Feb 14, 2015

Sysslolösa jourläkare i SLL

SLL:s jourläkare sitter i stort sett sysslolösa. Privata bolaget Curera får 24 milj kr för att mesta av tiden sitta och vänta. I DNs exempel idag, jobb två timmar av femton. Pinsamt. 2.000 hembesök gjordes jämfört med miniminvå som satts till 6.000. SLL ska bli effektivare på att nytjja jourbilarna säger man, beställa mer. Bra.. kanske, om det behövs fler besök.
Men det finns ytterligare ett sätt, som är väl beprövat i all annan verksamhet: De anställda får bredare arbetsuppgifter så att om en uppgift inte kräver en insats så har man annat att ta itu med. I snabbköpet t.ex.: Om det är tomt i kassan så blir jobbet att packa upp varor.
Läkaren som sitter sysslolös hemma i tretton-fjorton timmar och gör två hembesök på totalt max två timmar – vad kan hen göra i ett bredare jobb? Ja, utan att jag kan branschen kanske
– vara uppkopplad till ett telefonrådgivningssystem och ge råd till sjuka?
– sitta och vänta på en mottagning av något slag och där göra lite nytta, kanske t o m ta emot patienter, men vara beredd ge sig ut på uppdrag när det påkallas?
– osv
Så snäva jobb som SLL:s jourläkare verkar ha är rena stenåldern. Sen femtio år kallas alternativet i organiationslitteraturen arbetsutvidning. Det fungerar Pröva det!

Var ligger ansvaret för slöseriet?
Fel på flera händer menar jag.

– Inkompetent upphandling från SLL. 
– I grunden: privatiseringar skapar olycklig suboptimering – varför inte driva i egen regi, integrerat i SLL:s egen verksamhet, med flexiblare/ bredare arbetsuppgifter.
– Ansvariga för arbetsorganisation och ledning inom SLL: varför så snäva arbetsuppgifter – 1800-talsmässig arbetsorganisation
– Det smarta företaget som plockar ut 24 mkr utan mycket ansträngning; deras mål är vinst så med slapp upphandling och dålig organisation i SLL kan de sitta nöjda; etiken i Ab är shareholder value, i samklang med lagens bokstav
– Läkarna som länge rullat tummarna och inte slagit larm – etiken? Det är bra att jourläkaren Anders Flood nu sägerifrån, men alla andra, länge…

http://www.dn.se/sthlm/landstinget-lovar-stoppa-sloseriet/

Jan 17, 2015

Dags att balansera ”Dagens Samhälle”!

Jag är inte ensam att ha kritiserat SKL:s tidning Dagens Samhälle för att under nuvarande chefred. Mats Edman ha blivit en hårdvinklad tidning på högerkanten, där han och redaktionen driver sitt personliga tyckande i både krönikor och reportage. Nu med en ny röd-grön majoritet är det läge för en ny inriktning på tidningen, en allsidig och balanserad kvalitetstidning som speglar hela dagens samhälle, och ger rimligt utrymme för olika perspektiv. En sådan omgörning är angelägen. Däremot bör tidningens pigga form bibehållas, där har Edman gjort ett bra jobb.

I Dagens Arena kritiseras Dagens Samhälle och dess chefredaktör för att ha en politisk agenda åt högerhållet, både i opinionsmaterial och nyhetsmaterial. Läs de kritiska röd-gröna kommentarerna av politikerna Ilmar Reepalu (S), Emil Broberg (V) och Karolina Skog (MP).

Tillagt 4 feb 2015: Chefred. Edman har nu engagerat en (1) ny kolumnist, som faktiskt ligger klart till vänster om den socialdemokrat på högerflanken som väl tidigare utgjorde vänstern bland krönikörerna. Att Edman därmed anser sig ha nått balans i krönikörsuppsättnignen säger en del om var hans ‘mitten’ ligger. Mer om detta aktualiserat och vidare utvecklat  i min tidigare bloggpost.

