Skip to main content

Arbetslivet, ALI, Mynak med mera

Det händer mycket dessa dagar. Brexitkalabalik i UK. Härhemma fika med talmannen och nu en ’mittenregering’ på skakig grund. På datorn ser jag en

Jag forskade vid Arbetslivsinstitutet när Reinfeldt I la ner det för tio år sen. Nu har en ny, mindre, annorlunda myndighet för arbetsmiljökunskap (Mynak) börjat verka i Gävle. När S-MP-regeringen annonserade inrättandet meddelade de borgerliga att de omedelbart skulle läggas ner om de vann valet.

Nu har vi, tills vidare, en annan regering, som vad jag kan se, inte avser lägga ner Mynak. Gott så!

Före jul intervjuades kollegan Ulf Sandström och jag av Marika Sivertsson för tidningen Arbetarskydd, en tidning om arbetsmiljö. De har i senaste numret en specialsektion om forskning. Där är Ulf och jag överens:

”– Arbetslivets snabba och stora förändringar kräver att individforskning samspelar med forskningen om arbetslivets organisation, och anställdas inflytande. Men den forskningen är kraftigt underförsörjd i dag.

Det bekräftas av Ulf Sandström, forskare vid KTH, som har studerat ALI-forskningens genomslag internationellt såväl under som efter nedläggningen. Inför nedläggningen fick Ulf Sandström av regeringen i uppdrag att kartlägga den svenska arbetslivsforskningens inflytande. Undersökningen visade att Sverige hade en framträdande position, och att det främst var tack vare forskningen vid ALI.

– Jag fann då, 2007, att kvaliteten på ALI:s forskning var påfallande hög. Några år efter nedläggningen gjorde jag samma undersökning igen. Det framgick tydligt och klart att forskningen på arbetslivsområdet har minskat och att Sverige har gått tillbaka, säger Ulf Sandström.

Lösningen är inte ett nytt ALI, betonar båda. Åke Sandberg anser att vad som behövs är nya samt stärkta oberoende centrum eller institut för arbetslivsforskning på universitet och högskolor, och ett nytt forskningsråd.”

* * *

På datorn ser jag nu ett streamat föredrag från ABF-huset av Richard Wilkinson, om den växande ojämlikhetens skadliga effekter på den psykiska hälsan. S+MP-regeringen har skrivit en överenskommelse med C och L, där Mynak-nedläggning inte annonseras. Däremot något mycket oroande: systematiska åtgärder för ökad ojämlikhet.

Kurslitteraturpris till vår bok ARBETE & VÄLFÄRD

  • Vilket lag, vi vann! Inte VM, inte fotboll, men vi blev idag en av tre vinnare av Kurslitteraturpriset 2018. Roligt, hedrande och kvitto att ansträngningar bar frukt. Vår bok Arbete & Välfärd kommer i oktober.

Bokens hemsida: http://www.akesandberg.se/arbete-valfard-2/  
Facebook  https://www.facebook.com/arbete.valfard/   

Förlagets info
https://www.studentlitteratur.se/#press/node/432001 
#ArbeteVälfärd

Vilka vi? Jo författarna ”i den ordning de uppträder” i boken som det brukar heta i andra sammanhang. Torsten Björkman, Åke Sandberg, Fredrik MovitzAnders KjellbergCarl le Grand, Michael Tåhlin, Moa BursellIrene Wennemo, Göran Ahrne, Karin Lundqvist, Patrik Hall, Anna Fogelberg Eriksson, Anders Boglind, John SjöströmMalin BolinLisa Schmidt., Tina Forsberg Kankkunen, Ann Bergman, Ylva Ulfsdotter Eriksson, Gunnar AronssonChristin Mellner, Anders Boglind, Christian Koch, Per Sederblad, Roland Paulsen, Jan Ch Karlsson, Egil Skorstad – och vår förlagsredaktör Johan Lindgren

Läs mer

Kunskap om arbetsmiljön

Nu vill alliansen lägga ner arbetslivsforskning – igen!

Åke Sandberg. Bild: Privat
Åke Sandberg
Debattinlägg den 11 juni 2018.  Läs på Dagens Arena.

DEBATT    Att alliansen förra mandatperioden avskedade ett par hundra misshagliga forskare är unikt i det demokratiska Europas moderna historia. Nu vill de göra samma sak igen, skriver Åke Sandberg professor em. i sociologi vid Stockholms universitet. 

