Corona – Bike tours around Sthlm

Bike tours around Stockholm, in Corona times. Some of the tours are posted on my facebook, and if we are FB friends you will find about a dozen of them presented there. The photos are from three different tours during April, May and June.

Det har blivit en hel del cykelturer runt Stockholm i maj och juni. Coronan och begränsat resande gör det lämpligt  att upptäcka stan och dess omgivningar på ett nytt sätt – sånt en inte upptäckt tidigare i den vanligare vardagen. Många cykelturer mest i syd, ofta vid vatten. Jag har skrivit om några av dem på facebook, med lite foton.

För er vänner på facebook finns alla turerna postade där, här en länk till en av cykelutfärderna, cykeltur#4  Dryga tre mil sydost och runt sjön Flaten, via Hellas och Älta och hem via Björkhagen. Mycket folk på stigar, vid sjöar och i skog. Lärorikt om sjöar och bäckar och Flaten som renaste sjön. Artrikedom i djur och växter. Älgar såg vi, korpar ska finnas. Och en mysko stenanläggning?
Bilderna här är från tre olika cykelturer

Flaten, Älvsjö                                          Svindersviken, bron tillKvarnholmen

   

Klubbensborg, skildrad av C.M. Bellman i epistel nr 41

Esplanade Gunnar Andersson – på plats i Marseille

Marseilletidningen La Provence skriver om den nya gatuskylten Esplanade Gunnar Andersson som sattes upp tisdag 2 juni vid Stade Velodrôme. Hedersbetygelser till sist.
Tidningen skriver: ” Gunnar Andersson, auteur de 194 buts en 120 matches officiels à l’OM est enfin honoré.”

I höstas, söndagskvällen den 29 september, hedrades Gunnar på stadion, Stade Velodrôme. Femtio år efter hans död i ett gathörn vid gamla hamnen i Marseille, den 1 oktober. Barn och barnbarn var där, nere på planen. Bild- och ljudspel. ceremoniell avspart av ett barnbarn. Och jag, på pressläktaren. Rapporterade vid midnatt till Aftonbladet –  sportreporter till sist!  även till andra medier på måndagen.

Jag skrev om hyllningarna på hemsidan i länken. Dessvärre har fotona försvunnit från sidan – ska fixas. Mer om Gunnar på hemsidan finner en genom att söka på ”Säffle-Gunnar”

För den som är på facebook har jag ett par publiceringar:
Från 1 okt. 2019 när Gunnar hedrades på Stade Velodrôme
Pressbevakning efter hyllningarna.


Bilden kan innehålla: text  Bilden kan innehålla: 1 person, står, stadion och utomhus

Här är en lite bättre  bild av skylten vid Esplanade Gunnar Andersson. Bakom stolpen och skylten, affischer med slagord från OM-supportarna:
”Alla förenade under samma färger”, och i OM är färgen .. de blå. ”Les Bleus”
”Klacken sjunger med glöd”

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

”Om att studera ett slags liv istället för ett måndag-till-fredag- slags döende” – recension i O&S

Glad över ny recension av vår bok, nu i företagsekonomiska tidskriften ”Organisation & samhälle” av Maria Norbäck.
Rubriken: ”Om att studera ett slags liv istället för ett måndag-till-fredag- slags döende”
.
 
Maria Norbäck, docent vid Handelshögskolan i Göteborg, skriver: Arbete & Välfärd är ”ett monumentalverk som sammanfattar arbetslivsforskningens forskningsfront. … man får sannerligen mycket bok för pengarna. 27 stycken författare bjuder på 24 kapitel och 547 sidor som täcker in allt från historiska makroaspekter av arbetsliv och arbetsmarknad, mesoperspektiv på ledning och styrning på organisationsnivå, till känslor, gränslöshet och motstånd i det nya arbetslivet. Och boken lever upp till sin ambition, att sätta den arbetande människan i centrum.
… För er som är fascinerade av vad folk gör på jobbet och vad de tycker om det: detta är en bok för er. Det är också en bok för alla andra som behöver veta något om hur organisation, arbete, och välfärd hänger ihop.”
 

