Olofssons populistiska tankar om vinstbegränsning och Trumps Mexicomur

Jag läste sent omsider IT-miljardären Olofssons funderingar i DN om populism och vinstbegränsning i välfärden. Jag skrev en enkel kommentar, som jag publicerar här, för DN har inte tagit in någon replik på Olofsson. Olofsson är som framgår ganska vulgär. Mina argument och  analys i rapporten ”Värden i välfärden” står sig gott

Dan Olofsson, företagsägare och miljardär, har åter, för jag tror fjärde gången tagit till orda om vinster i välfärden i en stor artikel på DN Debatt   (den 4/10). Har Olofsson några nya argument utöver dem från hans tidigare artiklar?  Ja kanske två: Det hela är ett skenproblem. Och det är populism.

1. Skenproblem. Olofsson tror sig veta att syftet med det vinsttak som övervägs är att skapa en ideologisk konflikt kring ett problem som inte finns: Vinstfrågan är ett skenproblem för ingen kan visa att vinstuttag ger sämre kvalitet. Med samma rätt kan sägas att det inte entydigt visats att vinstuttag ger bättre kvalitet. Fortfarande håller slutsatserna i den stora SNS-studien att det handlar om komplexa frågor i flera dimensioner, att kunskapsläget är oklart och att vinstdrift i vart fall inte ger de stora fördelar i effektivitet som förespeglades. Så varför då denna omvandling av den offentligt finansierade sektorn?

Sverige har som enda land helt skattefinansierade skolor som drivs i bolagsform med vinst som mål, helt enligt Chicagoskolans nyliberala ekonomiska doktrin, en lösning som världen i övrigt avvisat. Det borde lända till eftertanke snarare än till Olofssons lättvindiga etikettering som ”skenproblem”.

2. Populism. Olofsson sätter ytterligare en etikett på vinstbegränsning. Han skriver om en populistisk våg som tar sig olika uttryck: I USA vill Trump bygga en mur mot Mexico. I Sverige förbereds förslag om vinstbegränsning, och dessutom könskvotering i bolagsstyrelser. Han föser samman Trumps Mexicomur med  vinstbegränsning i svensk skattefinansierad välfärd. Populism om något.

Olofsson kopplar också samman vinstbegränsning i välfärden med 70-talets löntagarfondsförslag, som uttryck för önskan om politisk kontroll av företagen. Ett eko av borgerliga partiledare som nyss talat om vinstbegränsning som fondsocialism.

Men frågan om vinster i välfärden handlar om önskan om en politisk, demokratisk kontroll av de skattemedel som ska säkra verksamheten i välfärden. Och att något reglera den kvasimarknad där föräldrar handlar för skattemedel, med nånannan som betalar och med stora konsekvenser för hela skolsystemet. För Olofsson är det självklart att marknaden ska styra bl.a. lokalisering och inriktning av skolor. Att ifrågasätta detta är att starta ”krig med företagsamheten” tycker han.

I stället för att ropa krig och populism föreslår jag att Olofsson läser Albert O Hirschmans sparsmakade fina bok ”Exit, loyalty, voice”, det är visserligen inte Olofssons typ av snäv företagsekonomi, utan en intressant förening av bl.a. ekonomi och sociologi, och en nyanserad diskussion av marknad, ekonomi, och demokrati och hur marknad och politik kan balanseras. På svenska ”Sorti eller protest” (Arkiv förlag)

PS. För den  intresserade finns min rapport för Arena idé om ”Värden i välfärden” och inte minst prof. Gunnela Westlanders initierade recension och kommentar – finn dem här.