I dagarna meddelade partierna i den borgerliga alliansen att de avser lägga ner Myndigheten för arbetsmiljökunskap i Gävle som startade den 1 juni.

Myndigheten ska analysera arbetsmiljöpolitik till nytta för regering och arbetsmarknadsparter, identifiera kunskapsluckor och bidra till att forskningsresultat kommer till nytta i arbetslivet.

Genomförs detta hot blir det en repris på regeringen Reinfeldts nedläggning av Arbetslivsinstitutet för elva år sedan, med borgerliga ledarsidor och ministrarna Lars Leijonborgoch Sven-Otto Littorin som pådrivare. Arbetslivsinstitutet var en stor, internationellt ledande forskningsorganisation med enheter runtom i landet.

Att avskeda ett par hundra misshagliga forskare på det sättet är unikt i det demokratiska Europas moderna historia. Nu 2018 är det en mindre organisation som ska raderas ut, en analys- och förmedlingsfunktion utan egen forskning. Men den är tydligen tillräckligt oroande och därför oönskad.

Arbetslivets fortsatta radikala omdaning med stressjukdomar, lagstiftade lönesänkningar, försvagning av partssystemet, segregering och försämrad arbetsmiljö avses tydligen ske i det fördolda.

Arbetslivets fortsatta radikala omdaning med stressjukdomar, lagstiftade lönesänkningar, försvagning av partssystemet, segregering och försämrad arbetsmiljö avses tydligen ske i det fördolda.

När Arbetslivsinstitutet las ner framfördes var att forskningen hade för nära samverkan med arbetslivet och framför allt facket, samt att forskning skulle bedrivas vid universitet, inte institut. Men den nystartade myndigheten bedriver inte egen forskning.

Ytterligare argument för nedläggning av Arbetslivsinstitutet var bristande forskningskvalitet, men studier visade att kvaliteten var väl i nivå med universitetsforskning.

Det är värt att påminna om att samtidigt som Arbetslivsinstitutet las ner utreddes industriforskningsinstituten, statligt stödda i nära samverkan med näringslivet. I det fallet var det inte ett problem att vara institut, eller att samverka med praktiken, snarare en merit.

Professorn vid KTH, Sverker Sörlin, utredde den näringslivsrelevanta forskningen under denna tid och föreslog att instituten rakt inte skulle läggas ner utan samlas i bolaget Rise och stärkas. I vår bok om arbetsorganisation och forskningspolitik, På jakt efter framtidens arbete(Tiden 2016) ser därför Sörlin nedläggningen av Arbetslivsinstitutet som ”en bisarr yttring av politisk klåfingrighet … ”av en minister som inte förstod innebörden av sitt agerande. Men han var ju å andra sidan inte alldeles ensam”.

Nu verkar de borgerliga beredda att upprepa en sådan klåfingrighet. I den oberoende tidningen Arbetarskydds nätupplaga motiverar de sin ambition att lägga ner den nya myndigheten. Liberalerna anser att parterna ska sköta detta, Moderaterna att forskning inte ska detaljstyras styras politiskt.

Vad ska en säga om detta? Arbetsmarknadsparterna efterfrågar just denna kunskap. Och myndigheten ska inte alls forska, utan vara ett analyserande och kunskapsförmedlande centrum. Och det behovet ser också forskare på fältet.

Centerpartiet säger sig vilja ha ett kunskapscentrum och i bästa fall menar de centrum för forskning om arbetsliv och arbetsmiljö. Det är precis vad vi forskare efterfrågar, inte ett nytt Arbetslivsinstitut men många tvärvetenskapliga centra och institutioner vid universiteten med olika inriktning. Regeringen borde erbjuda universiteten möjlighet att i konkurrens om medel etablera sådana centra.

Det behövs komplement till institutioner som företagsekonomi och industriell ekonomi som bas också för den angelägna  yrkesutbildningen i personalfrågor, ledning och arbetsorganisation.

Säkert kommer sådana krav att höras vid de svenska arbetslivsforskarnas årskonferens Falf2018 som pågår vid Högskolan i Gävle (10-12 juni)

Åke Sandberg är civilekonom, professor em. i sociologi vid Stockholms universitet. Utkommer i höst med boken Arbete & Välfärd.

Tillägg här i bloggen. 
På facebook finns liten rapport i ord & bild från våra falf-sessioner som rönte stort intresse. Många kom. Läs även intervju i Du&Jobbet.