Uppdatering 17 april 2015.
Edman fortsätter använda Dagens Samhälle som plattform för sitt korståg mot vinstbegränsning och för vinstdrivna bolag i välfärden. Hans argument denna gång. Många landets stora bolag finns i (den skattefinansierade) välfärdssektorn. Och de ‘räddar’ Sverige när industrin går nedåt.
MEN: Alternativet att icke-vinstdrivna företag, kooperativ, idéburet och offentligt sköter detta och ‘fyller tomrummet’ – det ser han inte in ensidighet. Vinstdriften är för Edman det viktiga, inte verksamheten. Det genomskådar förstås Reepalu. Liksom att det vinstdrivna bolagens alla intäkter och vinster utgörs av skattemedel.
Nu rekryterar Edman f ö en ledarskribent från SvD som ny debattredaktör!
Ska bli spännande se vad utredaren av ‘vinster i välfärden’, Ilmar Reepalu (S) kommer fram till, liksom vad rödgröna i SKL tänker om: Hur få en Dagens Samhälle som är balanserad, självständig och av hög kvalitet?
Fråga till Lena Micko (S), Emil Broberg (V) och Karolina Skog (MP) m fl.

Se mer om min tidigare kritik och Edmans svar (fulla av invektiv, men få argument), i min tidigare bloggpost här.

Jan 11, 2015

”Les loups sont entrés dans Paris”

Nu ikväll på France televisons alla kanaler,  #soiréejesuischarlie
med de ledande artisterna. Alla intäker går till Charlie Hebdo.

Alldeles nyss sjöng en man och en kvinna kraftfullt och med stor inlevelse
Serge Reggianis ”Les loups sont entrés dans Paris”
Reggianis paradnummer, starka chanson om Paris under tyska ockupationen

Jag lyssnade ofta till  denna chanson i Paris våren 1968  i studenutbyte, och första halvåret 1970 när jag arbetade i Paris.

Chansonen vars titel kanske kan översättas
Vargarna har invaderat Paris
Då var det tyska Wehrmacht, nu terrorister och mördare.

Här är  ”Les loups sont entrés dans Paris” i tre versioner

1. Den kanske bästa versionen illustrerad med foton från den tyska invasionenav
av Paris fram till befrielsen

2. Här en blekare inspelning med en video som visr en trafikstockning där Regianni rör sig bland bilarna

3. Med fransk och engelsk textning

 

Parole / Lyrics

Auteurs: Vidalie

Compositeurs: Bessieres

Editeurs: Editions Majestic – Jacques Canetti

Les hommes avaient perdu le goût
De vivre, et se foutaient de tout
Leurs mères, leurs frangins, leurs nanas
Pour eux c’était qu’du cinéma
Le ciel redevenait sauvage,
Le béton bouffait l’paysage… alorsLes loups, ououh! ououououh!
Les loups étaient loin de Paris
En Croatie, en Germanie
Les loups étaient loin de Paris
J’aimais ton rire, charmante Elvire
Les loups étaient loin de Paris.Mais ça fait cinquante lieues
Dans une nuit à queue leu leu
Dès que ça flaire une ripaille
De morts sur un champ de bataille
Dès que la peur hante les rues
Les loups s’en viennent la nuit venue… alors

Les loups, ououh! ououououh!
Les loups ont regardé vers Paris
De Croatie, de Germanie
Les loups ont regardé vers Paris
Tu peux sourire, charmante Elvire
Les loups regardent vers Paris.

Et v’là qu’il fit un rude hiver
Cent congestions en fait divers
Volets clos, on claquait des dents
Même dans les beaux arrondissements
Et personne n’osait plus le soir
Affronter la neige des boulevards… alors

Des loups ououh! ououououh!
Des loups sont entrés dans Paris
L’un par Issy, l’autre par Ivry
Deux loups sont entrés dans Paris
Ah tu peux rire, charmante Elvire
Deux loups sont entrés dans Paris.

Le premier n’avait plus qu’un œil
C’était un vieux mâle de Krivoï
Il installa ses dix femelles
Dans le maigre square de Grenelle
Et nourrit ses deux cents petits
Avec les enfants de Passy… alors

Cent loups, ououh! ououououh!
Cent loups sont entrés dans Paris
Soit par Issy, soit par Ivry
Cent loups sont entrés dans Paris
Cessez de rire, charmante Elvire
Cent loups sont entrés dans Paris.

