Kurslitteraturpris till vår bok ARBETE & VÄLFÄRD

  • Vilket lag, vi vann! Inte VM, inte fotboll, men vi blev idag en av tre vinnare av Kurslitteraturpriset 2018. Roligt, hedrande och kvitto att ansträngningar bar frukt. Vår bok Arbete & Välfärd kommer i oktober.

Bokens hemsida: http://www.akesandberg.se/arbete-valfard-2/  
Facebook  https://www.facebook.com/arbete.valfard/   

Förlagets info
https://www.studentlitteratur.se/#press/node/432001 
#ArbeteVälfärd

Åke Sandbergs foto.

Vilka vi? Jo författarna ”i den ordning de uppträder” i boken som det brukar heta i andra sammanhang. Torsten Björkman, Åke Sandberg, Fredrik MovitzAnders KjellbergCarl le Grand, Michael Tåhlin, Moa BursellIrene Wennemo, Göran Ahrne, Karin Lundqvist, Patrik Hall, Anna Fogelberg Eriksson, Anders Boglind, John SjöströmMalin BolinLisa Schmidt., Tina Forsberg Kankkunen, Ann Bergman, Ylva Ulfsdotter Eriksson, Gunnar AronssonChristin Mellner, Anders Boglind, Christian Koch, Per Sederblad, Roland Paulsen, Jan Ch Karlsson, Egil Skorstad – och vår förlagsredaktör Johan Lindgren

Fortsätt läsa ”Kurslitteraturpris till vår bok ARBETE & VÄLFÄRD”

”På jakt efter FRAMTIDENS ARBETE”


English summary: Late November 2016 our new book ”På jakt efter framtidens arbete” will be published. Translation of title: 
 ”On the hunt for work of the future – Challenges for the organizing of work and for research”. Twenty-eight authors write on research policy and the need for a really work-oriented worklife research. There will be abstracts in English of the twenty-four chapters. The book  may be downloaded at Tankesmedjan Tiden and at akesandberg.se/publications (also abstracts)  from late November.
.
I slutet av  november 2016 kommer vår bok ”På jakt efter framtidens arbete”. Då ska den med tjugofyra kapitel finnas att ladda ner som pdf  här på sidan akesandberg.se/publications och på Tankesmedjan Tiden, där den tryckta boken då också kan köpas. Tjugoåtta forskare bidrar till en analys av ”Utmaningar i arbetets organisering och forskning” som bokens undertitel lyder. Här är Innehållsförteckningen. I fokus är arbetets organisering som bestämmer arbetskvalitet och hur arbetsmiljön blir för individerna – organisations- och samhällsforskning lyfts fram vid sidan av en idag dominerande inriktning på individ, vård och management.

Välkommen att besöka och gilla vår facebooksida.

Fredag den 10 juni 2016 presenterades seminarieupplagan av vår bok ”På jakt efter framtidens arbete”. Med ett par dagars varsel  samlade vi i abf-huset på Sveavägen  tjugofem – trettio kunniga deltagare, fackligt aktiva, konsulter, journalister, forskare, lärare … Efter seminariet har bidragen delvis arbetats om till den reviderade, officiella upplaga som kommer i slutet av november.

2016-06-10 16.10.12. På jakt abf-2

Bilden från vänster till höger, de medverkande vid projektets seminarium i juni. Ernst Hollander, John Sjöström, Fredrik Movitz, Åke Sandberg, Åke Walldius, Lennart Sturesson, Jesper Bengtsson (eftermiddagens moderator), Carola Löfstrand. Flera kvinnor skulle varit med, men hade oturligt  förhinder just denna eftermiddag, egen sjukdom, uppkommen studenthandledning, barns vattkoppor, skolavslutning mm. Vid slutet  av november blir det en nylansering av boken i reviderad upplaga. Under tiden kan en läsa en opinionsartikel på Dagens arena.

 

I publiken i Sandlersalen på abf-huset bl.a. organisationspsykologins nestor prof. Gunnela Westlander

På jakt... abf publik juni2016

 

 

 

 

 

 

”Vad kommer efter New Public Management?” …och efter vinstdrivna bolag?