 

Panelsamtal lördag den 25 nov, ABF i Stockholm: Utmaningar i arbetsliv och forskning

När? 11.00–12.00 lördag 25 nov
Var? Palmesalen, ABF-huset, Stockholm
Panelsamtalet ingår i Socialistiskt Forum

Många blir sjuka på jobbet. Fysiskt
tunga jobb finns kvar, och alltmer stress och
gränslösa krav i korta anställningar. Inte minst
invandrarkvinnor drabbas. Hur kan teknik och
arbetsorganisation utformas så att arbetsmiljön
blir hållbar? Vilken ny arbetslivsforskning behövs?
I vilka nya institutioner och centra där flera
vetenskaper samverkar?

I  panelsamtalet medverkar
Åke Sandberg Professor em. Stockholms universitet,
Ernst Hollander Lektor, Högskolan i Gävle,
Carin Håkansta Fil.dr, Luleå Tekniska Universitet
Wuokko Knocke Docent, tidigare Arbetslivsinstitutet
Moderator Susanna Toivanen, Professor, Mälardalens högskola

Ladda ner boken ”På jakt efter framtidens arbete”
Länk till seminariet på Facebook
Länk till boken på Facebook.

Kontakt: ake.sandberg@sociology.su.se
Arrangör: Studentlitteratur

Uppdatering om nya myndigheten för arbetsmiljökunskap

Jag har uppdaterat min sida om det nya nationella centret om arbetsmiljö. Den 8 september  kom tillkännagivandet att regeringen beslutat inrätta en myndighet för arbetsmiljökunskap i Gävle. Den ska svara för bl.a. utvärdering av regeringens politik och kunskapsförmedling till arbetslivet, men också internationellt forskningssamarbete och kunskap om företagshälsovård.  Jag kommenterar kort och preliminärt. Glädjande är att regeringen nu verkar lägga större vikt vid arbetsplatsernas kunskapsbehov än man kunde förmoda att döma av utredningen (SOU) om centret.

För oss arbetslivsforskare är det ett glädjande beslut. Utvärdering och kunskapsförmedling kan ses som steg 1. Ett nödvändigt steg 2 är resurser till att skapa flervetenskapliga centra för arbetslivsforskning runt om på flera universitet. Särskilt samhällsvetenskaplig och arbetsorganisatorisk forskning är eftersatt ända sedan nedläggningen av Arbetslivsinstitutet.

Också den 8 september hade jag en artikel i Arbetet om just begränsningar i utredningen på temat ”Snäv kunskapssyn i utredning om nationellt arbetsmiljöcentrum”  Förstås skriven före regeringens beslut, men håller fortsatt.

Samtidigt har jag uppdaterad min bloggpost ”Framtidens arbetsliv och forskning”, om SOU-n om centret och om vår bok På jakt efter framtidens arbete.

Framtidens arbetsliv och forskning

På jakt efter framtidens arbete – utmaningar i arbetets organisering och forskning.

Pa jakt omslag1 

I höstas presenterade regeringen en forskningsproposition och där finns en viss satsning på arbetslivet och tankar om samverkan forskning – samhälle. Nyligen kom utredningen om ett nationellt arbetsmiljöcentrum för utvärdering och kunskapsförmedling.
I en aktuell bok skriver tjugoåtta forskare i tjugofyra kapitel om läget i forskningen om arbetslivet, särskilt om arbete och organisation och vad som behöver förändras.  I fokus finns arbetets organisering som bestämmer arbetskvalitet och hur arbetsmiljön blir för individerna – organisations- och samhällsforskning lyfts fram vid sidan av den idag dominerande inriktningen på individ, vård och management. Frågor om forskningens finansiering, samordning, utvärdering och kunskapsförmedling behandlas och radikala förändringar föreslås.

Ladda ner hela boken här eller på Tankesmedjan Tiden.
Den tryckta boken kan köpas på  Tiden och på bokus.com

Mina kommentarer maj 2017 om nytt nationellt arbetsmiljöcentrum, intervju och reportage samt en senare artikel i Arbetet okt. 2017

Det finns en mer utförlig sida om och kring boken.

Our book, in Swedish, about  Challenges for the organizing of work and for research, is out.
For information and chapter abstracts go to our page in English.

