Varför tonas driftformernas betydelse i välfärden ner? — Om styrning i välfärden efter NPM

2014-07-03 23.12.02

 

 

 

 

 

 

Vi lär oss efterhand mer och mer om de komplexa organisationerna och verksamheterna i välfärden: skolor, äldreboenden, sjukvård. Om svårigheter organisera och styra för kvalitet och anständiga arbetsvillkor.

Men att det är komplext betyder inte att allt går för sig, att alla former för organisering och ledning är lika bra. Att det finns problem både i vinstdrivet och icke-vinstdrivet betyder inte att driftformen saknar betydelse. Den är en av flera avgörande faktorer.

En del marknadsdogmatiska förespråkare för vinstdrift hävdar förstås att aktiebolag alltid är överlägsna andra former: innovation, effektivitet, kvalitet, allt gott kommer ur AB. Det är en konsekvent hållning. Det är däremot märkligt att så många förespråkare för vinstdrivet samtidigt hävdar att driftformen inte är viktig.

Att välja driftform är att välja ett visst sätt styra, där vissa värden och mål prioriteras. Aktiebolag är och skall vara primärt motiverade av aktieägarnas intresse: vinst och kapitaltillväxt. Vilket  inte utesluter att kvalitet ibland kan vara en bieffekt. Alternativet är att välja driftformer som inte är primärt vinststyrda utan styrda mot kvalitet.

Forskare bl.a. från IFN har hävdat att det är konkurrensen som är det viktiga för att nå kvalitet. Då kan man hävda att i så fall kan man skapa konkurrens mellan icke vinstdrivna verksamheter, idéburna och kommunala. (Jag deltog i en debatt i DN om detta med IFN-forskare, men min egen slutreplik kom i Dagens Arena.)

Men då krävs kraftiga utvecklingssatsningar för att säkra dynamik och följsamhet mot brukares behov i de icke-vinstdrivna formerna. Fördelen är att just behoven kan styra, inte starka individeras efterfrågan, alltså att resurstilldelningen i stort sker efter behov, vårdtyngd, elevkårens sammansättning osv.

I stället för den styrning mot utfall/resultat som lånats in från privata företag med klara vinstmål kan en styra genom att ange insatser/resurser och så kvalificerade, kvalitativa utvärderingar, men kvantitativa inslag, säg vart fjärde år. Då kan det bli en reell styrning, med reellt politiskt ansvar (inlägg på DN Debatt om egen regi)

HemBland dem som anser att vinstdrift har betydelse och som anser att den är negativ finns ledande socialdemokrater som vill få bort ”vinstjakten i välfärden” men ändå behålla primärt vinstdrivna (enligt lag) aktiebolag. Varför inte välja bort aktiebolag till förmån för andra alterntiv, kan man fråga sig. I en artikel i ETC diskuterar jag vad avsaknaden av omprövning kan bero på?

Main logo  &  Main logo Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv SN har fått ny VD, Carola Lemne från Praktikertjänst. Jag jämför hennes syn med Urban Bäckströms bombastiska uttalanden. Det är nya mildare ord, men i sak samma ganska dogmatiska tror på marknadens överhöghet över politiken. Artikel i Länstidningen Östersund och i Dala-Demokraten.

En del av dessa frågor behandlar jag utförligare i rapporten Värden i välfärden. Om styrning och organisering efter NPM” (Arena idé, april 2014)  och tänker om framtiden bl.a. :”… tillskapandet av organisationer där kompetens och förnyelseförmåga kan komma till sin rätt, vars resultat mäts med hjälp av omfattande kvalificerade och kvalitativa utvärderingar(med (kvantitativa inslag) med långa mellanrum- Detta kan vara ett alternativ till organisationer där professionalismen satts på undantag, som kräver kvantitativa detaljmått och ymnigt och ständigt dokumenterande istället för att göra det man egentligen är anställd för: undervisa, ta hand om patienter ellerhjälpsökande och så vidare.”

Sandberg omslag

Unik styrka: Tankesmedjor i samspel med studiecirklar

Standsatt på en ö har jag inte kunnat se om artikeln nedan som planerat kommit i dagens Dala-Demokraten, lördagen den 26 maj 2012. Vad jag ser är att den ännu inte lagts ut i DD:s nätupplaga. Jag lägger därför ut den här tills vidare. I samband med publiceringen här har jag gjort några smärre ändringar i texten:

I en pragmatisk politik behövs självrannsakan  och nytänkande. När en reform inte fungerar gör man annorlunda. Som grund för omprövning behövs utvärdering och kunskap i gränsen mellan forskning och politik.Den borgerliga sidan dominerar bland tankesmedjor, men de progressiva folkrörelserna har en unik styrka: lokala studiecirklar som  kan samspela i nätverk med tankesmedjor på nationell nivå. Det kan bli väl förankrade tankesmedjor med en unik styrka. Men resurser behövs för att matcha Timbro och andra.