Som vi alla vet är det svårt med privatisering och upphandling på alla områden. Jag publicerade dessa fyra inspel inför seminariet  på ABF-huset i Stockholm, 20 januari 2016 (här något redigerat) ”Vad kommer efter New Public Management?” med kommentarer av bl a civilminister Ardalan Shekarabi

1. Nu senast sophanteringskaos i Stockholm Ändå skriver Donahue i sin klassiska bok om ”Den svåra privatiseringen” (SNS förlag) att på tekniska områden, som sopkörning, är det mycket lättare och lämpligare att privatisera än i välfärden, de mjuka sektorerna. När det ibland går så fel på de enkla områdena finns starka skäl ompröva privatisering och medföljande NPM åtminstone på de svårare, mjuka områdena. http://www.dn.se/sthlm/ragn-sells-bjod-35-procent-lagre-pa-sophanteringen/ http://www.dn.se/sthlm/sopkaos-i-staden-med-ny-entreprenor/

2. I pågående utredningar verkar två frågor komma var för sig a. NPM och styrning efter NPM (dagens ämne) b. Vinstdrift Men de två hänger nära samman, måste diskuteras i ett sammanhang. Att ge uppdrag till vinstdrivna bolag är att där sätta den oerhört starka vinstdriften främst, det är aktiebolags lagstadgade uppgift. Om sambandet vinst och NPM skrev jag på Dagens Arena:  http://www.dagensarena.se/opinion/ake-sandberg-vinstdrift-och-npm-hanger-samman/

3. Alltså: Vinstdrift är en styrform. Styrning efter NPM, Post-NPM, kan bli två olika saker a. Post-NPM med idéburna och offentliga verksamheter b. Post-NPM med vinstdrift som det dominerande Frågan är om det senare alls är möjligt. NPM är en kopia av de styrformer som används i de vinstdrivna bolagen, en del i marknadsstyrningen. Ska vinstdriften tämjs krävs exceptionella styrnings- och kontroll insatser.

4. NPM leder, särskilt  för vinstdrivna bolag, till kontrollspiraler och detaljstyrning. Post-NPM ger, i icke vinstdrvina driftformer, möjligheter till styrning i samklang med autonomi, inflytande och yrkeskunniga som gör sitt jobb.

Min rapport, ”Värden i Välfärden” som Ulrika Lorentzi en gång kommenterade intressant på ett  seminarium med Arena Idé har just underrubriken:”Styrning och organisering i välfärden efter NPM” och tar upp frågor om yrkeskunnande, omsorgsrationalitet och tillit, med flera exempel.
Jag är mycket glad  för psykologiprofessor Gunnela Westlanders recension av min rapport.
Hon gör  en kritisk genomgång och samtidigt en god sammanfattning av rapportens huvudtankar. Hennes slutsats: ”Alla som är engagerade i ämnet rekommenderas läsa Värden i välfärden.”
A -A omslag

Längre fram har jag för avsikt att  komplettera här med intryck från seminariet. En gedigen konkret rapport från Kommunal presenterades, och kommenterades av bl.a. Per Molander som hade empiriskt och teoretiskt, tankeväckande kommentarer. Det efterföljande samtalet – ja, det var ett samtal – mellan Ardalan Shekarabi och Ulf Kristersson visade på flera samstämmigheter men också på skiljelinjer.

Här finns en video-inspelningen från seminariet, i tre delar.

Om välfärdens styrning och organisering efter NPM

Debatten om välfärdens organisering och styrning har fortsatt vara intensiv, inte minst på Dagens Nyheters debattsidor, DN Debatt.

 

Bo Janssons, Lärarnas Riksförbund hade en intressant artikel i förrgår på DN Debatt (9 sept 2014: ”Alliansens väljare vill stoppa eller reglera vinster i välfärden”. Min resonerande kommentar samma dag hade rubriken ”Förbjuda vinst inte lätt – och alternativen behöver utvecklas” Som jag skrivit om tidigare: att ha kvar vinstdrivna bolag och samtidigt försöka minska vinstjakt och vinstuttag är svårt, direkta vinsttak etc kan kringgås av smarta skattejurister, målstyrning leder ofta fel och styrning av insatser kräver ofta detaljerad reglering av personal, lokaler mm. Nån slags kombination kan vara en väg. Eller så tackar man nej till vinstdrivna bolag och satsar på alternativ, på stöd till och utveckling av offentligt driven välfärd och annan idéburen i form av  not-for-profit stiftelser, kooperativ, föreningar, SVB etc. Livskraftiga, dynamisk alternativ med delaktighet för brukare och personal, det kräver en stor FoU-satsning. En kan inte direkt ta över styrmodeller utvecklade i en företagsekonomi anpassad mest för vinstdrivna aktiebolag.

Dagen efter, den 10 sept, skrev entreprenören och it-miljardären Dan Olofsson en artikel med, för att uttrycka sig drastiskt, dåligt underbyggda självklarheter: ”Åtta av tio välfärdsföretag berörs negativt av vinsttak”. Min replik samma dag: ”Olofsson upprepar sig och rapporterar självklarheter”  Han upprepar sig från tidigare artiklar. Nytt (?) är att han redovisar  att de vinstdrivna bolagen i välfärdssektorn inte gillar vinstbegränsning (sic!)., bl a skulle de investera mindre då. Källan är en liten enkät hans bolag , tillsammans med Wallenbergs Investor (med flera bolag i sektorn) låtit göra. Det Olofsson framställde som ett ointresserat inlägg (har inga företag inom välfärden) visar sig alltså vara en maskerad partsinlaga för en av de stora privata aktörerna inom vård och skola, Investor.