Le deuxième n’avait que trois pattes
C’était un loup gris des Carpates
Qu’on appelait Carêm’-Prenant
Il fit faire gras à ses enfants
Et leur offrit six ministères
Et tous les gardiens des fourrières… alors

Les loups ououh! ououououh!
Les loups ont envahi Paris
Soit par Issy, soit par Ivry
Les loups ont envahi Paris
Cessez de rire, charmante Elvire
Les loups ont envahi Paris.

Attirés par l’odeur du sang
Il en vint des mille et des cents
Faire carouss’, liesse et bombance
Dans ce foutu pays de France
Jusqu’à c’que les hommes aient retrouvé
L’amour et la fraternité… alors

Les loups ououh! ououououh!
Les loups sont sortis de Paris
Soit par Issy, soit par Ivry
Les loups sont sortis de Paris
Tu peux sourire, charmante Elvire
Les loups sont sortis de Paris
J’aime ton rire, charmante Elvire
Les loups sont sortis de Paris…

Jan 10, 2015

Charlie

Today Sunday January 11 we are all Charlie. Manifestations all over the world, in Stockholm at 1.30 pm at Sergels torg.
I am Charlie, for freedom of expression, against terror. Condemning the Paris slaughters. They cannot be justified in any way.

However the drawings in Charlie Hebdo can be discussed. They are and should be legal, but were they reasonable?
Charlie – je suis, ou pas?
To be or nor not to be – Charlie
Time for reflection – here is food for thought that I found on the internet and via facebook friends.

Tid för eftertanke, efter upprördheten och sorgen.
Här är några bidrag som ger underlag för nyanser, som jag funnit på nätet och genom vänner, bl a Rianne M  och Jenny A.

The Guardian
Joe Sacco: On Satire – a response to the Charlie Hebdo attacks
The acclaimed graphic artist and journalist Joe Sacco on the limits of satire – and what it means if Muslims don’t find it funny

David Brooks, NYT:  I Am Not Charlie Hebdo
The massacre at Charlie Hebdo should be an occasion to end speech codes. And it should remind us to be legally tolerant toward offensive voices, even as we are socially discriminating.

Jordan Weissmann, Slate: Charlie Hebdo Is Heroic and Racist
We should embrace and condemn it.

Arthur Goldhammer, Aljazeera America: Let’s not sacralize Charlie Hebdo
The magazine’s raison d’être was to show nothing is sacred

Teju Cole: Unmournable Bodies

Julian Vigo, HuffPost Canada: #JeNeSuisPasCharlie
Why I Can’t Support the Original Hashtag

Jeremy Harding, LRB (2006): Short Cuts

Johannes Klenell, Aftonbladet: Att följa sin publicistiska linje är att hedra Charlie Hebdo
Inga extremister får påverka min utgivning
”Under de senaste dagarna har jag fått påtryckningar av många, men kanske framför allt från den anonyma extremhögern, att i yttrandefrihetens namn publicera den franska satirtidskriften Charlie Hebdos satirteckningar om islam. När jag först hörde om terrordådet kände jag en stark vilja att också publicera – visa upp, ge igen – men sedan började jag tänka. Jag kan bara inte göra det av ett antal skäl.”

Jan 9, 2015

Je suis Charlie

 

Charlie - Peanuts.jpg-large

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Charlie Brown i tårar, tecknad av Schulz.

Sorg. Oro. Kamplystnad. Tillsammans, alla,  försvara demokrati och frihet.
Här några bilder, länkar till Charlie-omslag och till tecknares skildringar av attacken.
Och för franksspråkiga, länk till Le Mondes bevakning.

Added Jan. 11
Sarah Palin: ‘Why Do Muslims Hate Charlie Brown?’
Satire. On Sarah Palin mixing up Charlie Brown with Charlie Hebdo.

 

Je-suis-charlie-skärmbild

 

 

 

 

 

Charlie Hebdo annonserar nästa nummer, onsdag 13 januari, 1 miljon exemplar trycks
Le Mondes täckning av attacken: Aktuella fakta, analyser, rörande vittnesmål

12 Charlie Hebdo-omslag. Le Monde publicerar och kommenterar  – med satir över  politik och religion, kristen, judisk och muslimsk.