”Hej då Hopp-Jerka” Krönika av Jan-Ewert Strömbäck i Dagens Arbete

Hej då Hopp-Jerka

Kommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar i Dagens Arbete på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell och boken Arbete & välfärd.
Utdrag ur krönikan: I romanen Bjälken i ditt öga (Folke Fridell 1955) ägnar sig två sociologer åt en, enligt berättaren, undersökning av trivialiteter.

De frågar arbetarna om de föredrar en stor eller liten fabrik, vad de tycker om tempojobb, varpå berättaren ryter ifrån: ”Är det nånting ärligt jag vill ha så är det frihet. Men det står inte i ditt formulär. …

Dagens sociologer känner sig inte mer träffade än att de kan återge denna Fridellska markering. Det sker i antologin Arbete och välfärd, Studentlitteratur, en grundbok om den svenska modellen, med arbetslivsforskaren och sociologiprofessorn Åke Sandberg som redaktör och 26 medverkande forskare.

Den svenska modellen är antologins röda tråd, arbetsmarknadsmodellen med partsförhållanden och kollektivavtal förstås, men utvidgad till hela samhällets organisering. Tudelningen politik–myndighetsutövning är central, något som vi sett under coronakrisen.

Krönikan av Jan-Ewert Strömbäck där vår bok Arbete & välfärd, får möta Folke Fridells ”Bjälken i ditt öga”
Krönikan i Dagens Arbete
Krönikan som pdf 

Mer om Arbete & välfärd här

”Lugn i luren” i Namn & Nytt

Hemma i stan, tänker på ön, snart kan vi nog åka dit ut,  korta resor ska ju vara rätt okej, under 50 km bidrar de till att spridningen av virus bromas, längre resor snabbar på spridning. Så säger epidemiologisk forskning vid bl.a. Stockholmssociologen, Fredrik Liljeros.

Nåväl, så kom jag i tankar om en resa ut mot ön för många år sedan. Då skrev jag i bussen på ett litet bidrag till DN:s Namn & Nytt, som togs omhand av ögrannen Ove, som redigerade det elegant, som han brukar: Lugn i luren.

Jag  hade biljetter till teater Brunnsgatan 4, blev sen hämta ut – ringer och i teaterns telefon svarar Kristina Lugn, som nog skötte det mesta. där. Samma kväll på nyheterna: Kristina Lugn invald i Svenska akademien. Så skulle hon få ännu mer att göra.

Jag tycker mycket om Kristina Lugns diktning. Bra Böckers samlingsvolym från 1984 är flitigt läst, inte minst ”Bekantskap önskas med äldre bildad herre”. Under en tunnelbaneresa för några år sedan, efter att Bodil Malmsten avlidit, kom jag i samspråk med Kristina Lugn. Jag gillar också Bodil Malmsten, men förstod att den uppskattningen delade vi inte helt. Så klev Kristina Lugna av vid Gamla Stans station.

Häromdan i tidningen läser jag att vännen på ön, Nisse, ska träda in som redaktör för Namn & Nytt. Han har sen länge kåserat på sidan, men skall nu också ansvara för den. Vi kan alltså se fram mot en fortsatt spirituell bevakning av poeternas och vildsvinens framfart på ön.


Lugn i luren

NAMN & NYTT. DN KULTUR.
PUBLICERAD 2006-10-10

Det finaste telefonsamtal en svensk författare kan få, näst efter en gratulation till Nobelpriset, är måhända ett meddelande om en stol i Svenska Akademien.

När jag sen fredag eftermiddag på jobbet insåg att jag inte skulle hinna till teatern och hämta ut våra biljetter till ”Jag har ett flygfotografi av kärleken” ringde jag för att höra om jag – än en gång – kunde får respit med hämtningen. ”Jag betalar gärna genast till ert postgiro”, sa jag. ”Nej, det behövs inte, det ordnar sig, kom in i nästa vecka”, sa kvinnan.