Varför skrev jag igår att Olofsson upprepar sig? Jo, han har drivit liknande  teser, bl.a. på DN Debatt några veckor tidigare (18 sept): ”En myt att vinster tömmer vård och skola på resurser” som jag bemötte (20 sept) i en replik som gavs rubriken ”Valfrihet förutsätter inte privata bolag

I skrivande stund, som det brukade heta, ser jag  på dagens DN Debatt en artikel där tre skribenter (Lars Bryntesson, S i Sigtuna, Lars Pettersson, Famna och Anders Wijkman, ordf. i Upphandlingsutredningen) uppmanar politikerna ”Satsa på den tredje vägen i välfärden – idéburna bolag”, som visar det sig, innefattar avtal och kontrakt mellan kommuner och landsting och ett spektrum av former som ideella föreningar, kooperativa företag, aktiebolag med not-for-profit-klausul (kanske i form av SVB). De kräver att lagen om offentlig upphandling (LOU) ändras får att underlätta för idéburna och mindre organisationer. Detta möjliggörs genom ändringar i EU:s reglering, som tillåter mer av sociala krav i upphandling, t.ex. avseende driftform, miljö, kollektivavtal. Särskilt förespråkas olika former för direkta avtal och kontrakt mellan det offentliga och idéburna organisationer, gärna i form av idéburet-offentligt partnerskap (IOP)

Vidare krävs bättre kapitaltillgång, rådgivning och stöd, och  en satsning på forskning om idéburna organsationer. Det senare ser jag som långsiktigt helt centralt, och de handlar om att bygga upp institutioner eller centra för sådan FoU, som är fristående och inte underordnade mainstream inom företagsekonomin.

Den intressanta artikeln om idéburna organisationer i välfärden gör det lägligt att citera avslutningen på min artikel på DN Debatt den 9 sept, där jag argumenterar för en stor satsning på forskning om och utveckling av såväl offentlig som idéburen drift: organisering, reglering och styrning: ”Då kommer andra frågor högt på dagordningen: Hur undvika en återgång till den stelbenthet som kännetecknade offentlig drift på 1980-talet? Här krävs en stor satsning på stöd (finansiering och utbildning) för idéburna alternativ och forskning om och utveckling av former för organisation och styrning i offentlig drift med ledord som lokala alternativ och delaktighet för personal och brukare. Att ”låta lärare vara lärare” och allmänt ge olika yrkesgrupper utrymme att göra sitt professionella jobb.”

I en replik instämmer Ulla Andersson (V) i mycket med Bryntesson-Andersson-Wijkman i deras argumentation för idéburna alternativ,  men hon ser dem som komplement till en utveckling av en mindre stelbent offentlig sektor. Acko Ankarberg, partisekreterare i KD bejakar också han den ideella sektorn men vill inte ”stänga ute entreprenörer från välfärdstjänsterna

Som jag ser det har dock Ankarberg missat en huvudtanke hos Bryntesson m fl, nämligen  att ”vinstuttag inte är nödvändiga incitament” för dem som startar och driver verksamhet.er. Incitamenten är i stället att professionellt driva en värdegrundad verksamhet. Exempel som ges: Stadsmissionerna, Bräcke diakoni, HSB Omsorg. – Det är här som vikten av forskning och utveckling av en ekonomi för idéburna verksamheter blir central. En gedigen satsning på forskning som innefattar företagsorganisation, verksamhetens kvalitet, styrning, arbetsorganisation, arbetsvillkor, anställningsvillkor, miljö.  En  helhet av kvalitet i resultaten, verksamheten och arbetet, med grund i sociala värden.

Publicerat den 11 sept 2014, reviderat 13 sept.

 

Sandberg omslagEn bakgrund till mina artiklar och kommentarer är rapporten Värden i välfärden. Om styrning och organisering efter NPM, (Arena idé 2014). Om välfärden som en del i den svenska eller nordiska modellen, vid sidan av arbetsmarknadens organisering, skriver jag med kollegor i antologin Nordic Lights. Work, management and welfare in Scandinavia (SNS förlag 2013). Jag tror att dessa skrifter sammantaget kan bli användbara bidrag i utredningar, överväganden och överenskommelser, även efter det stundande valet.

 

MAKTEN OCH LEDNINGEN I ARBETSLIVET. Seminarierapport & video.

 

Fullsatt med  extrastolar  i ABF-husets Palmesal. I väntan på öppningen av seminariet.