 

xDessin Je suis Charlie

Tecknares syn på attacken, i Liberation här  och här
bl a Snobbenbilden ovan

 

Je suuis Charlie - plural

Dec 19, 2014

GOD JUL … men …

20121224-001842.jpg

 

I dessa dystra tider i land och politik är det lite svårt att säga God Jul. God Jul, men … Tankar går till de många som lever i fattigdom, de växande klyftorna i landet, flyktingmottagande som nu inte bara SD utan igår även KD vill spara in på – för att säkra välfärden som båda säger. Välfärd för några, och inte för andra.

Kent Wisti, den intressante prästen i Lund, satirtecknare och konstnär, har en annan turnering av God Jul, men…  Ett men som väl ofta har att göra med att ‘det var bättre förr’, före det moderna, före invandrarna, före PK
Jag vill med en av hans bilder önska alla ett gott nytt år 2015.

Wisti har för övrigt inte sällan ‘tankar för dagen’ i P1, och han ska leda gudstjänster i jul och nyår i SVT. Värt att  lyssna på. Liksom förra årets julgudtjänster  från Katarina Kyrka på Södermalm  med Olle Carlsson som liksom Wisti förenar förnyade gudstjänstformer med samhällsengagemang för utstötta och fattiga

Wistis bild passar förstås bra med min föregående post om främlingsfientlighet och SD.

God helg
Åke

 

 

Okt 17, 2014

Arbetslöshet och välfärdsbrister – föder de motstånd mot fler flyktingar i staden?

 

2014-10-17 10.52.52

Arbetslöshet och välfärdsbrister föder motstånd mot immigration… ungefär så skulle jag nog formulera en rubrik idag, om jag skulle skriva om SD:s framgångar t.ex i min gamla hemstad Säffle i södra Värmland.

Tills vidare publicerar jag här i länken en  artikel i Säffle-tidningen från igår den 16 oktober 2014. Den är i sin tur en återpublicering av min artikel i ST för 22 år sedan, på en dag när. Då var den långa rubriken ”Arbetslösheten föder främlingshat: ‘Hata arbetslösheten ‘ för de arbetslösas, de nya svenskarnas och ekonomins skull” I stort tycker jag artikeln håller, även om jag idag inte skulle formulerat en del avsnitt på samma sätt och även om jag idag förstås skulle ha aktuella siffror och exempel och sätta in dem i ett mer utvecklat sammanhang med referenser till aktuell forskning.

Chefredaktören Solveig Voyce har skrivit flera ledare präglade av en humanistisk grundsyn och har senast argumenterat för att Säffle ska ta emot ensamkommande flyktingbarn. Säffle-tidningen har en livaktig debatt om flyktingfrågor, asylmottagning och stadens utveckling. Frågan om stadens utveckling, flyktingförläggning och SD:s framgångar har även aktualiserats av  Peter Kadhammars (Säfflebördig som jag) reportage i Aftonbladet nyligen, som var en dyster skildring i ord och bild.

Här är min korta ingress i gårdagens Säffle-tidning:

”Det gläder mig att Säffle-Tidningen återpublicerar min artikel från nästan precis 22 år sedan, den 15 oktober 1992. Det sorgliga är att mycket av de problem artikeln handlar om består eller har förvärrats: Arbetslöshet, främlingsfientlighet och brister i äldreomsorg och i utbildning. Det är i den helheten problemen finns och där måste också lösningen sökas. Fabriksnedläggningar som Volvo Buss i Säffle nyligen, ungdomsarbetslöshet, brister i välfärden, tomma lägenheter och affärslokaler, stort flyktingmottagande – där finns grogrund för fientlighet mot invandrare eller i vart fall för önskan om begränsning i invandringen, ofta av ekonomiska skäl, ibland med direkt främlingsfientliga förtecken. Det är där vi måste börja, förstå orsakerna i samhället och göra något åt dem.

Då 1992 rådde arbetslöshet och då fanns det kortlivade Ny Demokrati (med Bert Karlsson och Ian Wachtmeister, den senare nu rådgivare till Sverigedemokraterna). Med sina fascistiska och rasistiska rötter och ledande företrädare idag är Sverigedemokraterna ett större hot mot solidaritet och gemenskap i det svenska samhället. Invandringen är större och arbetslösheten fortsatt hög. Alla medborgare och partier har anledning analysera de samhällsförhållanden som leder till röster på Sverigedemokraterna och visa på möjliga solidariska lösningar.