2016-06-10 16.10.12. På jakt abf-2

Bilden från vänster till höger, de medverkande vid ett arrangemang på abf-huset i Stockholm, då en seminarieupplaga av boken presenterades. Ernst Hollander, John Sjöström, Fredrik Movitz, Åke Sandberg, Åke Walldius, Lennart Sturesson, Jesper Bengtsson (eftermiddagens moderator), Carola Löfstrand. Flera kvinnor skulle varit med, men hade oturligt  förhinder just denna eftermiddag, egen sjukdom, uppkommen studenthandledning, barns vattkoppor, skolavslutning mm.

 

 

Boksläpp: På jakt efter framtidens arbete

Publiceras idag 27 nov.

2016-09-30 12.24.43

Utmaningar i arbetets organisering och forskning

är undertiteln på vår bok På jakt efter framtidens arbete som släpps idag. Det är en bok som kommer rätt i tiden. Regeringens budgetproposition tidigare i höst signalerade mer resurser till arbetslivsforskning. Imorgon måndag ska den långsiktiga forskningspropositionen komma. Återstår att se om vi där i regeringens förslag kan se en omorientering av forskningen i den riktning vi förespråkar i boken.

Här är Innehållsförteckningen till de 24 kapitlen. I fokus är arbetets organisering som bestämmer arbetskvalitet och hur arbetsmiljön blir för individerna. För att får kunskap om detta lyfts organisations- och samhällsforskning fram vid sidan av en idag alltför dominerande inriktning på individ, vård och management. Tjugoåtta forskare bidrar till en analys av arbetslivets förändring och behovet av en reformering av forskningen, av inriktning, finansiering, organisation och samspel med praktiken.

Mer om boken finns här: nedladdning, hur en kan köpa den tryckta boken och om seminarier framöver.  Välkommen också att besöka och gilla vår facebooksida

Our new book is now out (in Swedish) as well as a seperate document with Abstracts in English). Title translated:  ”On the hunt for work of the future – Challenges for the organizing of work and for research”. More information and  downloading (pdf) here.

Reformera undervisningen om företagens ekonomi, organisation och arbete

Jag skriver idag (15 augusti 2016)  på SvD Debatt om företagsekonomins dominans och tolkningsföreträde, makten och alternativen   ”…För mera mångfald, fördjupning och effektivitet borde business schools och företagsekonomin av­lövas och hjälpämnena befrias, så att särskilda ämnen bryts ut som undersöker företag även ur konsument-, samhälls-, miljö-, arbets- och personalsynvinkel. Med självständiga sådana institutioner eller långsiktiga program skulle fruktbara kontroverser uppstå och målkonflikter bli tydliga. Resultatet skulle bli en allsidigare kunskap av högre kvalitet.”
Här finns  hela artiklen som pdf 

Idag den 28 augusti publicerades min slutreplik på nätet, med rubriken ”Företagsekonomi bör spegla en mångfald”  Efter min replik finns också länkar till två intressanta repliker av professorer i företagsekonomi respektive nationalekonomi.
Här finns  hela debattartikeln som pdf

”På jakt efter FRAMTIDENS ARBETE”


English summary: Late November 2016 our new book ”På jakt efter framtidens arbete” will be published. Translation of title: 
 ”On the hunt for work of the future – Challenges for the organizing of work and for research”. Twenty-eight authors write on research policy and the need for a really work-oriented worklife research. There will be abstracts in English of the twenty-four chapters. The book  may be downloaded at Tankesmedjan Tiden and at akesandberg.se/publications (also abstracts)  from late November.
I slutet av  november 2016 kommer vår bok ”På jakt efter framtidens arbete”. Då ska den med tjugofyra kapitel finnas att ladda ner som pdf  här på sidan akesandberg.se/publications och på Tankesmedjan Tiden, där den tryckta boken då också kan köpas. Tjugoåtta forskare bidrar till en analys av ”Utmaningar i arbetets organisering och forskning” som bokens undertitel lyder. Här är Innehållsförteckningen. I fokus är arbetets organisering som bestämmer arbetskvalitet och hur arbetsmiljön blir för individerna – organisations- och samhällsforskning lyfts fram vid sidan av en idag dominerande inriktning på individ, vård och management.

Välkommen att besöka och gilla vår facebooksida.

Fredag den 10 juni 2016 presenterades seminarieupplagan av vår bok ”På jakt efter framtidens arbete”. Med ett par dagars varsel  samlade vi i abf-huset på Sveavägen  tjugofem – trettio kunniga deltagare, fackligt aktiva, konsulter, journalister, forskare, lärare … Efter seminariet har bidragen delvis arbetats om till den reviderade, officiella upplaga som kommer i slutet av november.