Vad säger forskningen om arbetslivets problem och om möjliga alternativ? Vad händer med den nordiska modellen på samhällsnivån och i företag och förvaltningar?
Närmare diskuteras bl.a. organisation av arbetet, arbetsmiljön, jämställdhet och genus, företagsledning, ’human resource management’, new public management, flexibilitet, utmaningar för facklig verksamhet och den skandinaviska modellen. 
Över dessa teman reflekterar och samtalar en del av författarna från boken Nordic Lights.
ABF-huset i Stockholm, måndag den 1 septtember 2014

Organisation av arbetet, arbetsmiljön, jämställdhet och genus, företagsledning, ’human resource management’, new public management, flexibilitet, utmaningar för facklig verksamhet och den skandinaviska modellen.

Palmesalen i ABF-huset var fullsatt, 78 deltagare räknade ABFs Göran Eriksson till, och det blev en spänstig kväll genom att vi valt bort långa akademiska föreläsningar. I stället hade jag lagt upp kvällen med bara två inledande kortföreläsningar och därefter väl förberedda författarsamtal och paneldiskussioner.

Seminariet videosändes direkt och finns i sin helhet att se på ABF Play.
Video Del 1. Föredrag av Åke Sandberg och Anna Wahl, därefter utfrågning och samtal med var och en av forskarna
Video Del 2. Tre panelsamtal och avslutning om behovet.

Seminariet i medierna
Artikel i Arbeidsliv i Norden”Forskarkritik: Sysselsättningen har blivit viktigare än arbetets innehåll”

Anna Wahl föreläser och presenterar nya rön från sin offentliga utredning, SOU, om höga chefer i näringslivet, kvinnor och män

Medverkande forskare:
Gunnar Aron
sson, professor,Stockholms universitet
Torsten Björkman, professor, Försvarshögskolan,
Anders Boglind, docent Göteborgs univ, f.d. chef vid Human Resources, Volvo Cars
Patrik Hall, docent, Malmö högskola
Annette Kamp, professor, Roskilde universitet
Jan Ch Karlsson, professor, Karlstds universitet
Christian Koch, professor, Chalmers
Fredrik Movitz, fil.dr., forskare, Stockholms universitet
Åke Sandberg, professorStockholms universitet
Anna Wahl, professorKTH
Concluding comment by Russell Lansbury, professor, Sydney University
Kommentarer och frågor: Ann Bergman, Karlstads universitet
Moderator: Lisa Pelling, Arena Idé

Kvällens program
Åke Sandberg inleder om management och arbete i den svenska och nordiska modellen

Anna Wahl talar om Management: mansdominans i förändring, utifrån en aktuell utredning SOU, som hon leder

Ann Bergman frågar ut och samtalar med var och en av forskarna på deras specialområden

Ann Bergman i raden av forskarsamtal, här med Fredrik Movitz

Tre panelsamtal ledda av Lisa Pelling, de tio forskarna deltar i olika konstellationer
1. Management, makt, moden:
Anders Boglind,  Torsten Björkman, Patrik Hall, Anna Wahl

2. Arbetsorganisation i omvandling: Flexibilitet och arbetets kvalivet:
Gunnar Aronsson, Annette Kamp, Jan Ch Karlsson, Christian Koch

3. Arbetsmarknaden och parterna. Den nordiska modellens framtid.
Annette Kamp, Fredrik Movitz, Åke Sandberg

Internationellt perspektiv Russell Lansbury

Åke Sandberg: Lärdomar av kvällen. Dags för ny arbetslivsforskning!

 

De tre panelerna i bild

Lisa Pelling modererar panelsamtal 1: Anna Wahl, Patrik Hall, Anders Boglind, Torsten Björkman

 

Panelsamtal 2: Annette Kamp, Jan Karlsson, Christian Koch, Gunnar Aronsson

 

abf1sept2014 panel 3 beskuren-3 FM ÅS Annete K Russell L 14MAKTEN 018

 

 

 

 

 

 

 

Panelsamtal 3: Fredrik Movitz, Åke Sandberg, Annette Kamp, Russell Lansbury

 

Eftersnack

ABF 1 sept 2014 Makten... Gunnela Westlander och Åke Sandberg Kenneth A foto

 

 

 

 

 

 

 

Gunnela Westlander, en nestor i arbetsorganisationsforskningen,  samtalar med Åke S.

 

Eftersnack: Torsten Björkman och Russell Lansbury


Torsten Björkman och Russell Lansbury talar om sin gemensamma ABB-studie

 


Några av forskarna  på Cafe 60 på Sveavägen. Jan, Ann, Anders, Fredrik, Torsten och Patrik, och den tomma stolen är seminariearrangörens/ fotografens.
I övrigt, tack till Kenneth Abrahamsson för några av de andra bilderna.