Åke Sandberg, samhällsforskare

Reformera undervisningen om företagens ekonomi, organisation och arbete

 

SvD Debatt 15 aug 2016 Bild

Jag skriver idag (15 augusti 2016)  på SvD Debatt om företagsekonomins dominans och tolkningsföreträde, makten och alternativen   ”…För mera mångfald, fördjupning och effektivitet borde business schools och företagsekonomin av­lövas och hjälpämnena befrias, så att särskilda ämnen bryts ut som undersöker företag även ur konsument-, samhälls-, miljö-, arbets- och personalsynvinkel. Med självständiga sådana institutioner eller långsiktiga program skulle fruktbara kontroverser uppstå och målkonflikter bli tydliga. Resultatet skulle bli en allsidigare kunskap av högre kvalitet.”
Här finns  hela artiklen som pdf 

Idag den 28 augusti publicerades min slutreplik på nätet, med rubriken ”Företagsekonomi bör spegla en mångfald”  Efter min replik finns också länkar till två intressanta repliker av professorer i företagsekonomi respektive nationalekonomi.
Här finns  hela debattartikeln som pdf

”På jakt efter FRAMTIDENS ARBETE”


English summary: Late November 2016 our new book ”På jakt efter framtidens arbete” will be published. Translation of title: 
 ”On the hunt for work of the future – Challenges for the organizing of work and for research”. Twenty-eight authors write on research policy and the need for a really work-oriented worklife research. There will be abstracts in English of the twenty-four chapters. The book  may be downloaded at Tankesmedjan Tiden and at akesandberg.se/publications (also abstracts)  from late November.
I slutet av  november 2016 kommer vår bok ”På jakt efter framtidens arbete”. Då ska den med tjugofyra kapitel finnas att ladda ner som pdf  här på sidan akesandberg.se/publications och på Tankesmedjan Tiden, där den tryckta boken då också kan köpas. Tjugoåtta forskare bidrar till en analys av ”Utmaningar i arbetets organisering och forskning” som bokens undertitel lyder. Här är Innehållsförteckningen. I fokus är arbetets organisering som bestämmer arbetskvalitet och hur arbetsmiljön blir för individerna – organisations- och samhällsforskning lyfts fram vid sidan av en idag dominerande inriktning på individ, vård och management.

Välkommen att besöka och gilla vår facebooksida.

Fredag den 10 juni 2016 presenterades seminarieupplagan av vår bok ”På jakt efter framtidens arbete”. Med ett par dagars varsel  samlade vi i abf-huset på Sveavägen  tjugofem – trettio kunniga deltagare, fackligt aktiva, konsulter, journalister, forskare, lärare … Efter seminariet har bidragen delvis arbetats om till den reviderade, officiella upplaga som kommer i slutet av november.

2016-06-10 16.10.12. På jakt abf-2

Bilden från vänster till höger, de medverkande vid projektets seminarium i juni. Ernst Hollander, John Sjöström, Fredrik Movitz, Åke Sandberg, Åke Walldius, Lennart Sturesson, Jesper Bengtsson (eftermiddagens moderator), Carola Löfstrand. Flera kvinnor skulle varit med, men hade oturligt  förhinder just denna eftermiddag, egen sjukdom, uppkommen studenthandledning, barns vattkoppor, skolavslutning mm. Vid slutet  av november blir det en nylansering av boken i reviderad upplaga. Under tiden kan en läsa en opinionsartikel på Dagens arena.

I publiken i Sandlersalen på abf-huset bl.a. organisationspsykologins nestor prof. Gunnela Westlander

På jakt... abf publik juni2016

”Vad kommer efter New Public Management?” …och efter vinstdrivna bolag?

Som vi alla vet är det svårt med privatisering och upphandling på alla områden. Jag publicerade dessa fyra inspel inför seminariet  på ABF-huset i Stockholm, 20 januari 2016 (här något redigerat) ”Vad kommer efter New Public Management?” med kommentarer av bl a civilminister Ardalan Shekarabi

1. Nu senast sophanteringskaos i Stockholm Ändå skriver Donahue i sin klassiska bok om ”Den svåra privatiseringen” (SNS förlag) att på tekniska områden, som sopkörning, är det mycket lättare och lämpligare att privatisera än i välfärden, de mjuka sektorerna. När det ibland går så fel på de enkla områdena finns starka skäl ompröva privatisering och medföljande NPM åtminstone på de svårare, mjuka områdena. http://www.dn.se/sthlm/ragn-sells-bjod-35-procent-lagre-pa-sophanteringen/ http://www.dn.se/sthlm/sopkaos-i-staden-med-ny-entreprenor/