[…]  För de yngre läsarna kan nämnas att jag i stället för gulaschbaroner (som berikat sig genom spekulation i kristider) skriver ”galoschbaroner” med anspelning på Ny Demokratis slogan om att skapa ”drag under galoscherna”. Bengt Westerberg var partiledare för ett socialliberalt folkparti (till skillnad från det som idag ibland kallas ”kravliberalt”). Vidare skriver jag om att flyktingmottagande leder till jobb och intäkter för kommunen som får ersättning, men det borde nog framhållits att det ändå kortsiktigt är en samhällsekonomisk kostnad.

Åke Sandberg är idag professor emeritus vid Stockholms universitet. Han har under det gångna året utgivit boken Nordic Lights (SNS 2013) om arbete och företagsledning i Skandinavien och Värden i välfärden (Arena idé 2014) om styrning efter New public management.”

 

Okt 7, 2014

Jean-Jacques Marcel, Olympique de Marseille

Jean Jacques et Michèle MARCEL 20130701_102329

I förrgår, fredagen den 3 oktober avled Jean-Jacques Marcell’Olympique de Marseilles legendariske mittfältare, 83 år gammal,  efter en tids sjukdom. Jean-Jacques spelade i VM för Frankrike 1954, och i Sverige 1958 där Frankrike fick bronsmedaljen – höjdpunkten i karriären.

Jag mötte Jean-Jacques och hans underbara fru Michéle i St Maxime i juli förra sommaren, nära deras sommarbostad . Jag kom med tåget från Marseille. Vi hade ett långt och intressant samtal och en god lunch med ‘fruits de mer’.  JJ berättade om fotbollen i l’OM och om sitt liv efter fotbollen, som representant för ett sportklädsföretag. Han lyckades fäl med la conversion, med övergången från en framgångsrik idrottskarriär till ett liv efteråt, och nu som pensionär med Michéle.

Jag var i Marseille på semester och för att samla material om Säffle-Gunnar Andersson, och det var det intresset som förde mig till St Maxime – och så visade det sig att paret var en mycket angenäm bekantskap. JJ hade mycket gott att berätta som Säffle-Gunnar, både som fotbollsspelare och målgörare, och som snäll människa och god kamrat. Han sörjde Gunnars öde, att efter all framgång gå ner sig i misär på Marseilles gator.

Jean-Jacques gjorde en stor insats i organiseringen av franska professionella fotbollsspelare. Med en annan spelare åkte han till England för att se hur de arbetade, och sedan hade han en viktig roll i formandet av fackföreningen för de professionella fotbollsspelarna, UNFP. Det handlade inte minst om att ge fotbollsspelarna stöd efter karriären. – Tänk om det facket funnits på Gunnar Anderssons tid, han hade behövt det.

Tänk om jag hade kunnat möta Gunnar och hans familj i Marseille eller Côte d’Azur på somrarna där. Nu ligger Gunnar begravd på Saint-Pierre-kyrkogården i Marseille, i fotbollsfamiljen Robins familjegrav. På måndag på Saint-Pierre kommer Jean-Jacques att kremeras, och senare samma dag blir det begravningsgudstjänst i födelsestaden Brignoles i Var. (Nära fina favoritbyn Cotignac.)

Jag har fått möta Gunnar genom samtal med hans barn, bror, andra släktingar, lagkamrater i OM samt forskare, journalister m fl i Marseille, Paris Säffle och Göteborg och kamrater och ledare i Åmål, Säffle och Göteborg.  Och i tidningsarkiv. I Marseille bodde jag hos forskarkollegor och  vänner, i Paris på Svenska institutet, SI Paris i de vackra Marais-kvarteren. Jag planerar att skriva något som tack för allt jag fått mig berättat.


OM 1955/1956 Jean-Jacques Marcel i första raden,
andra spelaren från vänster, t.h. om honom ser vi
Säffle-Gunnar Andersson


Jean-Jacques Marcel med franska VM-bronslaget
i Sverige 1958, trea från höger i andra raden

 

Okt 6, 2014

Värden och styrning i välfärden efter NPM

Här har jag ställt samman länkar till några kommentarer under hösten till frågan om välfärdens organisering. Om möjliga former för styrning efter NPM (New public management) och efter dominans för vinstdrivna bolag i välfärden.
Då finns utrymme för primärt kvalitetsmotiverade aktörer, styrda av välfärdsvärden, idéburet, kooperativt och en förnyad offentlig drift, och med stor roll för yrkeskunskap och brukarinflytande.