Rösten var välbekant, men jag tänkte att inte var det väl Kristina Lugn som svarade på kontoret, och om det var hon så var det illa: jag hade besvärat i onödan, borde sett till att hämta ut biljetterna. Hon har ju så mycket att bestyra, inte bara poesi och dramatik utan också teaterns ekonomi på Brunnsgatan Fyra. Och så svarar hon i telefon också. Men det kan väl inte ha varit hon…? Dock, hennes röst kan jag knappast ha misstagit mig på, fast jag tyckte den verkade lite hastigare och mer, vad ska man säga, vanlig, som folk låter mest. Förnimmelsen av den annorlunda rösten – annorlunda än Kristina Lugn brukar tala – är kanske en konstruktion i efterhand, efter det att jag hörde kvällsnyheterna när jag cyklade hem till Söder: Nyheten att Kristina lugn träder in på stol 14 i Svenska Akademien.

I lördags morse i buss på väg ut till ön skriver jag och när jag kommer fram ska jag ringa till teatern och säga ”Grattis, Kristina. Du är fantastisk!”

(Och kanhända ringer telefonen snart i ett annat hus, det blå huset på ön, släkten Tranströmers lotsstuga, med det ännu finare beskedet: Svenska Akademien har förärat dig Nobelpriset i litteratur – äntligen!)

Åke Sandberg


 

 

ETC-reportage: Gigjobb i plattformsekonomin

       

I veckans Nyhetsmagasin ETC ett 16 sidor långt reportage om gigjobb i plattformsekonmin (8 maj). Jag har fotat förstasidan och Kalle Mattssns bild vid utdraget ur vår bok.

Skribenten och fotografen Zanna Nordqvist om sitt reportage om osäkra jobb:
”Jag har skrivit om maktlösheten för de som jobbar inom gig-ekonomin. Jag har intervjuat fyra personer som jobbar eller har jobbat med snabba påhugg och osäkra anställningar som berättar om sin tillvaro. Jag har också intervjuat Åke Sandberg som forskar om arbete och arbetsrelationer.”

Länkar här till ETC

Många fler, som till exempel journalister och en del forskare har också gig-jobb, korta uppdrag; en ibland självvald roll som ”digitala bohemer”. Andra, som de fyra som intervjuas, har prekära jobb, påtvingade av omständigheterna;  osäkra, tuffa villkor, låg inkomst.

I länkarna ovan finns texten ganska rakt av. I Magasinet ETC på webben eller papper, är reportaget snyggt utgjort, bild och ord på klassiskt ETC-vis.

Här finns samlat tidigare recensioner, krönikor och artiklar om Arbete & välfärd.

 

”Använd inte pandemin som svepskäl för avregleringar”

Årtionden av skattesänkningar har skapat oförmåga att skydda de gamla, skriver Patrik Hall, Anders Kjellberg, Christin Mellner och Åke Sandberg. Tre årtionden av resursminskning och styrformen New public management har bäddat för krisens allvar under pandemin. Men pandemin får inte användas som ursäkt för att driva genom fler avregleringar.
Bildtext och ingress till vår debattartikel i Göteborgs-Tidningen, GT den 30 april 2020.

Här är länk till artikeln i GT

Bakgrunden till vår artikel är publikationer från institutet Ratio  som argumenterar för fortsatt avreglering av arbetsmarknaden, decentralisering av förhandlingar,  ökad lönespridning och sänkta lägstalöner, numerisk flexibilitet genom uppluckrat anställningsskydd och liknande. Senast  i en debattartikel i Dagens Nyheter, där flexibilitet och avreglering nu ses som lösningen på krisen i spåren efter Covid-19

Vi skriver bland annat: ”Vi ser försök att använda pandemin för att driva fram fortsatt avreglering. Det är att blanda bort korten. Dagens kris orsakas inte av för mycket planering eller alltför trygga jobb utan av en pandemi, svår att hantera på grund av resursminskningar och oreglerade marknader. Tidigare har avreglering motiverats med sysselsättning för unga och utlandsfödda. Likt den romerske senatorn Catos ”för övrigt anser jag att Kartago bör förstöras” är refrängen från arbetsgivarhåll: för övrigt anser vi att anställningstryggheten bör försvagas, lönespridningen öka och förhandlingar decentraliseras (jfr Ratiorapporten ”Framtidens arbetsliv” 2017 ).”

