig på. Mitt särskilda området är arbetsliv och arbetsorganisation.  Jag skriver också om hur storstadsmedier ibland bidrar till svartmålning av små orter och landsbygd på ett sätt som försvårar deras kamp för utveckling, för att skaffa fram jobb och inte minst skapa god livsmiljö med natur, kommunal och privat service  och framtidstro. I SvD-publiceringen finns ett par länkar till dystra reportage och bilder från bruksorter som Säffle och Grums.


Åke Sandberg

Svenska Dagbladet, svd.se, 11 juli 2015:

”Flyktingar bör få komma till områden där jobb finns”
——————————————

 Foto: Åke Bruce

Säffle-Tidningen, 14 juli 2015:

Placera asylboenden där jobben finns
——————————————–

Den 1 september skrev jag i Värmlands Folkblad:

Väljaropinioner och SD-are på nätet och behovet av andra initiativ
——————————————–

Skriver i Dagens Arena den 10 september om invandring, hyckleri, Hans Rosling och jämlikhet:

Nyanserad debatt om flyktingmottagande efterlyses
——————————————–

 På DN Debatt 23 september 2015:
”Huvudproblemet är att många kommuner tar emot flyktingar i mycket liten omfattning. Lyft fram de kommuner som säger nej. Och bygg bostäder!…”

”Lyft fram kommuner som säger nej”

 

 

 

Jul 11, 2015

Runmarö island, Stockholm archipelago, on billboards this summer

2015-07-10 - 6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…  a lot goes on on the island this summer 2015, as you will see below and more if you follow this google+  link with photos from message boards on the island

 

Mar 17, 2015

Thomas Piketty undresses Norwegian Airlines CEO: Inequality, and taxes on wealth and inheritance

As a service to foreign friends. Here are two clips you must see – Piketty 1, Piketty 2 – from the Swedish-Norwegian talk show, Skavlan, with an excellent and revealing dialogue. Economist Thomas Piketty verbally undresses capitalist and CEO of Norwegian airlines, Bjoern Skos.
Piketty among other things reveals CEO Skos’ tax sham (saying he pays 1000 % taxes) – but in reality a very small percentage of his wealth of several billion dollars.

Piketty also criticized Sweden’s 0 % inheritance tax (equal only to that in Berlusconi’s Italy) and compared to about 40 % tax on big fortunes inherited in most countries. The Swedish model is changing.

Added May 9, 2015
More on inequality by Piketty: Back to 19th century conditions

Okt 17, 2014

Arbetslöshet och välfärdsbrister – föder de motstånd mot fler flyktingar i staden?

 

2014-10-17 10.52.52

Arbetslöshet och välfärdsbrister föder motstånd mot immigration… ungefär så skulle jag nog formulera en rubrik idag, om jag skulle skriva om SD:s framgångar t.ex i min gamla hemstad Säffle i södra Värmland.

Tills vidare publicerar jag här i länken en  artikel i Säffle-tidningen från igår den 16 oktober 2014. Den är i sin tur en återpublicering av min artikel i ST för 22 år sedan, på en dag när. Då var den långa rubriken ”Arbetslösheten föder främlingshat: ‘Hata arbetslösheten ‘ för de arbetslösas, de nya svenskarnas och ekonomins skull” I stort tycker jag artikeln håller, även om jag idag inte skulle formulerat en del avsnitt på samma sätt och även om jag idag förstås skulle ha aktuella siffror och exempel och sätta in dem i ett mer utvecklat sammanhang med referenser till aktuell forskning.

Chefredaktören Solveig Voyce har skrivit flera ledare präglade av en humanistisk grundsyn och har senast argumenterat för att Säffle ska ta emot ensamkommande flyktingbarn. Säffle-tidningen har en livaktig debatt om flyktingfrågor, asylmottagning och stadens utveckling. Frågan om stadens utveckling, flyktingförläggning och SD:s framgångar har även aktualiserats av  Peter Kadhammars (Säfflebördig som jag) reportage i Aftonbladet nyligen, som var en dyster skildring i ord och bild.

Här är min korta ingress i gårdagens Säffle-tidning:

”Det gläder mig att Säffle-Tidningen återpublicerar min artikel från nästan precis 22 år sedan, den 15 oktober 1992. Det sorgliga är att mycket av de problem artikeln handlar om består eller har förvärrats: Arbetslöshet, främlingsfientlighet och brister i äldreomsorg och i utbildning. Det är i den helheten problemen finns och där måste också lösningen sökas. Fabriksnedläggningar som Volvo Buss i Säffle nyligen, ungdomsarbetslöshet, brister i välfärden, tomma lägenheter och affärslokaler, stort flyktingmottagande – där finns grogrund för fientlighet mot invandrare eller i vart fall för önskan om begränsning i invandringen, ofta av ekonomiska skäl, ibland med direkt främlingsfientliga förtecken. Det är där vi måste börja, förstå orsakerna i samhället och göra något åt dem.