 

Boken Nordic Lights (Åke Sandberg, red; SNS förlag) är en bakgrund till seminariet

Och efteråt blev det Biff Rydberg, lax och gös (! länge en) – förstsås på upphovsstället till lyxbiffen/pytt i pannan. Här väntar Ann och Fredrik på mat och öl.

2014-09-01 20.39.35

 

 

VÄRDEN I VÄLFÄRDEN. Reviderad juni 2014

juni 2014
Ny reviderad upplaga av rapporten

VÄRDEN I VÄLFÄRDEN
Om styrning och organisering efter NPM

I den första upplagan, april 2014, hade några fel insmugit sig. De är nu rättade.
Den nya upplagan av rapporten daterad juni 2014 på omslagets insida kan laddas ner här.

För den som har läst april-upplagan: Viktigast att rätta till är diagrammen på sidorna 17 och 21.  Där har färgerna blivit omkastade mellan vinstdrivna och icke-vinstdrivna skolor. Vilket den upmärksamme säkert sett.

Vi har gjort ett rättelseblad som en kan skriva ut och lägga i sin tryckta rapport.
Rättelsebladet finns här

Rapporten presenterades vid ett seminarium på ABF-huset 2 april. Utredarna Joa Bergold, LO och Ulrika Lorentzi från Kommunal tillförde intressanta kommentarer och perspektiv.
Seminariet webb-sändes direkt, och  videon finns på ABF Play

Rapportens nya version kan också laddas ner här från Arena idé:s webbsidor.

Hösten 2015 publicerade tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv en intressant recension av rapporten. Prof. Gunnela Westlander sammanfattar och kommenterar rapporten

 

VÄRDEN I VÄLFÄRDEN. Om styrning och organisering efter NPM

Sandberg omslag

April 2014. Min nya rapport på Arena idé: VÄRDEN I VÄLFÄRDEN. Om styrning och organisering efter New public management.  Jag jobbar vidare med temat, så alla slags kommentarer är välkomna, epost ake.sandberg2 [at] gmail com

Juni 2014 publicerades en reviderad upplaga. En del fel hade insmugit sig i den tekniska produktionen av den första upplagan ovan.
På arena idés webbsida ligger fortfarande en pdf av den första upplagan. Ladda alltså inte ner den.
För den som redan har den tryckta rapporten från april finns ett rättelseblad att ladda ner här. [Rättelsen införd här 6 okt 2014].

Rapporten presenterades vid ett seminarium på ABF-huset 2 april. Utredarna Joa Bergold, LO och Ulrika Lorentzi från Kommunal tillförde intressanta kommentarer och perspektiv.

Seminariet webb-sändes direkt, och nu finns videon på ABF Play

Från inledningen till rapporten
I denna rapport fokuseras det som i politiken och samhällsdebatten givits rubriken vinster i välfärden. Det handlar om former för drift: offentligt, idéburet eller vinstdrivet. Och det handlar om olika former för styrning, där de ”nya” inslagen hämtats från näringslivet och industrin. Från början var förändringarna för många inom politiken ett sätt att komma till rätta med den traditionella förvaltningens byråkratisering, kostnadsläge och medborgarnas kritik. Ansatser till öppenhet och brukarmedverkan i förvaltningens arbetssätt fanns, men efter hand kom förändringarna i driftsformer och styrning att bli sådana som i grunden står i samklang nyliberal ideologi som vill ”konstruera kunder” på vad som kallas en kvasimarknad där ”kunden” betalar med skattemedel. Samlingsbeteckningen är New public managment (NPM). Omvandlingen har samspelat med omfattande skattesänkningar. Nu i en tredje fas är frågan: Vad kan komma efter NPM.
 
Låt mig här inledningsvis göra ett par personliga reflexioner. Min forskning genom åren har huvudsakligen behandlat arbetsorganisation, företagsledning och partsrelationer i den privata sektorn. Det speglas av bidragen i den nya bok jag redigerat, Nordic Lights, men där finns också kapitel om New public managment, som är centralt i denna rapport. Jag har följt utvecklingen inom offentlig sektor med intresse, ända sedan jag vid FOA:s Planeringsbyrå på 1970-talet skrev en avhandling om planering och demokrati och var med om att lyfta fram organisationssociologiska och kritiska aspekter på framväxten av det som kallades programbudgetering och som kan ses som inledande steg mot NPM. På Handelshögskolan i Göteborg och sedermera på Industriell ekonomi på KTH verkade professor Albert Danielsson vars seminarier om vetenskapsteori, modeller av beslutsprocesser, och rationella kalkylers problematiska och särskilda roll påverkat den här framställningen.
 
