Seminarium 7 dec. på KTH: Utmaningar i arbetets organisering och forskning

En ny bok om forskning och framtidens arbete

Onsdagen den 7 december kl 17.30 – 20
KTH, Sal D2, Lindstedtsvägen 5
Mera info finns i flyern nedan, 
och den laddas ner här

I flyern finns länkar till mer underlag.
Ladda ner boken här ”På jakt efter framtidens arbete”  
Den ger bakgrunden  till seminariet.

Motsvarande inbjudan från Stockholms universitet här

Anmälan görs här 

På jakt KTH Flyer_A5_7dec2016_sem (002)-page-001

Boksläpp: På jakt efter framtidens arbete

Publiceras idag 27 nov.

2016-09-30 12.24.43

Utmaningar i arbetets organisering och forskning

är undertiteln på vår bok På jakt efter framtidens arbete som släpps idag. Det är en bok som kommer rätt i tiden. Regeringens budgetproposition tidigare i höst signalerade mer resurser till arbetslivsforskning. Imorgon måndag ska den långsiktiga forskningspropositionen komma. Återstår att se om vi där i regeringens förslag kan se en omorientering av forskningen i den riktning vi förespråkar i boken.

Här är Innehållsförteckningen till de 24 kapitlen. I fokus är arbetets organisering som bestämmer arbetskvalitet och hur arbetsmiljön blir för individerna. För att får kunskap om detta lyfts organisations- och samhällsforskning fram vid sidan av en idag alltför dominerande inriktning på individ, vård och management. Tjugoåtta forskare bidrar till en analys av arbetslivets förändring och behovet av en reformering av forskningen, av inriktning, finansiering, organisation och samspel med praktiken.

Mer om boken finns här: nedladdning, hur en kan köpa den tryckta boken och om seminarier framöver.  Välkommen också att besöka och gilla vår facebooksida

Our new book is now out (in Swedish) as well as a seperate document with Abstracts in English). Title translated:  ”On the hunt for work of the future – Challenges for the organizing of work and for research”. More information and  downloading (pdf) here.

Olofssons populistiska tankar om vinstbegränsning och Trumps Mexicomur

Jag läste sent omsider IT-miljardären Olofssons funderingar i DN om populism och vinstbegränsning i välfärden. Jag skrev en enkel kommentar, som jag publicerar här, för DN har inte tagit in någon replik på Olofsson. Olofsson är som framgår ganska vulgär. Mina argument och  analys i rapporten ”Värden i välfärden” står sig gott

Dan Olofsson, företagsägare och miljardär, har åter, för jag tror fjärde gången tagit till orda om vinster i välfärden i en stor artikel på DN Debatt   (den 4/10). Har Olofsson några nya argument utöver dem från hans tidigare artiklar?  Ja kanske två: Det hela är ett skenproblem. Och det är populism.

1. Skenproblem. Olofsson tror sig veta att syftet med det vinsttak som övervägs är att skapa en ideologisk konflikt kring ett problem som inte finns: Vinstfrågan är ett skenproblem för ingen kan visa att vinstuttag ger sämre kvalitet. Med samma rätt kan sägas att det inte entydigt visats att vinstuttag ger bättre kvalitet. Fortfarande håller slutsatserna i den stora SNS-studien att det handlar om komplexa frågor i flera dimensioner, att kunskapsläget är oklart och att vinstdrift i vart fall inte ger de stora fördelar i effektivitet som förespeglades. Så varför då denna omvandling av den offentligt finansierade sektorn?

Sverige har som enda land helt skattefinansierade skolor som drivs i bolagsform med vinst som mål, helt enligt Chicagoskolans nyliberala ekonomiska doktrin, en lösning som världen i övrigt avvisat. Det borde lända till eftertanke snarare än till Olofssons lättvindiga etikettering som ”skenproblem”.

2. Populism. Olofsson sätter ytterligare en etikett på vinstbegränsning. Han skriver om en populistisk våg som tar sig olika uttryck: I USA vill Trump bygga en mur mot Mexico. I Sverige förbereds förslag om vinstbegränsning, och dessutom könskvotering i bolagsstyrelser. Han föser samman Trumps Mexicomur med  vinstbegränsning i svensk skattefinansierad välfärd. Populism om något.