Då 1992 rådde arbetslöshet och då fanns det kortlivade Ny Demokrati (med Bert Karlsson och Ian Wachtmeister, den senare nu rådgivare till Sverigedemokraterna). Med sina fascistiska och rasistiska rötter och ledande företrädare idag är Sverigedemokraterna ett större hot mot solidaritet och gemenskap i det svenska samhället. Invandringen är större och arbetslösheten fortsatt hög. Alla medborgare och partier har anledning analysera de samhällsförhållanden som leder till röster på Sverigedemokraterna och visa på möjliga solidariska lösningar.

[…]  För de yngre läsarna kan nämnas att jag i stället för gulaschbaroner (som berikat sig genom spekulation i kristider) skriver ”galoschbaroner” med anspelning på Ny Demokratis slogan om att skapa ”drag under galoscherna”. Bengt Westerberg var partiledare för ett socialliberalt folkparti (till skillnad från det som idag ibland kallas ”kravliberalt”). Vidare skriver jag om att flyktingmottagande leder till jobb och intäkter för kommunen som får ersättning, men det borde nog framhållits att det ändå kortsiktigt är en samhällsekonomisk kostnad.

Åke Sandberg är idag professor emeritus vid Stockholms universitet. Han har under det gångna året utgivit boken Nordic Lights (SNS 2013) om arbete och företagsledning i Skandinavien och Värden i välfärden (Arena idé 2014) om styrning efter New public management.”

 

Aug 31, 2014

Vem tror på Sverige? Gyllenhammar, Löfven och kunskapen om arbetslivet

 

Bo Ekman, Tällbergstiftelseordförande och tidigare bl.a. ansvarig för Volvos koncernplanering under P G Gyllenhammar, påstår i SvD (25 aug) att många nu tävlar om att beskriva hur illa ställt det är i Sverige.  Jag ser inte den bilden. Snarare att de stora partierna till såväl höger som vänster säger att det är ganska bra, men kan bli lite bättre, med smärre modifieringar i ena eller andra riktningen. Gilla läget och så skruva lite. – Är partier så otydliga om var de står och vart de vill kan det paradoxalt nog, som Irene Wennemo framhöll vid ett seminarium på IFN häromdagen, bli svårt att förhandla och kompromissa.

Bo Ekman använder sin karaktäristik av opinionens bild av Sverige som nattsvart för att som kontrast hävda att Sverige, efter Danmark, ligger i topp i de flesta internationella rankingar. Ekmans bidrag till debatten är att väga samman sexton internationella rankinglistar på olika områden.

Jag har svårt att se poängen med en sådan metod, särskilt som Ekman inte redovisar urval och sätt att väga samman. Det är svårt nog att väga samman en rad faktorer till vart och ett av de index, som Ekman sen väger samman i ett steg till. Intressantare vore att redovisa olika centrala rankingar var för sig och diskutera dem och hur de hänger samman. Det har gjorts av flera författare, bl a av Kurt Lundgren i boken ”Kan landet lagom vara bäst” och av mig tillsammans med Fredrik Movitz i antologin ”Nordic Lights”.

Det särpräglade i den svenska och nordiska modellen ligger i att styrkan finns både i den ekonomiska dimensionen (konkurrenskraft, produktivitet, IT), i den sociala (livskvalitet, arbetslivsförhållanden, demokrati, jämställdhet) och den miljömässiga. De nordiska länderna är levande exempel på att ekonomisk utveckling kan gå hand i hand med välfärd och relativt höga skatter. Till stor del i strid med konventionell nationalekonomisk och nyliberal/ konservativ visdom, men framlyfta som förebilder av nobelpristagare i ekonomi som Paul Krugman och Joseph Stiglitz.

I såväl länderrankingar som debatt fokuseras i regel makronivån, samhället och ekonomin i stort (arbetsmarknad, välfärdssystem), och de är centrala. Men väsentliga drag i den svenska och nordiska modellen finner vi på nivån företag och organisationer, såsom delaktighet och medbestämmande, kvalificerade jobb, dialogorienterad företagsledning (svensk/ Volvos i motsats till amerikansk/Fords) –  länge belyst och utvecklat i den arbetslivsforskning som regeringen Reinfeldt abrupt stängde ner för sju år sedan.