2. I pågående utredningar verkar två frågor komma var för sig a. NPM och styrning efter NPM (dagens ämne) b. Vinstdrift Men de två hänger nära samman, måste diskuteras i ett sammanhang. Att ge uppdrag till vinstdrivna bolag är att där sätta den oerhört starka vinstdriften främst, det är aktiebolags lagstadgade uppgift. Om sambandet vinst och NPM skrev jag på Dagens Arena:  http://www.dagensarena.se/opinion/ake-sandberg-vinstdrift-och-npm-hanger-samman/

3. Alltså: Vinstdrift är en styrform. Styrning efter NPM, Post-NPM, kan bli två olika saker a. Post-NPM med idéburna och offentliga verksamheter b. Post-NPM med vinstdrift som det dominerande Frågan är om det senare alls är möjligt. NPM är en kopia av de styrformer som används i de vinstdrivna bolagen, en del i marknadsstyrningen. Ska vinstdriften tämjs krävs exceptionella styrnings- och kontroll insatser.

4. NPM leder, särskilt  för vinstdrivna bolag, till kontrollspiraler och detaljstyrning. Post-NPM ger, i icke vinstdrvina driftformer, möjligheter till styrning i samklang med autonomi, inflytande och yrkeskunniga som gör sitt jobb.

Min rapport, ”Värden i Välfärden” som Ulrika Lorentzi en gång kommenterade intressant på ett  seminarium med Arena Idé har just underrubriken:”Styrning och organisering i välfärden efter NPM” och tar upp frågor om yrkeskunnande, omsorgsrationalitet och tillit, med flera exempel.
Jag är mycket glad  för psykologiprofessor Gunnela Westlanders recension av min rapport.
Hon gör  en kritisk genomgång och samtidigt en god sammanfattning av rapportens huvudtankar. Hennes slutsats: ”Alla som är engagerade i ämnet rekommenderas läsa Värden i välfärden.”
A -A omslag

Längre fram har jag för avsikt att  komplettera här med intryck från seminariet. En gedigen konkret rapport från Kommunal presenterades, och kommenterades av bl.a. Per Molander som hade empiriskt och teoretiskt, tankeväckande kommentarer. Det efterföljande samtalet – ja, det var ett samtal – mellan Ardalan Shekarabi och Ulf Kristersson visade på flera samstämmigheter men också på skiljelinjer.

Här finns en video-inspelningen från seminariet, i tre delar.

Värden i välfärden – recension i A&A

A -A omslag

Så glad för professor Gunnela Westlanders kunniga och välskrivna recension av Värden i välfärden, min rapport  om styrning och organisering i välfärden, efter New Public Management (NPM).

Recensionen publicerades i Arbetsmarknad & Arbetsliv (A&A) nr 3, 2015. Recensionen granskar förstås min framställning, men den ger också en utmärkt sammanfattning av rapporten.

Det är angeläget fortsätta intressera sig för välfärdens utveckling. Nästa år (hösten 2016)  kommer Illmar Reepalus utredning om vinster i välfärden, och på departementet pågår Ardalan Shekarabis utredning om just styrning efter NPM.

Här finns rapporten, i den reviderade upplagan från juni 2014, på Arena idé.

Video från seminariet där rapporten presenterades på ABF-huset, och  mer om rapportens tema finns i länken.

 

 

 

 

 

 

ABF 1 sept 2014 Makten... Gunnela Westlander och Åke Sandberg Kenneth A foto
I samspråk med Gunnela Westlander vid ett seminarium hösten 2014 om ”Makten och ledningen i arbetslivet”, också på ABF-huset på Sveavägen.

 