Albert Hirschmans analys av politik och marknad i boken Exit, Voice and Loyalty har likaså betytt mycket; en av mina sociologilärare, Ulf Himmelstrand i Uppsala skrev förordet till den svenska utgåvan (1972).Med bakgrunder som dessa är det inte förvånande att denna rapport har ett kritiskt perspektiv på förenklade modeller av marknader, beslutsfattande, planering och styrning som de nu manifesterar sig i New Public Management. Sett som ett instrument att ruska om och vitalisera den offentliga välfärdssektorn kunde konkurrensen och den förändrade styrningen behövas och ha sina förtjänster, men när den nu dominerar visar den upp sina negativa sidor
Välfärdens organisering och styrning är ett i grunden komplext område. Det är svårt att urskilja en orsak till förändringar och därmed inte enkelt att föreslå en handlingslinje. Därtill skiljer sig förutsättningarna i olika sektorer. I skolan kommunalisering, lärarutbildning, politisk detaljstyrning av rapportering, situationen i klassrummen; i sjukvården ersättningar kopplade till detaljerade diagnosmetoder som rycker isär vårdkedjan; för järnvägarnas del åtskillnad av underhåll och drift där driftbolaget eftersätter underhållet för de ska ju inte köra tågen på rälsen. Arbetets konkreta organisering, arbetsprocesserna, och hur personal möter brukare är förstås olika i de olika fallen.Det finns ändå mycket som är gemensamt för sektorerna. Det gäller driftsformer, styrformer och organisationsprinciper, det gäller marknad och politik, individuella val och demokrati, likvärdighet och integration i samhället, och arbetsorganisationens betydelse för kvalitet i verksamheten och prestationer. Det gäller också de värden som ligger bakom NPM: betydelen av individuella val på en marknad – och konsekvenserna av dem.En rapport av den här omfattningen kan givetvis inte göra anspråk på att grundligt och detaljerat belysa hela detta problemkomplex. Men avsikten är att denna översikt av sätt att se på välfärdsområdet skall visa på nödvändigheten av att ta ett steg tillbaka, begrunda beslut som tagits och hur det blev, och så säga: Det här blev ju bra! Eller kanske: Det blev fel, vi tar nya grepp och gör om. Att det senare inte är helt lätt för den som varit involverad i processerna är klart. Men det är likafullt angeläget. Lättare blir det när man betänker att situationen och kunskapsläget var annorlunda när avgörande beslut togs i början av 1990-talet och i senare skeden. Nu har vi erfarenhet och mer kunskap, även om den fortfarande är ofullständig.[…]… Läs hela rapporten, ladda ner från  Arena idés hemsida

Åke Sandberg: Dramat om vinster i välfärden inte över

Om vinster i välfärden skriver jag i Dagens Arena 23 november 2012

Åke Sandberg. Bild: Privat

Kvaliteten i välfärdstjänsterna ligger i processerna, i mellanmänskliga relationer och förpliktelser, inte i fyrkantiga utfallsmått. Vinstdriften kan dock pervertera dessa möjligheter. Det skriver professor Åke Sandberg.

Dramat om vinster i välfärden handlade först om ja eller nej. Nu är fokus i diskussionen om och hur vinstdrivna bolag kan styras. I en senare fas lär frågan om ja eller nej till vinstdrivkrafter komma upp på nytt. Det är en grundläggande fråga och den har inte fått ett slutligt svar.

Bland förespråkarna för vinstdrivna företag framträder två aktörer. De alarmistiska som verkar anse att hela näringslivet hotas av S förslag lämnar vi åsido. De mer nyanserade låter ana en lättnad att S inte satte stopp för vinstdrift. De framhåller att S krav på personaltäthet och liknande insatser innebär en styrning av hur verksamheten sköts, men hävdar därtill att det skulle innebära en detaljstyrning som hindrar nytänkande.

Alternativet är att politiker i stället styr utfall, vad som produceras och låter utförarna bestämma hur. Det hävdar exempelvis Friskolornas riksförbund och Stefan Stern på twitter.

Metoden hämtas från företagens egen värld med enkelt kvantifierbara vinstmål. Men tillämpbarheten i välfärden är begränsad till väldefinierade uppgifter såsom tandläkarbesök och höftledsoperationer, men även där inte utan problem. För komplicerade processer, som en lång omsorgsprocess eller utbildningar, saknas kunskapsunderlag för att kunna styra med utfall. Därför ser vi problem och kostsamma kontrollspiraler.

Vi ser exempel som att privata BB Stockholm ordnar en fin miljö för familjen, men komplicerade fall skickar man vidare till det offentligdrivna sjukhuset. Tuffa vinstkrav gör att apotek sparar genom att dra ner på sina lager och medicin blir slutsåld. Läkare tvingas ta emot många nybesök för att få ’köpengar’. I dagarna minskas vårdpersonalen på Maria ungdoms beroendemottagning i Stockholm. De anställda ska möta fler ungdomar per dag, vilket gör att de mest tidskrävande och utsatta ungdomarna drabbas.