Den samlade oppositionen i riksdagen krävde i mars i år att ”Regeringen bör tillsätta en utredning om hur arbetslivsforskningen kan samlas och stärkas.” Men inget påtagligt har hänt.
Stefan Löfvén har sagt att arbetslivsforskningen ska stärkas. Nu är tid att visa samma handlingskraft som alliansen gjorde när de stängde Arbetslivsinstitutet. Det var ett av regeringen Reinfeldts första beslut som togs i de förberedande regeringsförhandlingarna mellan partiledarna.

Ett tydligt besked före valet och budgetmedel för en snar nysatsning för att åter göra svensk forskning om arbetets organisation och miljö världsledande.

Oberoende är stark

Ekman avslutar sin artikel med ”Mänsklig aktivitet globaliseras men den politiska skötseln fragmenteras i takt med förställningen att oberoende är stark”. Är detta en liten blinkning, eller snarare en pik, från Ekman till hans tidigare chef, P G Gyllenhammar, som nyligen kommit med en bok med titeln just ”Oberoende är stark”. Gyllenhammar syftar dock inte på nationers oberoende utan skriver om kvalitet i medier och i någon mån nog om – sig själv. Och han skriver om människors autonomi och självkänsla i arbetslivet och låg arbetslöshet och samverkan med facket som en betingelse. Det senare var ett tema i en tidig Gyllenhammarbok: Jag tror på Sverige.

Åke Sandberg, organisationsforskare

En rad författare i boken ”Nordic Lights” medverkar på ett seminarium i där aktuella frågor om ”Makten och ledningen i arbetslivet” belyses i utfrågningar och paneler. Måndag 1 sept. kl 17:00, ABF-huset http://us3.campaign-archive1.com/?u=11e45cbfa3a79db862585a3e9&id=0b9a379d41&e=3dd6adebe7

Aug 20, 2014

The Future of Work – Seminar with Richard B. Freeman

The Future of  Work – Seminar with professor Richard B. Freeman  at Medelhavsmuseet, Stockholm, October 14, 2013. This was the first in a series of seminars entitled ”The future of …” and organized by Stefan Svallfors at the Institute for Futures Studies.
Freeman Future of work UR Skärmklipp
Richard B Freeman from NBER and Harvard University made an introductory  presentation entitled ”The Paradox of Increased Team Production and Greater Inequality in Pay in the Knowledge Economy”.  Author and journalist Göran Rosenberg moderated the seminar, and Lena Sommestad and Åke Sandberg commented upon Freemans presentation.

The speakers are presented in the Invitation to the seminar, which is announced as follows:
The increasingly collective character of advanced production conflicts with the desire to identify superstars and give huge rewards to winners. Richard Freeman will in this seminar use the work of scientists, engineers and academics as a prime example, as well as of executives discussing this paradox. He will also discuss the questions of who ”owns” results, and of how we deploy new technologies, alongside issues of the global division of labour.

For those interested, there is abundant documentation available from the seminar. Below find links from the programme aired by Swedish Public Television (UR), as well as recordings published by the Institute for Futures Studies, both video and audio.

Here I will try and summarize neither Richard Freeman’s introduction nor Lena Sommestad’s and my own comments and the final discussion. I will only in retrospect  share  a brief reflection on my own comments. A background for me was our book Nordic Lights (SNS förlag 2013), with some of the themes summarized in Swedish in an opinion article  (DN Debatt July 11, 2014). Our comments to the  interesting and empirically rich powerpoint presentation that Freeman delivered had to be  somewhat spontaneous. Here I try to make mine somewhat more systematic.

Freeman’s main thesis is stated already in the title of his presentation, ”The Paradox of Increased Team Production and Greater Inequality in Pay in the Knowledge Economy”. Another way to express a similar thesis would perhaps be the classic idea of a growing contradiction between the increasingly social or societal character of production technology and organization and the more unequal and indivualized pay and remuneration systems.

Freeman talked about rising inequality in the US, and the importance of rentseeking as an explanation to the contribution of top executives to economic efficiency. Freeman also brought up economic feudalism, referring to Eisenhower’s Military-Industrial Complex speech from 1961 he pointed at close relations politicians and companies (funding); lobbyists and the media; and new possibilities in ICT and ”citizen science” and a new transparency.

In my comments I focussed on the main theme in Freeman’s talk: team production and inequality. I especially discussed the concept of ”team”. On a conceptual level, ”team” may mean very different things. I have been interested in the automotive industry, the car industry. Group work was discussed and developed in the 1960’s, based in Tavistock and a Norwegian sociotechnical school, and introduced in Sweden not least in Volvo (as discussed for instance in my edited volume Enriching Production.) ”Sociotechnical group work” was a concept impregnated with competence, cooperation and union influence and related to democratization in companies and in the economy at large – against a background of a tight labour market, generous welfare benefits and a general political radicalization.