2016-06-10 16.10.12. På jakt abf-2

Bilden från vänster till höger, de medverkande vid projektets seminarium i juni. Ernst Hollander, John Sjöström, Fredrik Movitz, Åke Sandberg, Åke Walldius, Lennart Sturesson, Jesper Bengtsson (eftermiddagens moderator), Carola Löfstrand. Flera kvinnor skulle varit med, men hade oturligt  förhinder just denna eftermiddag, egen sjukdom, uppkommen studenthandledning, barns vattkoppor, skolavslutning mm. Vid slutet  av november blir det en nylansering av boken i reviderad upplaga. Under tiden kan en läsa en opinionsartikel på Dagens arena.

I publiken i Sandlersalen på abf-huset bl.a. organisationspsykologins nestor prof. Gunnela Westlander

På jakt... abf publik juni2016

Nyckeln till framgång: Arbetets organisation


Bildresultat för unt uppsala nya tidning logotyp
I UNT den 19 januari 2016 skriver Jan Ch Karlsson, Gerd Lindgren och undertecknad om Fortes utvärdering av arbetsorganisationsforskning, ledningens inriktning och marginaliseringen av en samhällsvetenskaplig forskning om arbete, inflytande och organisation.

I UNT publicerades den 23 januari en replik från Fortes ledning. Vi svarar i en slutreplik idag den 31 januari. Vi hoppas förstås på en fortsatt diskussion om de frågor vi tar upp. I UNT, eller Dagens Arbete, som också publicerat en bearbetad version av artikeln. Kanske i en facebookgrupp som Högskoleläckan, hos Forum för arbetslivsforskning eller i andra medier och fora.

Vår första artikel inleds: ”Arbetets organisation är en nyckel för att möta utmaningar i svensk ekonomi. Här har samhällsforskningen bidrag att ge, men en aktuell utredning missar målet.
• Arbetslösheten är fortsatt hög, särskilt bland utlandsfödda och unga som tvingas gå mellan korta jobb
• Ohälsotalet är högt, ojämlikt fördelat och i växande grad orsakat av organisatoriska förhållanden på arbetsplatserna.
Vilka är lösningarna?”

Den frågan diskuterar vi i artikeln, som avslutas: ”Det krävs en tydlig finansiär – under arbetsmarknadsdepartementet, men även närings- och utbildningsdepartementen – som tillförs resurser från Forte (som prioriterar inomvetenskapliga kriterier och medicin, vård och hälsa) samt från Vinnova (som stödjer tillämpad forskning, men fokuserar affärsmässig innovation). Varken Vinnova eller Forte har förmått stödja en samtidigt vetenskapligt kvalitativ och arbetsplatsrelevant samhällsforskning.
Forskning om arbetsorganisation har skurits ned, samtidigt som arbetslivets och ekonomins problem i ökande utsträckning bestäms av arbetets organisation. För att Sverige ska återta sin internationellt ledande position krävs riktad finansiering och institutioner för arbetslivsvetenskap med målen att stärka jobbkvalitet, innovation och konkurrenskraft.”

UNT 19-01-2016 Debattsidan Forte

Fortes ledning skrev på unt.se en replik på med rubriken ”Missförstånd om Forterapport” (23 januari)

Vår slutreplik i UNT .se den 31 januari:  ”Radikal nyinriktning behövs”:
”Fortes ledning ser inte de skevheter och problem som samhällsvetare påpekar, skriver Gerd Lindgren, Jan Ch Karlsson och Åke Sandberg i slutreplik till Peter Allebeck och Ewa Ställdal.”
I vår replik refererar vi till det upprop bland samhällsvetare som startade bland nationalekonomer vid Stockholms universitet. Uppropet har fick snabbt mer än ett hundra underskrifter och uttrycker oro över att samhällsvetenskapliga discipliner får svag representation i Forte:s styrelse.

Här är UPPROPET från från forskare angående forskarrepresentanter i Forte styrelse; finns även här.

I Dagens Arbete  publicerades den 29 januari bearbetad version av vår första artikeln under rubriken  ”Arbetlöshet kan organiseras bort”
”Arbetets organisation är avgörande för att hantera utmaningar i svensk ekonomi. Här har samhällsforskning viktiga bidrag att ge, men en aktuell utredning missar målet.”