Det blir en felstyrning, som dessutom ofta är möjlig manipulera. Alternativet är vaga utfallsmål som knappast styr, utan tjänar till att rättfärdiga verksamheten med en vacker etikett.

När utfallsstyrning överordnas professionellt ansvar hamnar lärare och vårdpersonal i arbetsmässiga och etiska dilemman. De kan inte nyttja sitt yrkeskunnande eller utveckla sitt engagemang för kvalitet. Politiker har genom utfallsstyrning kunnat dra sig undan sitt ansvar för minskande resurstilldelning och utföraren, kommunal eller privat, har fått bära hundhuvudet.

Förespråkarna har inte visat hur man kan kvantifiera exempelvis bra utbildning. I stället hävdar de att krav på en hög lägstanivå för personal och andra insatser innebär detaljstyrning. Men sådana regler behöver inte vara detaljerade. Investeringar i kompetent personal skapar tvärtom förutsättningar för kvalitet och lokal utveckling

Det är därför som ordförandena i tre TCO-förbund inom välfärdssektorn lyfter fram kunskap, kompetensutveckling, ledarskap, kvalitet i arbetet, arbetsbelastning, lön och villkor enligt kollektivavtal. Det ger också en tydlig koppling mellan politiska beslut om personaltäthet och tilldelade resurser. Rören blir rakare. Politiker har all anledning att tillsammans med brukare, yrkesverksamma och deras organisationer utveckla sätt att skapa dynamiska och professionella institutioner som kan leverera kvalitet. I den processen kan ibland utfallsmått utvecklas för avgränsade uppdrag. Styrformer kan komplettera varandra. Sammantaget är dock styrproblemen i välfärden stora, och de tenderar att bli värre vid vinstdrift.

Kvaliteten i välfärdstjänsterna ligger i processerna, i mellanmänskliga relationer och förpliktelser, inte i fyrkantiga utfallsmått. Det handlar om att styra insatser och resurser på så sätt att det ger utrymme för andra drivkrafter än vinst och bonus, för professionalitet och lokalt nytänkande om kvalitet . Vinstdriften kan dock pervertera dessa möjligheter.

Åke Sandberg, civilekonom och sociolog, professor emeritus, Stockholms universitet

Så kan vinstfrågan lösas

Jag skriver idag på Newsmill  om att välfärden är ett svårstyrt pastorat som kräver en bredd av kompletterande återgärder. Läs gärna artikeln på Newsmill.

Välfärdstjänster är svårstyrda pastorat. Vare sig de drivs i offentlig regi eller läggs ut på privata utförare. Den offentligt drivna välfärden styrs idag i hög grad på liknande sätt som den privat drivna med målstyrning. Och båda har samma grundproblem: Att välfärden tilldelas för små resurser i förhållande till löften och ambitioner. Det andra problemet är en tung apparat för utvärdering. För en effektiv styrning måste flera kompletterande metoder brukas.

I välfärden är det svårt att formulera relevanta och utvärderingsbara mål. Än svårare styra är det om utföraren drivs av ett vinstintresse som inte sammanfaller med beställarens mål, dvs god välfärd. Förespråkare för vinstdrift brukar framhålla att den leder till effektivitet och innovation. De brukar bortse från en annan drivkraft:  ett meningsfyllt jobb för angelägna värden, med engagerade, kunniga och professionella anställda och chefer.

Att enbart ha kommunala eller privata icke vinstdrivna utförare är dock inte utan problem. Det fanns skäl till privatiseringarna. Ett var politikers önskan att slippa stå för konsekvenser av nedskärningar, men det fanns även kritik för ineffektivitet, brister i mångfald och innovation. Drift i offentlig regi förutsätter därför stöd till innovation, alternativ och kundanpassning. Liknande problem finns med ideellt drivna verksamheter.

Vinst är ett tydligt kvantifierbart mål för ett företag som kan leda till innovation och påhittighet. En del av denna är produktiv, det kan vara smarta arbets- och organisationsformer. Den andra sidan är påhittighet som handlar om att göra vinst på bekostnad av kvalitet, kringgående av beställarnas styrning, liksom avancerad skatteplanering. Vinstdrivna bolag driver pga. sina mål fram en särdeles kostsam kontrollapparat.

En sålunda framtvingad kontroll riskerar att hämma inte bara innovation utan också det professionella, självständiga ansvaret hos sjuksköterskor, läkare, lärare och andra. Alternativen till försök att tämja vinstdriften är dagens vilda-västern i välfärden med okontrollerad vinstdrift, eller enbart icke-vinstdrivna verksamheter.