 

1.
http://www.akesandberg.se/om-valfardens-organisering/

2.
http://www.akesandberg.se/driftformer-management-och-kvalitet-valfarden/

3.
Min rapport ”Värden i välfärden” i reviderad upplaga, juni 2014
Rättelseblad för den som har den tryckta rapporten

4.
En bisak, men inte helt oviktig: Tidningen Dagens Samhälles obalans

 

Okt 2, 2014

Dagens samhälle allsidigt speglat i ”Dagens Samhälle”?

Bildresultat för dagens samhälle logotyp     

Låt mig först säga: Stort grattis till Dagens Samhälles redaktion att ha lyckats så väl med upplagan, inte minst i pappersformatet.  Till det har säkert bidragit både den spänstiga journalistiken, inriktningen på det relativt stabila affärssegmentet (beslutsfattare, företagsledare och kommunpolitiker,  i det kommunal&välfärdsindustriella komplexet) och, som chefredaktör Mats Edman framhållit, även den svaga konkurrensen.

Dagens samhälle allsidigt speglat i ”Dagens Samhälle” (DS)? Det är temat i några artiklar där jag presenterat en kritik av Dagens Samhälles bevakning av välfärdssektorn, av frågan om driftformer. Min sammanställning här är föranledd av en diskussion initierad på facebook av DS debattredaktör Andreas Henriksson med anledning av DS upplageframgångar. I tråden hyllas tidningen, men där reses också krav på en allsidigare och kritiskt granskande journalistik och Henriksson förefaller positiv till önskemålen. Kanske stärkt av upplageframgången och inspirerad till visst omtänkande av alliansens svagare ställning i många av Sveriges kommuner.

Jag skrev  i Medievärlden en genomgång av ett par exempel som verkar relativt väl spegla tendensen i tidningens bevakning av välfärdens driftformer – för att uttala sig mer säkert om representativiteten skulle en stor undersökning behöva göras. Det de valda exemplen visar  är dock illa nog, hårt vinklad journalistik  i en väsentlig samhällsfråga som dessutom verkar vara Dagens Samhälles hjärtefråga. DS hade först accepterat publicering, men sedan grep Edman personligen in och refuserade. Efter publiceringen i Medievärlden skrev Edman tillmälen och otidigheter på Facebook. I en artikel i Resumé  diskuterar jag därefter Edmans bemötande och denne kommenterar (med fortsatta invektiv)  i en intervju i Dagens Opinion, som jag bemöter i en slutreplik i samma blad. – Se även en aktuell  kommentarnederst i posten här, med anledning av den nya röd-gröna majoriteten i Sveriges kommuner och landsting, SKL, som äger tidningen.

I en senare artikel diskuterade jag socialdemokratins politik för välfärdssektorn. Där fanns en passant en kritisk kommentar om DS obalanserade journalistik, men DS debattredaktör sa sig vilja publicera om jag strök en mening. Det gjorde jag, men sedan kom inget svar – kan det ha berott på att en kvarstående sakupplysning om DS styrelseordförandes ledande roll i Moderaterna var redaktionen misshaglig? Tidningen Etc publicerade artikeln. (I Dagens ETC skriver f ö Kajsa Ekis Ekman om ”Dagens Samhälle: Riskkapitalisternas bästa vän och ett journalistiskt haveri”)

DS honnörsord verkar vara balanserad. Chefredaktören förefaller dock långt därifrån i sina utfall, och i tidningen som helhet är i vart fall i behandlingen av välfärdssektorn obalanserad och inte allsidig. – Tidningen är formellt oberoende men verkar i hög grad i samklang men den majoritet som länge rått inom SKL.  Föga har setts av kritisk granskning av SKLs verksamhet – det brukar annars ses som en indikation på organisationspressens faktiska oberoende.