Vad är egentligen en tankesmedja? Kan vi lite på deras resultat? Produceras  kunskap eller ideologi och propaganda?

Ordet tankesmedja må vara relativt nytt, men verksamheten och frågorna är inte nya. Inom försvaret fanns  ’think tanks’ på 60-talet.  Tankesmedjor försöker knyta samman praktik, politik och forskning. Kunskapen ska bli användbar i praktiken, i beslutsfattandet, men numera handlar det i hög grad om att fånga och påverka opinioner.

En bakgrund är att arbetsmarknadens organisationer och politiska partier har nedrustat sin samhällsanalys, men ibland stärkt opinionsstudier och kommunikation. Det offentliga utredningsväsendet, SOU, med tung representation för forskning, partier och organisationer har även det rustats ner, medan s.k. kommunikationsavdelningar byggs ut. Sektorforskningsinstitut som bl.a. Arbetslivsinstituet har lagts ner (av den första regeringen Reinfeldt).

Samtidigt styrs universitetsforskning alltmer utifrån inomvetenskapliga krav och popularisering tillmäts minskande betydelse och närmast negativt meritvärde.

Markus Uvell, VD för näringslivets Timbro, menade i en diskussion nyligen på tankesmedjan Sektor3 att de politiska partierna blivit alltmer av kampanjorganisationer. En titt på partiers lokala närvaro på nätet tycks bekräfta detta.  Strömlinjeformade uttalanden och kampanjer verkar stå högt i kurs, öppet kunskapssökande, meningsbrytningar och alternativanalys som grund för vägval lågt i kurs.

Den utvecklingen är bekymmersam särskilt för organisationer som vill vara levande rörelser med aktiva medlemmar. Men här finns en möjlighet att utveckla fritt sökande efter kunskap och alternativ i lokalt liv och arbete i studiecirkelns form.

Vid seminariet deltog utöver Timbro även progressiva Arena Idé, gröna-liberala Fores och SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle). Alla framhöll att man bygger på god och empirisk forskning, är oberoende av finansiären, och har öppna mandat att pröva olika synsätt, och presentera oväntade lösningar – men att man samtidigt i val av frågeställningar och perspektiv är i samklang med uppdragsgivaren.

SNS tf VD Pernilla Klein ville dock inte instämma fullt ut. Hon ser SNS som en mötesplats för oberoende forskare som möter samhället; SNS skulle inte ha något eget perspektiv. Boa Ruthström är tveksam till möjligheten av detta, och för honom är Arena Idé tydligt en center-vänster tankesmedja, vilket inte hindrar att den är en mötesplats, som ger näring åt nytänkande.

I slutrundan uppmanade Markus Uvell LO att satsa massivt på en kvalificerad tankesmedja. Timbro har 300 mkr från näringslivet i en stiftelse. Stiftarna har inget med den löpande verksamheten att göra. Uvell hoppades LO skulle göra sammalunda, och satsa 300 mkr eller mer, och det skulle, menade han, bli en farlig aktör för Timbro, men välkommen för kvaliteten i samhällsdebatten.

För LO borde arbetsorganisation och arbetsmarknad vara centralt, liksom ekonomisk politik och innovation. Ja, nytänkta arbetsorganisatoriska former, och innovativt klimat i arbetsorganisationer borde vara centrala i en bred innovationspolitik. Men även allmänpolitiska frågor som vinstdrivna bolag i välfärden, och hur de påverkar kvalitet och arbetsförhållanden i välfärden behöver man tänka till om.

För en pragmatisk politik är det naturligt att i komplicerade frågor skaffa sig gedigen kunskap och på den grunden välja linje. Reformer som inte fungerar leder till självrannsakan och man gör annorlunda. Starka smedjor behövs som motvikt till dem som dominerar idag. Och i kunskapandets och politikens näringskedjor behövs också i grunden en återuppbyggd arbetslivsforskning, och i det offentliga samtalet stärkta medier för en större mångfald och därmed kvalitet.

Särskilt farliga för näringslivets Timbro skulle en eller flera sådana fritänkande smedjor bli om de nyttjade folkrörelsers unika styrka och samspelade med studiecirklar som undersöker lokala förhållanden och möjliga alternativ. Det skulle ge en förankring och tyngd som tankesmedjors skrifter och utspel ibland saknar.

Åke Sandberg