Sysslolösa jourläkare i SLL

SLL:s jourläkare sitter i stort sett sysslolösa. Privata bolaget Curera får 24 milj kr för att mesta av tiden sitta och vänta. I DNs exempel idag, jobb två timmar av femton. Pinsamt. 2.000 hembesök gjordes jämfört med miniminvå som satts till 6.000. SLL ska bli effektivare på att nytjja jourbilarna säger man, beställa mer. Bra.. kanske, om det behövs fler besök.
Men det finns ytterligare ett sätt, som är väl beprövat i all annan verksamhet: De anställda får bredare arbetsuppgifter så att om en uppgift inte kräver en insats så har man annat att ta itu med. I snabbköpet t.ex.: Om det är tomt i kassan så blir jobbet att packa upp varor.
Läkaren som sitter sysslolös hemma i tretton-fjorton timmar och gör två hembesök på totalt max två timmar – vad kan hen göra i ett bredare jobb? Ja, utan att jag kan branschen kanske
– vara uppkopplad till ett telefonrådgivningssystem och ge råd till sjuka?
– sitta och vänta på en mottagning av något slag och där göra lite nytta, kanske t o m ta emot patienter, men vara beredd ge sig ut på uppdrag när det påkallas?
– osv
Så snäva jobb som SLL:s jourläkare verkar ha är rena stenåldern. Sen femtio år kallas alternativet i organiationslitteraturen arbetsutvidning. Det fungerar Pröva det!

Var ligger ansvaret för slöseriet?
Fel på flera händer menar jag.

– Inkompetent upphandling från SLL. 
– I grunden: privatiseringar skapar olycklig suboptimering – varför inte driva i egen regi, integrerat i SLL:s egen verksamhet, med flexiblare/ bredare arbetsuppgifter.
– Ansvariga för arbetsorganisation och ledning inom SLL: varför så snäva arbetsuppgifter – 1800-talsmässig arbetsorganisation
– Det smarta företaget som plockar ut 24 mkr utan mycket ansträngning; deras mål är vinst så med slapp upphandling och dålig organisation i SLL kan de sitta nöjda; etiken i Ab är shareholder value, i samklang med lagens bokstav
– Läkarna som länge rullat tummarna och inte slagit larm – etiken? Det är bra att jourläkaren Anders Flood nu sägerifrån, men alla andra, länge…

http://www.dn.se/sthlm/landstinget-lovar-stoppa-sloseriet/

Värden och styrning i välfärden efter NPM

Här har jag ställt samman länkar till några kommentarer under hösten till frågan om välfärdens organisering. Om möjliga former för styrning efter NPM (New public management) och efter dominans för vinstdrivna bolag i välfärden.
Då finns utrymme för primärt kvalitetsmotiverade aktörer, styrda av välfärdsvärden, idéburet, kooperativt och en förnyad offentlig drift, och med stor roll för yrkeskunskap och brukarinflytande.

 

1.
http://www.akesandberg.se/om-valfardens-organisering/

2.
http://www.akesandberg.se/driftformer-management-och-kvalitet-valfarden/

3.
Min rapport ”Värden i välfärden” i reviderad upplaga, juni 2014
Rättelseblad för den som har den tryckta rapporten

4.
En bisak, men inte helt oviktig: Tidningen Dagens Samhälles obalans

 

Om välfärdens styrning och organisering efter NPM

Debatten om välfärdens organisering och styrning har fortsatt vara intensiv, inte minst på Dagens Nyheters debattsidor, DN Debatt.

Bo Janssons, Lärarnas Riksförbund hade en intressant artikel i förrgår på DN Debatt (9 sept 2014: ”Alliansens väljare vill stoppa eller reglera vinster i välfärden”. Min resonerande kommentar samma dag hade rubriken ”Förbjuda vinst inte lätt – och alternativen behöver utvecklas” Som jag skrivit om tidigare: att ha kvar vinstdrivna bolag och samtidigt försöka minska vinstjakt och vinstuttag är svårt, direkta vinsttak etc kan kringgås av smarta skattejurister, målstyrning leder ofta fel och styrning av insatser kräver ofta detaljerad reglering av personal, lokaler mm. Nån slags kombination kan vara en väg. Eller så tackar man nej till vinstdrivna bolag och satsar på alternativ, på stöd till och utveckling av offentligt driven välfärd och annan idéburen i form av  not-for-profit stiftelser, kooperativ, föreningar, SVB etc. Livskraftiga, dynamisk alternativ med delaktighet för brukare och personal, det kräver en stor FoU-satsning. En kan inte direkt ta över styrmodeller utvecklade i en företagsekonomi anpassad mest för vinstdrivna aktiebolag.