Jag tillåter mig citera Torsten Kindtröm i DS debattredaktörs offentliga facebooktråd idag (10 okt): ”Det lustiga var att i tioårsjubileumstexten i DS påstods att tidningens självständighet gentemot ägaren var a och o. En tidning som aldrig under nuvarande regim varit i närheten av att våga granska SKL- en ytterst märklig halvreviderad semimyndighet som döljer hur många granskningsbara skräphögar som helst.
 Självständig – no way!”  Jag har själv i en av mina artiklar fört fram en liknande synpunkt om oberoende och allsidighet.

Det är därför  uppmuntrande att  Andreas Henriksson säger att redaktionen nu överväger satsning på kritiska granskningar av SKL – välkommet om kritik tas på allvar och leder till förändring. AH tar också positivt upp en annan läsares, Nicke Bremer, önskan om mer fördjupning, bidrag av forskare etc. Däremot kommenteras inte fleras önskan om fler/andra krönikörer – trots förnyelse finns där en bias idag. Detsamma kan sägas om forskarmedverkan – forskare har t ex mycket olika syn på DS hjärtefråga: Vinster i välfärden. Så även där är urvalet avgörande för om det blir en kritisk, allsidig och oberoende journalistik.  Låt oss hoppas att det ändrade politiska landskapet blåser in lite frisk luft av journalistisk oförvägenhet och allsidighet i Dagens Samhälle. Då har skiftet i majoriteter i vart fall fört en god sak med sig.

Texten ovan publicerad 10 okt 2014, reviderad 16 januari 2015, samt tillägg här:
Läs Dagens Arena om ny röd-grön majoritet i SKL och Reepalus kritik av Dagens Samhälle. Jag delar hans syn att DS ofta är välgjord, men även att den bör bli balanserad och allsidig, inte ensidigt högerorienterad som idag. Debattörer på DS facebooksida talar gärna om att då blir det Pravda. Nej tvärtom, nuvarande ‘högerpravda’ – för att ansluta till språkbruket i facebooktråden – bör ersättatas med balans och måtta och professionalitet. Undrar om nuvarande chefred Edman är rätt person för det?

Tillägg 4 februari 2015:
Obalansen i Dagens Samhälle som helhet, inklusive i krönikörsstallet.
Bearbetning av kommentar på Dagens Samhälle samt på min facebooksida.

Jag läser en intressant krönika  av Daniel Suhonen (chef för fackliga idéinstitutet Katalys) i Dagens Samhälle: Skattesänkningar och snedvridande bidrag till branscher har urholkat välfärdens kvalitet. Som K O Feldt brukar framhålla, med ref till SKL, krävs ökade skatteintäkter bara för att bibehålla nuvarande standard inom välfärden – än mer för att öka den. (Sker inte det riskerar vi, som Suhonen skriver, bl a växande krav på privat medfinansiering för ”det lilla extra” och mer därtill)
Krönikan: http://www.dagenssamhalle.se/…/maerklig-paradox-om-den-trae…

Alltså, intressant nyrekrytering av Suhonen som kolumnist på Dagens Samhälle. En krönikör till vänster i det borgerligt dominerade krönikörsstallet, till vänster om chefredaktör Mats Edman och Timbrohögern förstås, till vänster om goda liberaler och klart till vänster om S högerflank.

Chefredaktören tycker sig enligt Dagens Opinion ha uppnått en balans bland krönikörerna mellan höger-vänster-mittemellan. Det säger en del om var Edmans ”mitt” ligger. Balansering är en vällovlig ambition till förändring av en tidning vilken som helhet är obalanserad och kantrar kraftigt åt höger. Men, bland krönikörerna fortsatt kraftig dominans för högersidan och borgerligheten således; en fluga gör ingen sommar.

En omfattande omgörning i balansens tecken behövs, och då inte bara bland krönikörerna. Balans och oberoende borde bli ledstjärna för hela tidningen – och för hela SKL (med visst oberoende av aktuell majoritet, inte i praktiken dess språkrör som under den gångna mandatperioden). Socionom David Liljekvist framhåller  i Dagens Arena (den 26 januari 2015) utifrån sina erfarenheter, att inte bara Dagens Samhälle, utan även SKL, kommit att fungera som en ”politisk plattform” för den tidigare majoriteten – och att det är inte acceptabelt.

Referens
Om styrning och organisering i välfärden – efter NPM –  skriver jag i rapporten ”Värden i välfärden” från arena idé, våren 2014.

 

 

Sidor:«1234567...13»

Select language

Meta

    Log In