Olofsson kopplar också samman vinstbegränsning i välfärden med 70-talets löntagarfondsförslag, som uttryck för önskan om politisk kontroll av företagen. Ett eko av borgerliga partiledare som nyss talat om vinstbegränsning som fondsocialism.

Men frågan om vinster i välfärden handlar om önskan om en politisk, demokratisk kontroll av de skattemedel som ska säkra verksamheten i välfärden. Och att något reglera den kvasimarknad där föräldrar handlar för skattemedel, med nånannan som betalar och med stora konsekvenser för hela skolsystemet. För Olofsson är det självklart att marknaden ska styra bl.a. lokalisering och inriktning av skolor. Att ifrågasätta detta är att starta ”krig med företagsamheten” tycker han.

I stället för att ropa krig och populism föreslår jag att Olofsson läser Albert O Hirschmans sparsmakade fina bok ”Exit, loyalty, voice”, det är visserligen inte Olofssons typ av snäv företagsekonomi, utan en intressant förening av bl.a. ekonomi och sociologi, och en nyanserad diskussion av marknad, ekonomi, och demokrati och hur marknad och politik kan balanseras. På svenska ”Sorti eller protest” (Arkiv förlag)

PS. För den  intresserade finns min rapport för Arena idé om ”Värden i välfärden” och inte minst prof. Gunnela Westlanders initierade recension och kommentar – finn dem här.

Åke Sandberg, samhällsforskare

Reformera undervisningen om företagens ekonomi, organisation och arbete

 

SvD Debatt 15 aug 2016 Bild

Jag skriver idag (15 augusti 2016)  på SvD Debatt om företagsekonomins dominans och tolkningsföreträde, makten och alternativen   ”…För mera mångfald, fördjupning och effektivitet borde business schools och företagsekonomin av­lövas och hjälpämnena befrias, så att särskilda ämnen bryts ut som undersöker företag även ur konsument-, samhälls-, miljö-, arbets- och personalsynvinkel. Med självständiga sådana institutioner eller långsiktiga program skulle fruktbara kontroverser uppstå och målkonflikter bli tydliga. Resultatet skulle bli en allsidigare kunskap av högre kvalitet.”
Här finns  hela artiklen som pdf 

Idag den 28 augusti publicerades min slutreplik på nätet, med rubriken ”Företagsekonomi bör spegla en mångfald”  Efter min replik finns också länkar till två intressanta repliker av professorer i företagsekonomi respektive nationalekonomi.
Här finns  hela debattartikeln som pdf

Nyckeln till framgång: Arbetets organisation


Bildresultat för unt uppsala nya tidning logotyp
I UNT den 19 januari 2016 skriver Jan Ch Karlsson, Gerd Lindgren och undertecknad om Fortes utvärdering av arbetsorganisationsforskning, ledningens inriktning och marginaliseringen av en samhällsvetenskaplig forskning om arbete, inflytande och organisation.

I UNT publicerades den 23 januari en replik från Fortes ledning. Vi svarar i en slutreplik idag den 31 januari. Vi hoppas förstås på en fortsatt diskussion om de frågor vi tar upp. I UNT, eller Dagens Arbete, som också publicerat en bearbetad version av artikeln. Kanske i en facebookgrupp som Högskoleläckan, hos Forum för arbetslivsforskning eller i andra medier och fora.

Vår första artikel inleds: ”Arbetets organisation är en nyckel för att möta utmaningar i svensk ekonomi. Här har samhällsforskningen bidrag att ge, men en aktuell utredning missar målet.
• Arbetslösheten är fortsatt hög, särskilt bland utlandsfödda och unga som tvingas gå mellan korta jobb
• Ohälsotalet är högt, ojämlikt fördelat och i växande grad orsakat av organisatoriska förhållanden på arbetsplatserna.
Vilka är lösningarna?”