Dagen efter, den 10 sept, skrev entreprenören och it-miljardären Dan Olofsson en artikel med, för att uttrycka sig drastiskt, dåligt underbyggda självklarheter: ”Åtta av tio välfärdsföretag berörs negativt av vinsttak”. Min replik samma dag: ”Olofsson upprepar sig och rapporterar självklarheter”  Han upprepar sig från tidigare artiklar. Nytt (?) är att han redovisar  att de vinstdrivna bolagen i välfärdssektorn inte gillar vinstbegränsning (sic!)., bl a skulle de investera mindre då. Källan är en liten enkät hans bolag , tillsammans med Wallenbergs Investor (med flera bolag i sektorn) låtit göra. Det Olofsson framställde som ett ointresserat inlägg (har inga företag inom välfärden) visar sig alltså vara en maskerad partsinlaga för en av de stora privata aktörerna inom vård och skola, Investor.

Varför skrev jag igår att Olofsson upprepar sig? Jo, han har drivit liknande  teser, bl.a. på DN Debatt några veckor tidigare (18 sept): ”En myt att vinster tömmer vård och skola på resurser” som jag bemötte (20 sept) i en replik som gavs rubriken ”Valfrihet förutsätter inte privata bolag

I skrivande stund, som det brukade heta, ser jag  på dagens DN Debatt en artikel där tre skribenter (Lars Bryntesson, S i Sigtuna, Lars Pettersson, Famna och Anders Wijkman, ordf. i Upphandlingsutredningen) uppmanar politikerna ”Satsa på den tredje vägen i välfärden – idéburna bolag”, som visar det sig, innefattar avtal och kontrakt mellan kommuner och landsting och ett spektrum av former som ideella föreningar, kooperativa företag, aktiebolag med not-for-profit-klausul (kanske i form av SVB). De kräver att lagen om offentlig upphandling (LOU) ändras får att underlätta för idéburna och mindre organisationer. Detta möjliggörs genom ändringar i EU:s reglering, som tillåter mer av sociala krav i upphandling, t.ex. avseende driftform, miljö, kollektivavtal. Särskilt förespråkas olika former för direkta avtal och kontrakt mellan det offentliga och idéburna organisationer, gärna i form av idéburet-offentligt partnerskap (IOP)

Vidare krävs bättre kapitaltillgång, rådgivning och stöd, och  en satsning på forskning om idéburna organsationer. Det senare ser jag som långsiktigt helt centralt, och de handlar om att bygga upp institutioner eller centra för sådan FoU, som är fristående och inte underordnade mainstream inom företagsekonomin.

Den intressanta artikeln om idéburna organisationer i välfärden gör det lägligt att citera avslutningen på min artikel på DN Debatt den 9 sept, där jag argumenterar för en stor satsning på forskning om och utveckling av såväl offentlig som idéburen drift: organisering, reglering och styrning: ”Då kommer andra frågor högt på dagordningen: Hur undvika en återgång till den stelbenthet som kännetecknade offentlig drift på 1980-talet? Här krävs en stor satsning på stöd (finansiering och utbildning) för idéburna alternativ och forskning om och utveckling av former för organisation och styrning i offentlig drift med ledord som lokala alternativ och delaktighet för personal och brukare. Att ”låta lärare vara lärare” och allmänt ge olika yrkesgrupper utrymme att göra sitt professionella jobb.”

I en replik instämmer Ulla Andersson (V) i mycket med Bryntesson-Andersson-Wijkman i deras argumentation för idéburna alternativ,  men hon ser dem som komplement till en utveckling av en mindre stelbent offentlig sektor. Acko Ankarberg, partisekreterare i KD bejakar också han den ideella sektorn men vill inte ”stänga ute entreprenörer från välfärdstjänsterna

Som jag ser det har dock Ankarberg missat en huvudtanke hos Bryntesson m fl, nämligen  att ”vinstuttag inte är nödvändiga incitament” för dem som startar och driver verksamhet.er. Incitamenten är i stället att professionellt driva en värdegrundad verksamhet. Exempel som ges: Stadsmissionerna, Bräcke diakoni, HSB Omsorg. – Det är här som vikten av forskning och utveckling av en ekonomi för idéburna verksamheter blir central. En gedigen satsning på forskning som innefattar företagsorganisation, verksamhetens kvalitet, styrning, arbetsorganisation, arbetsvillkor, anställningsvillkor, miljö.  En  helhet av kvalitet i resultaten, verksamheten och arbetet, med grund i sociala värden.