Later team work came to Scandinavia through Japanese experiences and above all the US interpretation through the MIT Lean production project. In some countries this meant a new focus on teams and cooperation. In Scandinavia it rather meant a tightening up and stricter control of already existing sociotechnical groups that became more narrow  teams.

This is to say that team or group work may be very different things, so to be able to say that individualized pay is a paradox when there is team work one presupposes that team work has a genuinely social character, and my view is that team work in general does not have a social character, but perhaps sociotechnical group work has. And what is spreading today seems to be team work. Also we see very different types of team/group work for different types of employees, a group of researchers or qualified consultants work in groups that are very different from teams at McDonalds or a call centre for instance. More generally, in Sweden,  there seems to be a tendency of polarization of qualifications with a recent growth of less qualified low wage jobs and at the same time growth of the best paid jobs (Rune Åberg in Ekonomisk debatt). And some of the jobs – at both ends – may be some kind of team work or group work. Perhaps more team work at the lower end and group work at the upper end?

It seems as if much of team work is hierarchically organized and controlled in a detailed way, hindering local, egalitarian cooperation at work, and not very collective and social in character and thus not in contradiction to unequal and individual pay.

A colleague, sociologist and former HR director at Volvo Cars, Anders Boglind, writes in Nordic Lights about Ford taking over Volvo and the changes this brought about in the character of work and management. Boglind uses words for Volvo like: Decentralization, trust, dialogue, local patchwork. And Ford: Centralized, formal control, uniformity, audit, technical procedures.

We probably see different types of work organization and of group/team work, in different countries and varying over time. Most of Freeman’s examples and figures are from the US. An interesting topic would be the relation between on the one hand macro ”societal models” with various degrees of inequality and of general trust, and on the other hand type of group work. In our Nordic Lights   we discuss concepts like ”productive justice” and ”solidaristic individualism” as a framework for understanding the organization of work, and of management.

The Nordic models are often characterized as having a comprehensive welfare state, labour market institutions developed over a century long process (with strong parties negotiating), low level of inequality (but growing), trust and a positive view of technological change.  Probably such characteristics are essential for the implications of group work and its relation to remuneration. For example trade union density in the US today is 11 percent, and in Sweden around 70 percent and about 90 percent of employees covered by collective agreements.

On such a more general note, talking about ”the future of work”, I think broader themes are essential like the weakening of trade unions, growing unemployment, more unsecure employment conditions, growing inequalities in pay and fortunes, the changing character of work with boundaryless and less regulated work putting the individual worker directly ”at the mercy” of not only managers using new techniques and ideologies, but also customers and markets. Flexibility is a catchword but there is a growing imbalance between the flexibility that is forced upon the employees, and flexibility that would mean that employees choose when and how to carry out their work and how much and how intense.

Utbildningsradion UR (the educational channel of the Swedish public radio and television) announced the seminar as follows, in Swedish:
”I dag är vi beroende av att arbeta tillsammans med andra för att nå resultat, men vi blir belönade som individer. Det är en märklig paradox. Det säger Richard B. Freeman, professor i ekonomi vid Harvard University. Under sitt föredrag utvecklar han sin tes som sedan kommenteras av Lena Sommestad, socialdemokratisk riksdagsledamot och professor i ekonomisk historia, samt Åke Sandberg, professor emeritus. Moderator: Göran Rosenberg. Inspelat 14 okt 2013. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.” The programme will be available for streaming for a couple of years.
http://www.ur.se/Produkter/178997-UR-Samtiden-Arbetet-och-lonen-en-paradox

The Institute for Futures Studies,  presents, at mixcloud.com, an audio recording of the seminar as follows:
”The future of work: the paradox of increased team production and greater inequality in pay in the knowledge economy. A seminar from Stockholm on the 14th of October 2013. Labour economist Richard B Freeman tells us about his research and is commented by Lena Sommestad and Åke Sandberg. Göran Rosenberg is moderator. The seminar was arranged by the Institute for Futures Studies in Stockholm.”
http://www.mixcloud.com/Institutet_for_Framtidsstudier/the-future-of-work-with-richard-b-freeman/

Bambuser.com transmitted the seminar live via webcam, and this is now found in the Bambuser  archive:  http://bambuser.com/v/4010471

 

Sidor:12»

Select language

Meta

    Log In