Granskning & Respons om Arbete & välfärd

Tidskriften Arbetsmarknad & arbetsliv nr 1/2020 har en sektion ”Granskning-Respons” (eller Review symposium) om Arbete & välfärd. Fyra recensioner och ett svar från bokens redaktör.

Arbetsmarknad & Arbetsliv

Allt om boken finns via denna LÄNK.

Fyra granskningar & en respons

– Sven Hort
– Carin Håkansta
– Töres Theorell
– Barbara Czarniawska
Respons av Åke Sandberg

 

Här är några fragment ur recensionerna. Jag begränsar mig till det som sägs om ”det hela”. För  kommentarer till bokens olika kapitel hänvisas till recensionerna.

Sven Hort
”Triaden arbetslivs-, välfärds- och kvinno-, numera genusforskning utgör stommen i den nya ”grundbok” med titeln Arbete och välfärd vilken sociologen Åke Sandberg har redigerat under medverkan av en bredare skara samhällsforskare.  … Den är gedigen med genomgående välskrivna bidrag och rik på viktiga kunskaper om dagens svenska arbetsliv. … En god bok har det blivit om historiens kontinuitet och nuets obevekliga händanfärd.”

Carin Håkansta
”Knappt trettio forskare har, under redaktionell ledning av Åke Sandberg, skrivit en imponerande och tung (i båda bemärkelserna) bok: 547 sidor indelade i tre delar och 24 kapitel. … Texterna är välredigerade och välskrivna av en rad duktiga forskare. … Flera av kapitlen kommer att fungera utmärkt som kurs- och referenslitteratur för studenter såväl som forskare. … Sammanfattningsvis har Sandberg och hans medförfattare skrivit en mycket bra bok.”

Töres Theorell
”Detta är en fantastiskt bra bok. Det är min förhoppning att alla ekonomi- och sociologistudenter kommer att läsa den. … Hur kan vi få politiker med ansvar för arbetsliv och arbetsmarknad att ta del av all den här kunskapen och också använda den? … Författarna har verkligen ansträngt sig att ge en nyanserad bild av den komplicerade samhällsutvecklingen under senare år. … Man måste gratulera Åke Sandberg till att han lyckats så väl med att redigera (och delvis skriva) denna bok!”

Barbara Czarniawska
”Läsandet av «Arbete & välfärd» ger inte bara kunskap utan även material för vidare reflektion. För mig var boken en slags encyklopedi i vilken jag kunde gå runt och hitta det som var relevant just utifrån mina intressen. Jag tror att så blir det för de flesta läsarna. Studenterna kan få vägledning av sina lärare. Det som bör påpekas är bokens perfekta balans mellan historiska kapitel (utan historien kan man inte förstå nutiden) och kapitel som handlar om fenomen som är typiska för arbetet och välfärden i Sverige nu.”
                                       * * *
Respons från bokens redaktör
Tack för värdefulla och ofta positiva kommentarer! Boken kommer till användning i flera utbildningar som nämns i recensionerna. Därutöver i program för personal- och arbetsliv, arbetsliv och hälsa vid KI osv. Vi menar att arbetspsykologi kan vinna på att ha med vår boks bredare samhällsvetenskapliga ansats. Och att dess betoning av demokrati och kvalitet i arbetslivet är ett komplement i utbildningar i företagsekonomi.
Det finns nu en studiehandledning med kapitelsammanfattningar, diskussionsfrågor och förslag till vidare läsning. Den kan laddas ner på förlagets hemsida.
Boken bygger i hög grad på forskning om arbetslivet. Dess historia presenteras, konsekvenserna av det senaste dryga decenniets nedrustning diskuteras och farhågor för framtiden ventileras. Till slutsatserna hör behovet av en ny samlad finansiär för både probleminriktad och nyfikenhetsstyrd arbetslivsforskning, liksom av nya institutioner för arbetslivsforskning vid universiteten (som annars har centra för det allra mesta). Med sådana förutsättningar kan angelägen arbetslivsforskning i Sverige ånyo bli världsledande, och böcker som denna skrivas.
.