Publicerat den 11 sept 2014, reviderat 13 sept.

En bakgrund till mina artiklar och kommentarer är rapporten Värden i välfärden. Om styrning och organisering efter NPM, (Arena idé 2014). Om välfärden som en del i den svenska eller nordiska modellen, vid sidan av arbetsmarknadens organisering, skriver jag med kollegor i antologin Nordic Lights. Work, management and welfare in Scandinavia (SNS förlag 2013). Jag tror att dessa skrifter sammantaget kan bli användbara bidrag i utredningar, överväganden och överenskommelser, även efter det stundande valet.

 

Vem tror på Sverige? Gyllenhammar, Löfven och kunskapen om arbetslivet

 

Bo Ekman, Tällbergstiftelseordförande och tidigare bl.a. ansvarig för Volvos koncernplanering under P G Gyllenhammar, påstår i SvD (25 aug) att många nu tävlar om att beskriva hur illa ställt det är i Sverige.  Jag ser inte den bilden. Snarare att de stora partierna till såväl höger som vänster säger att det är ganska bra, men kan bli lite bättre, med smärre modifieringar i ena eller andra riktningen. Gilla läget och så skruva lite. – Är partier så otydliga om var de står och vart de vill kan det paradoxalt nog, som Irene Wennemo framhöll vid ett seminarium på IFN häromdagen, bli svårt att förhandla och kompromissa.

Bo Ekman använder sin karaktäristik av opinionens bild av Sverige som nattsvart för att som kontrast hävda att Sverige, efter Danmark, ligger i topp i de flesta internationella rankingar. Ekmans bidrag till debatten är att väga samman sexton internationella rankinglistar på olika områden.

Jag har svårt att se poängen med en sådan metod, särskilt som Ekman inte redovisar urval och sätt att väga samman. Det är svårt nog att väga samman en rad faktorer till vart och ett av de index, som Ekman sen väger samman i ett steg till. Intressantare vore att redovisa olika centrala rankingar var för sig och diskutera dem och hur de hänger samman. Det har gjorts av flera författare, bl a av Kurt Lundgren i boken ”Kan landet lagom vara bäst” och av mig tillsammans med Fredrik Movitz i antologin ”Nordic Lights”.

Det särpräglade i den svenska och nordiska modellen ligger i att styrkan finns både i den ekonomiska dimensionen (konkurrenskraft, produktivitet, IT), i den sociala (livskvalitet, arbetslivsförhållanden, demokrati, jämställdhet) och den miljömässiga. De nordiska länderna är levande exempel på att ekonomisk utveckling kan gå hand i hand med välfärd och relativt höga skatter. Till stor del i strid med konventionell nationalekonomisk och nyliberal/ konservativ visdom, men framlyfta som förebilder av nobelpristagare i ekonomi som Paul Krugman och Joseph Stiglitz.

I såväl länderrankingar som debatt fokuseras i regel makronivån, samhället och ekonomin i stort (arbetsmarknad, välfärdssystem), och de är centrala. Men väsentliga drag i den svenska och nordiska modellen finner vi på nivån företag och organisationer, såsom delaktighet och medbestämmande, kvalificerade jobb, dialogorienterad företagsledning (svensk/ Volvos i motsats till amerikansk/Fords) –  länge belyst och utvecklat i den arbetslivsforskning som regeringen Reinfeldt abrupt stängde ner för sju år sedan.

Den samlade oppositionen i riksdagen krävde i mars i år att ”Regeringen bör tillsätta en utredning om hur arbetslivsforskningen kan samlas och stärkas.” Men inget påtagligt har hänt.
Stefan Löfvén har sagt att arbetslivsforskningen ska stärkas. Nu är tid att visa samma handlingskraft som alliansen gjorde när de stängde Arbetslivsinstitutet. Det var ett av regeringen Reinfeldts första beslut som togs i de förberedande regeringsförhandlingarna mellan partiledarna.

Ett tydligt besked före valet och budgetmedel för en snar nysatsning för att åter göra svensk forskning om arbetets organisation och miljö världsledande.