Alternativ

Politikens rättsliga förutsättningar att reglera vinst i företag i väldfärdssektorn är stora. Det visar Ardalan Shekarabi i en genomgång för Arena Idé. Mot den bakgrunden skissar Shekarabi tre alternativ.

Jag vill här kort utveckla alternativen utifrån grundsynen att en kraftfull reglering i välfärdssektorn är nödvändig, en grundsyn som vi sett tecken på även i den borgerliga alliansen, bland politiker och närstående media.

  1. Förbud mot vinstutdelning. Den stora fördelen är att man här slipper verksamheter som är vinstdrivna och i stället får sådana som drivs av syftet god välfärd. Därmed minskar risken för försök att kringgå styrning av kvalitet på olika sätt. Om vinsten inte helt förbjuds utan begränsas hamnar man i alternativ 2. Ett vinsttak på ”rimlig nivå” (som direkt sorterar bort de värsta avarterna av vinstdrift) kanske kan förena många som ett inslag i en samlande lösning; begränsningen kan något minska behovet av andra styrformer för kvalitetssärking.
  2. Begränsning av vinstutdelning.   Tillåts vinstuttag av icke oväsentlig storlek kommer vinstdrivna bolag att fortsätta, även om de som bara strävar efter stora, snabba vinster kan väntas lämna branschen. Vinstdrivna bolag kan ha en innovationsförmåga som bidrar till kvalitet. Nackdelarna är den nödvändiga och omfattande kontrollapparat som handlar inte bara om vinstuttag utan även, vid ägarbyten, att hindra eller begränsa tillgodogörande av ackumulerad, outtagen vinst. Här finns en känd uppsjö av metoder att kringgå försök till styrning.
  3.  Krav på verksamhetens kvalitet. I detta alternativ sker ingen direkt reglering av möjligheter till vinstuttag, utan man begränsar sig väsentligen till att ställa höga krav på verksamhetens kvalitet.  Denna behöver följas upp i alla de tre alternativ vi skisserar och i alla slags driftformer, men störst är behovet i vinstdrivna bolag, där motiv och möjligheter till manipulation är störst.

Om man inte avser att förbjuda eller kraftigt begränsa vinstuttag, blir dessa kvalitetskrav det avgörande styrmedlet. Därför är det angeläget att dröja vid innehållet i dessa krav, och då skilja på utfall/output (hur bra är utbildningen, vården osv) och insatser/input (personal, lokaler osv). Vi gör det här helt kort men har för avsikt återkomma.

a. Utfall. Detta handlar om mått på resultatet, dvs hur bra är vårdens, omsorgens respektive skolans resultat. Vi vet att det är synnerligen svårt att formulera fungerande kvantitativa mått på utfallet.

b. Insats. Något enklare är det med kvantitativa mål för sådana insatser som vi vet bidrar till verksamhetens kvalitet. Intressanta generella variabler är personaltäthet, olika kvalifikationer och nivåer, total lönebudget för personal; ändamålsenliga lokaler.

c. Andra krav.   Andra väsentliga krav gäller etablering och tillstånd att driva verksamheter, former för väsentligt utökat inflytande för personal och brukare (och deras anhöriga); meddelarfrihet och offentlighetsprincip; ”öppna böcker” i varje företags/verksamhetsenhets redovisning.

Krav på kvalitet är alltså viktiga under alla omständigheter men särskilt vid helt eller delvis oreglerade möjligheter till vinstuttag. Det är klart att politiker måste formulera smarta krav som leder till kvalitet utan att det blir onödiga låsningar.

Sammanfattningsvis är en möjlighet att förbjuda eller kraftigt begränsa möjligheter till vinstuttag och därmed återföra bolag till icke vinstdrivna former med god välfärd som styrande mål. Väljer man att istället sätta frikostiga gränser för vinst eller inga gränser alls, är vinstdriften grunden. Då måste hela arsenalen av andra kraftfulla styrmöjligheter nyttjas, med åtföljande kostnader.  Tuff styrning krävs, med kvalitetskrav på inte bara de svårmätta resultaten/output utan också insatser av personal, lokaler etc., som samvarierar med kvaliteten. Höga sådana krav gör att rena lycksökare lämnar sektorn och därmed kan kontrollapparaten bli något mindre.

Utmaningen att säkra kvalitet i välfärden är stor. Problemen är komplicerade och ödmjukhet av nöden. Inga alternativ bör förhastat utmönstras och en bredd av åtgärder för kontroll, stöd och utveckling måste tas i anspråk.

——–

Ardalan Shekarabi sammanfattar sin rapport på DN Debatt.  Hela rapporten från Arena Idé finns här. På DN Debatt fördjupas frågan om professionell kunskap, utvärderingsraseri och NPM, New public managment i en intressant artikel.