Den frågan diskuterar vi i artikeln, som avslutas: ”Det krävs en tydlig finansiär – under arbetsmarknadsdepartementet, men även närings- och utbildningsdepartementen – som tillförs resurser från Forte (som prioriterar inomvetenskapliga kriterier och medicin, vård och hälsa) samt från Vinnova (som stödjer tillämpad forskning, men fokuserar affärsmässig innovation). Varken Vinnova eller Forte har förmått stödja en samtidigt vetenskapligt kvalitativ och arbetsplatsrelevant samhällsforskning.
Forskning om arbetsorganisation har skurits ned, samtidigt som arbetslivets och ekonomins problem i ökande utsträckning bestäms av arbetets organisation. För att Sverige ska återta sin internationellt ledande position krävs riktad finansiering och institutioner för arbetslivsvetenskap med målen att stärka jobbkvalitet, innovation och konkurrenskraft.”

UNT 19-01-2016 Debattsidan Forte

Fortes ledning skrev på unt.se en replik på med rubriken ”Missförstånd om Forterapport” (23 januari)

Vår slutreplik i UNT .se den 31 januari:  ”Radikal nyinriktning behövs”:
”Fortes ledning ser inte de skevheter och problem som samhällsvetare påpekar, skriver Gerd Lindgren, Jan Ch Karlsson och Åke Sandberg i slutreplik till Peter Allebeck och Ewa Ställdal.”
I vår replik refererar vi till det upprop bland samhällsvetare som startade bland nationalekonomer vid Stockholms universitet. Uppropet har fick snabbt mer än ett hundra underskrifter och uttrycker oro över att samhällsvetenskapliga discipliner får svag representation i Forte:s styrelse.

Här är UPPROPET från från forskare angående forskarrepresentanter i Forte styrelse; finns även här.

I Dagens Arbete  publicerades den 29 januari bearbetad version av vår första artikeln under rubriken  ”Arbetlöshet kan organiseras bort”
”Arbetets organisation är avgörande för att hantera utmaningar i svensk ekonomi. Här har samhällsforskning viktiga bidrag att ge, men en aktuell utredning missar målet.”
 

Värden i välfärden – recension i A&A

A -A omslag

Så glad för professor Gunnela Westlanders kunniga och välskrivna recension av Värden i välfärden, min rapport  om styrning och organisering i välfärden, efter New Public Management (NPM).

Recensionen publicerades i Arbetsmarknad & Arbetsliv (A&A) nr 3, 2015. Recensionen granskar förstås min framställning, men den ger också en utmärkt sammanfattning av rapporten.

Det är angeläget fortsätta intressera sig för välfärdens utveckling. Nästa år (hösten 2016)  kommer Illmar Reepalus utredning om vinster i välfärden, och på departementet pågår Ardalan Shekarabis utredning om just styrning efter NPM.

Här finns rapporten, i den reviderade upplagan från juni 2014, på Arena idé.

Video från seminariet där rapporten presenterades på ABF-huset, och  mer om rapportens tema finns i länken.

 

 

 

 

 

 

ABF 1 sept 2014 Makten... Gunnela Westlander och Åke Sandberg Kenneth A foto
I samspråk med Gunnela Westlander vid ett seminarium hösten 2014 om ”Makten och ledningen i arbetslivet”, också på ABF-huset på Sveavägen.

 

Cyklopen på DN om vinststyrd välfärd

Min artikel i Värmlands Folkblad den 5  juni 2015

Debatt.  Vinster i välfärden – var skulle vi vara dem förutan, frågade sig ledarskribenten i Dagens Nyheter förra veckan (27/5).

För att visa vinstdriftens välsignelse framhålls att Skanska som bygger Nya Karolinska är vinstdrivet, liksom privata tandläkare. Andra argument är lika oskarpa och närmast ovärdiga med försök till ”human touch”. S- kongress pågick, då blir det ”lilla valrörelsen” på DN:s ledarsida och mycket är tillåtet.

Vinstens välsignelse brukar framhållas av Svenskt Näringsliv och Riskkapitalföreningen. Ofta argumenteras det i tre absurda led: Jaha, de vill förbjuda vinstuttag i välfärden, i skolor och vård. Men då måste väl också vinstdrivna bolag som bygger skolor och sjukhus förbjudas? Och i nästa steg allt vinstdrivet företagande. DDR nästa!