Oberoende är stark

Ekman avslutar sin artikel med ”Mänsklig aktivitet globaliseras men den politiska skötseln fragmenteras i takt med förställningen att oberoende är stark”. Är detta en liten blinkning, eller snarare en pik, från Ekman till hans tidigare chef, P G Gyllenhammar, som nyligen kommit med en bok med titeln just ”Oberoende är stark”. Gyllenhammar syftar dock inte på nationers oberoende utan skriver om kvalitet i medier och i någon mån nog om – sig själv. Och han skriver om människors autonomi och självkänsla i arbetslivet och låg arbetslöshet och samverkan med facket som en betingelse. Det senare var ett tema i en tidig Gyllenhammarbok: Jag tror på Sverige.

Åke Sandberg, organisationsforskare

En rad författare i boken ”Nordic Lights” medverkar på ett seminarium i där aktuella frågor om ”Makten och ledningen i arbetslivet” belyses i utfrågningar och paneler. Måndag 1 sept. kl 17:00, ABF-huset http://us3.campaign-archive1.com/?u=11e45cbfa3a79db862585a3e9&id=0b9a379d41&e=3dd6adebe7

The Future of Work – Seminar with Richard B. Freeman

The Future of  Work – Seminar with professor Richard B. Freeman  at Medelhavsmuseet, Stockholm, October 14, 2013. This was the first in a series of seminars entitled ”The future of …” and organized by Stefan Svallfors at the Institute for Futures Studies.
Freeman Future of work UR Skärmklipp
Richard B Freeman from NBER and Harvard University made an introductory  presentation entitled ”The Paradox of Increased Team Production and Greater Inequality in Pay in the Knowledge Economy”.  Author and journalist Göran Rosenberg moderated the seminar, and Lena Sommestad and Åke Sandberg commented upon Freemans presentation.

The speakers are presented in the Invitation to the seminar, which is announced as follows:
The increasingly collective character of advanced production conflicts with the desire to identify superstars and give huge rewards to winners. Richard Freeman will in this seminar use the work of scientists, engineers and academics as a prime example, as well as of executives discussing this paradox. He will also discuss the questions of who ”owns” results, and of how we deploy new technologies, alongside issues of the global division of labour.

For those interested, there is abundant documentation available from the seminar. Below find links from the programme aired by Swedish Public Television (UR), as well as recordings published by the Institute for Futures Studies, both video and audio.

Here I will try and summarize neither Richard Freeman’s introduction nor Lena Sommestad’s and my own comments and the final discussion. I will only in retrospect  share  a brief reflection on my own comments. A background for me was our book Nordic Lights (SNS förlag 2013), with some of the themes summarized in Swedish in an opinion article  (DN Debatt July 11, 2014). Our comments to the  interesting and empirically rich powerpoint presentation that Freeman delivered had to be  somewhat spontaneous. Here I try to make mine somewhat more systematic.

Freeman’s main thesis is stated already in the title of his presentation, ”The Paradox of Increased Team Production and Greater Inequality in Pay in the Knowledge Economy”. Another way to express a similar thesis would perhaps be the classic idea of a growing contradiction between the increasingly social or societal character of production technology and organization and the more unequal and indivualized pay and remuneration systems.

Freeman talked about rising inequality in the US, and the importance of rentseeking as an explanation to the contribution of top executives to economic efficiency. Freeman also brought up economic feudalism, referring to Eisenhower’s Military-Industrial Complex speech from 1961 he pointed at close relations politicians and companies (funding); lobbyists and the media; and new possibilities in ICT and ”citizen science” and a new transparency.

In my comments I focussed on the main theme in Freeman’s talk: team production and inequality. I especially discussed the concept of ”team”. On a conceptual level, ”team” may mean very different things. I have been interested in the automotive industry, the car industry. Group work was discussed and developed in the 1960’s, based in Tavistock and a Norwegian sociotechnical school, and introduced in Sweden not least in Volvo (as discussed for instance in my edited volume Enriching Production.) ”Sociotechnical group work” was a concept impregnated with competence, cooperation and union influence and related to democratization in companies and in the economy at large – against a background of a tight labour market, generous welfare benefits and a general political radicalization.