Det tredje ledet besvaras bäst genom att ta sig för pannan. Mellan de två första leden är skillnaden väl utforskad. Att det är olämpligt att privatisera drift av sjukhus och skolor visade Donahue i en bok på SNS för ett kvartssekel sedan, och det har styrkts i forskningen sedan dess. Byggnation och annat tekniskt är det lämpligare att lägga ut och privatisera – där klarar en att upprätta fungerande kontrakt.

DN finner det närmast löjligt att hävda att vinstintresset påverkar incitamentsstrukturen vilket går ut över kvalitet etcetera. Men att introducera vinstintresse är att premiera ett tydligt, mätbart mål som påverkar hela verksamheten och enligt lag i aktiebolag är överordnat andra mål som kvalitet.

Det är förvånande att DN lyfter fram Nya Karolinska som föredömligt med dess överskridna budgetar och ifrågasatta skatteupplägg. Förvånande är också exemplet tandläkarna. Det brukar framhållas som en vårdverksamhet som är relativt enkel att styra med den sorts kvantitativa mått som är en förutsättning för marknadisering och köp-säljsystem. När detta, enligt bland andra Riksrevisionen, inte fungerar som avsett talar inte mycket för att det skulle fungera i mer komplexa och långvariga vård- och utbildningsrelationer.

När sakargumenten är svaga har DN lyckats finna en gammal ledare med ”human touch” i Dalarnas tidningar, skriven av PR-konsulten Martin Borgs med uppdrag för moderaterna:

” ’Grattis till överlevnaden, älskade pappa’. Så stod det på ett kort jag fick i måndags. Vi firade att det var exakt tio år sedan jag kom hem från sjukhuset efter sex månaders cellgiftsbehandling.” Så inleds ledaren. Och tillfrisknandet är en seger som både Borgs och svensk offentligt driven vård ska gratuleras till.

Men Borgs och DN:s sätt att använda berättelsen för att rättfärdiga vinstuttag i välfärden är manipulativt och ovärdigt.

DN citerar: ”Apparaten som gjorde det möjligt att skiktröntga min kropp. Manicken under huden som cellgifterna sprutades in genom. Sprutorna som stacks in i ryggmärg och benmärg. Framtagna på vinstdrivande företag, av människor av kött och blod.” – Chefernas och aktieägarnas vinster, avslutar Borgs, ”blev också min och min familjs”.

Men nu var ju vården Borgs fick bekostad av skattemedel och gavs i offentlig regi. Och vinstdrivna bolag inom tillverkning av läkemedel och medicinsk teknik är nog ifrågasatta bara i Borgs och DN-skribentens enögda marknadsdogmatiska dröm.

Med en mer välgrundad och mångsidig syn är det, som civilminister Ardalan Shekarabi framhöll i en intervju ”skillnad på barn och betong”, på att driva en förskola och att bygga den. Att i köp-säljsystem skriva kontrakt som styr verksamheten är kvalitativt svårare än att styra ett bygge. Särskilt svårt om incitament och ersättningar domineras av vinstdrift.

Vinstdrift är den kraftfullaste av styrformer och därför vore det lämpligt att Shekarabis utredning om andra styrformer efter NPM och Ilmar Reepalus om vinstdrift kopplas nära samman. Gör de inte det kan båda bli tandlösa.

Åke Sandberg

ekonom och sociolog, prof.em

Värmlands Folkblad
Publicerad: 2015-06-05 09:11

Sysslolösa jourläkare i SLL

SLL:s jourläkare sitter i stort sett sysslolösa. Privata bolaget Curera får 24 milj kr för att mesta av tiden sitta och vänta. I DNs exempel idag, jobb två timmar av femton. Pinsamt. 2.000 hembesök gjordes jämfört med miniminvå som satts till 6.000. SLL ska bli effektivare på att nytjja jourbilarna säger man, beställa mer. Bra.. kanske, om det behövs fler besök.
Men det finns ytterligare ett sätt, som är väl beprövat i all annan verksamhet: De anställda får bredare arbetsuppgifter så att om en uppgift inte kräver en insats så har man annat att ta itu med. I snabbköpet t.ex.: Om det är tomt i kassan så blir jobbet att packa upp varor.
Läkaren som sitter sysslolös hemma i tretton-fjorton timmar och gör två hembesök på totalt max två timmar – vad kan hen göra i ett bredare jobb? Ja, utan att jag kan branschen kanske
– vara uppkopplad till ett telefonrådgivningssystem och ge råd till sjuka?
– sitta och vänta på en mottagning av något slag och där göra lite nytta, kanske t o m ta emot patienter, men vara beredd ge sig ut på uppdrag när det påkallas?
– osv
Så snäva jobb som SLL:s jourläkare verkar ha är rena stenåldern. Sen femtio år kallas alternativet i organiationslitteraturen arbetsutvidning. Det fungerar Pröva det!

Var ligger ansvaret för slöseriet?
Fel på flera händer menar jag.

– Inkompetent upphandling från SLL. 
– I grunden: privatiseringar skapar olycklig suboptimering – varför inte driva i egen regi, integrerat i SLL:s egen verksamhet, med flexiblare/ bredare arbetsuppgifter.
– Ansvariga för arbetsorganisation och ledning inom SLL: varför så snäva arbetsuppgifter – 1800-talsmässig arbetsorganisation
– Det smarta företaget som plockar ut 24 mkr utan mycket ansträngning; deras mål är vinst så med slapp upphandling och dålig organisation i SLL kan de sitta nöjda; etiken i Ab är shareholder value, i samklang med lagens bokstav
– Läkarna som länge rullat tummarna och inte slagit larm – etiken? Det är bra att jourläkaren Anders Flood nu sägerifrån, men alla andra, länge…

http://www.dn.se/sthlm/landstinget-lovar-stoppa-sloseriet/

Dags att balansera ”Dagens Samhälle”!

Jag är inte ensam att ha kritiserat SKL:s tidning Dagens Samhälle för att under nuvarande chefred. Mats Edman ha blivit en hårdvinklad tidning på högerkanten, där han och redaktionen driver sitt personliga tyckande i både krönikor och reportage. Nu med en ny röd-grön majoritet är det läge för en ny inriktning på tidningen, en allsidig och balanserad kvalitetstidning som speglar hela dagens samhälle, och ger rimligt utrymme för olika perspektiv. En sådan omgörning är angelägen. Däremot bör tidningens pigga form bibehållas, där har Edman gjort ett bra jobb.

I Dagens Arena kritiseras Dagens Samhälle och dess chefredaktör för att ha en politisk agenda åt högerhållet, både i opinionsmaterial och nyhetsmaterial. Läs de kritiska röd-gröna kommentarerna av politikerna Ilmar Reepalu (S), Emil Broberg (V) och Karolina Skog (MP).

Tillagt 4 feb 2015: Chefred. Edman har nu engagerat en (1) ny kolumnist, som faktiskt ligger klart till vänster om den socialdemokrat på högerflanken som väl tidigare utgjorde vänstern bland krönikörerna. Att Edman därmed anser sig ha nått balans i krönikörsuppsättnignen säger en del om var hans ’mitten’ ligger. Mer om detta aktualiserat och vidare utvecklat  i min tidigare bloggpost.

Uppdatering 17 april 2015.
Edman fortsätter använda Dagens Samhälle som plattform för sitt korståg mot vinstbegränsning och för vinstdrivna bolag i välfärden. Hans argument denna gång. Många landets stora bolag finns i (den skattefinansierade) välfärdssektorn. Och de ’räddar’ Sverige när industrin går nedåt.
MEN: Alternativet att icke-vinstdrivna företag, kooperativ, idéburet och offentligt sköter detta och ’fyller tomrummet’ – det ser han inte in ensidighet. Vinstdriften är för Edman det viktiga, inte verksamheten. Det genomskådar förstås Reepalu. Liksom att det vinstdrivna bolagens alla intäkter och vinster utgörs av skattemedel.
Nu rekryterar Edman f ö en ledarskribent från SvD som ny debattredaktör!
Ska bli spännande se vad utredaren av ’vinster i välfärden’, Ilmar Reepalu (S) kommer fram till, liksom vad rödgröna i SKL tänker om: Hur få en Dagens Samhälle som är balanserad, självständig och av hög kvalitet?
Fråga till Lena Micko (S), Emil Broberg (V) och Karolina Skog (MP) m fl.

Se mer om min tidigare kritik och Edmans svar (fulla av invektiv, men få argument), i min tidigare bloggpost här.