Later team work came to Scandinavia through Japanese experiences and above all the US interpretation through the MIT Lean production project. In some countries this meant a new focus on teams and cooperation. In Scandinavia it rather meant a tightening up and stricter control of already existing sociotechnical groups that became more narrow  teams.

This is to say that team or group work may be very different things, so to be able to say that individualized pay is a paradox when there is team work one presupposes that team work has a genuinely social character, and my view is that team work in general does not have a social character, but perhaps sociotechnical group work has. And what is spreading today seems to be team work. Also we see very different types of team/group work for different types of employees, a group of researchers or qualified consultants work in groups that are very different from teams at McDonalds or a call centre for instance. More generally, in Sweden,  there seems to be a tendency of polarization of qualifications with a recent growth of less qualified low wage jobs and at the same time growth of the best paid jobs (Rune Åberg in Ekonomisk debatt). And some of the jobs – at both ends – may be some kind of team work or group work. Perhaps more team work at the lower end and group work at the upper end?

It seems as if much of team work is hierarchically organized and controlled in a detailed way, hindering local, egalitarian cooperation at work, and not very collective and social in character and thus not in contradiction to unequal and individual pay.

A colleague, sociologist and former HR director at Volvo Cars, Anders Boglind, writes in Nordic Lights about Ford taking over Volvo and the changes this brought about in the character of work and management. Boglind uses words for Volvo like: Decentralization, trust, dialogue, local patchwork. And Ford: Centralized, formal control, uniformity, audit, technical procedures.

We probably see different types of work organization and of group/team work, in different countries and varying over time. Most of Freeman’s examples and figures are from the US. An interesting topic would be the relation between on the one hand macro ”societal models” with various degrees of inequality and of general trust, and on the other hand type of group work. In our Nordic Lights   we discuss concepts like ”productive justice” and ”solidaristic individualism” as a framework for understanding the organization of work, and of management.

The Nordic models are often characterized as having a comprehensive welfare state, labour market institutions developed over a century long process (with strong parties negotiating), low level of inequality (but growing), trust and a positive view of technological change.  Probably such characteristics are essential for the implications of group work and its relation to remuneration. For example trade union density in the US today is 11 percent, and in Sweden around 70 percent and about 90 percent of employees covered by collective agreements.

On such a more general note, talking about ”the future of work”, I think broader themes are essential like the weakening of trade unions, growing unemployment, more unsecure employment conditions, growing inequalities in pay and fortunes, the changing character of work with boundaryless and less regulated work putting the individual worker directly ”at the mercy” of not only managers using new techniques and ideologies, but also customers and markets. Flexibility is a catchword but there is a growing imbalance between the flexibility that is forced upon the employees, and flexibility that would mean that employees choose when and how to carry out their work and how much and how intense.

Utbildningsradion UR (the educational channel of the Swedish public radio and television) announced the seminar as follows, in Swedish:
”I dag är vi beroende av att arbeta tillsammans med andra för att nå resultat, men vi blir belönade som individer. Det är en märklig paradox. Det säger Richard B. Freeman, professor i ekonomi vid Harvard University. Under sitt föredrag utvecklar han sin tes som sedan kommenteras av Lena Sommestad, socialdemokratisk riksdagsledamot och professor i ekonomisk historia, samt Åke Sandberg, professor emeritus. Moderator: Göran Rosenberg. Inspelat 14 okt 2013. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.” The programme will be available for streaming for a couple of years.
http://www.ur.se/Produkter/178997-UR-Samtiden-Arbetet-och-lonen-en-paradox

The Institute for Futures Studies,  presents, at mixcloud.com, an audio recording of the seminar as follows:
”The future of work: the paradox of increased team production and greater inequality in pay in the knowledge economy. A seminar from Stockholm on the 14th of October 2013. Labour economist Richard B Freeman tells us about his research and is commented by Lena Sommestad and Åke Sandberg. Göran Rosenberg is moderator. The seminar was arranged by the Institute for Futures Studies in Stockholm.”
http://www.mixcloud.com/Institutet_for_Framtidsstudier/the-future-of-work-with-richard-b-freeman/

Bambuser.com transmitted the seminar live via webcam, and this is now found in the Bambuser  archive:  http://bambuser.com/v/4010471