”På jakt efter FRAMTIDENS ARBETE”


English summary: Late November 2016 our new book ”På jakt efter framtidens arbete” will be published. Translation of title: 
 ”On the hunt for work of the future – Challenges for the organizing of work and for research”. Twenty-eight authors write on research policy and the need for a really work-oriented worklife research. There will be abstracts in English of the twenty-four chapters. The book  may be downloaded at Tankesmedjan Tiden and at akesandberg.se/publications (also abstracts)  from late November.
I slutet av  november 2016 kommer vår bok ”På jakt efter framtidens arbete”. Då ska den med tjugofyra kapitel finnas att ladda ner som pdf  här på sidan akesandberg.se/publications och på Tankesmedjan Tiden, där den tryckta boken då också kan köpas. Tjugoåtta forskare bidrar till en analys av ”Utmaningar i arbetets organisering och forskning” som bokens undertitel lyder. Här är Innehållsförteckningen. I fokus är arbetets organisering som bestämmer arbetskvalitet och hur arbetsmiljön blir för individerna – organisations- och samhällsforskning lyfts fram vid sidan av en idag dominerande inriktning på individ, vård och management.

Välkommen att besöka och gilla vår facebooksida.

Fredag den 10 juni 2016 presenterades seminarieupplagan av vår bok ”På jakt efter framtidens arbete”. Med ett par dagars varsel  samlade vi i abf-huset på Sveavägen  tjugofem – trettio kunniga deltagare, fackligt aktiva, konsulter, journalister, forskare, lärare … Efter seminariet har bidragen delvis arbetats om till den reviderade, officiella upplaga som kommer i slutet av november.

2016-06-10 16.10.12. På jakt abf-2

Bilden från vänster till höger, de medverkande vid projektets seminarium i juni. Ernst Hollander, John Sjöström, Fredrik Movitz, Åke Sandberg, Åke Walldius, Lennart Sturesson, Jesper Bengtsson (eftermiddagens moderator), Carola Löfstrand. Flera kvinnor skulle varit med, men hade oturligt  förhinder just denna eftermiddag, egen sjukdom, uppkommen studenthandledning, barns vattkoppor, skolavslutning mm. Vid slutet  av november blir det en nylansering av boken i reviderad upplaga. Under tiden kan en läsa en opinionsartikel på Dagens arena.

I publiken i Sandlersalen på abf-huset bl.a. organisationspsykologins nestor prof. Gunnela Westlander

På jakt... abf publik juni2016

”Vad kommer efter New Public Management?” …och efter vinstdrivna bolag?

Som vi alla vet är det svårt med privatisering och upphandling på alla områden. Jag publicerade dessa fyra inspel inför seminariet  på ABF-huset i Stockholm, 20 januari 2016 (här något redigerat) ”Vad kommer efter New Public Management?” med kommentarer av bl a civilminister Ardalan Shekarabi

1. Nu senast sophanteringskaos i Stockholm Ändå skriver Donahue i sin klassiska bok om ”Den svåra privatiseringen” (SNS förlag) att på tekniska områden, som sopkörning, är det mycket lättare och lämpligare att privatisera än i välfärden, de mjuka sektorerna. När det ibland går så fel på de enkla områdena finns starka skäl ompröva privatisering och medföljande NPM åtminstone på de svårare, mjuka områdena. http://www.dn.se/sthlm/ragn-sells-bjod-35-procent-lagre-pa-sophanteringen/ http://www.dn.se/sthlm/sopkaos-i-staden-med-ny-entreprenor/

2. I pågående utredningar verkar två frågor komma var för sig a. NPM och styrning efter NPM (dagens ämne) b. Vinstdrift Men de två hänger nära samman, måste diskuteras i ett sammanhang. Att ge uppdrag till vinstdrivna bolag är att där sätta den oerhört starka vinstdriften främst, det är aktiebolags lagstadgade uppgift. Om sambandet vinst och NPM skrev jag på Dagens Arena:  http://www.dagensarena.se/opinion/ake-sandberg-vinstdrift-och-npm-hanger-samman/

3. Alltså: Vinstdrift är en styrform. Styrning efter NPM, Post-NPM, kan bli två olika saker a. Post-NPM med idéburna och offentliga verksamheter b. Post-NPM med vinstdrift som det dominerande Frågan är om det senare alls är möjligt. NPM är en kopia av de styrformer som används i de vinstdrivna bolagen, en del i marknadsstyrningen. Ska vinstdriften tämjs krävs exceptionella styrnings- och kontroll insatser.

4. NPM leder, särskilt  för vinstdrivna bolag, till kontrollspiraler och detaljstyrning. Post-NPM ger, i icke vinstdrvina driftformer, möjligheter till styrning i samklang med autonomi, inflytande och yrkeskunniga som gör sitt jobb.

Min rapport, ”Värden i Välfärden” som Ulrika Lorentzi en gång kommenterade intressant på ett  seminarium med Arena Idé har just underrubriken:”Styrning och organisering i välfärden efter NPM” och tar upp frågor om yrkeskunnande, omsorgsrationalitet och tillit, med flera exempel.
Jag är mycket glad  för psykologiprofessor Gunnela Westlanders recension av min rapport.
Hon gör  en kritisk genomgång och samtidigt en god sammanfattning av rapportens huvudtankar. Hennes slutsats: ”Alla som är engagerade i ämnet rekommenderas läsa Värden i välfärden.”
A -A omslag

Längre fram har jag för avsikt att  komplettera här med intryck från seminariet. En gedigen konkret rapport från Kommunal presenterades, och kommenterades av bl.a. Per Molander som hade empiriskt och teoretiskt, tankeväckande kommentarer. Det efterföljande samtalet – ja, det var ett samtal – mellan Ardalan Shekarabi och Ulf Kristersson visade på flera samstämmigheter men också på skiljelinjer.

Här finns en video-inspelningen från seminariet, i tre delar.

Varför tonas driftformernas betydelse i välfärden ner? — Om styrning i välfärden efter NPM

2014-07-03 23.12.02

 

 

 

 

 

 

Vi lär oss efterhand mer och mer om de komplexa organisationerna och verksamheterna i välfärden: skolor, äldreboenden, sjukvård. Om svårigheter organisera och styra för kvalitet och anständiga arbetsvillkor.

Men att det är komplext betyder inte att allt går för sig, att alla former för organisering och ledning är lika bra. Att det finns problem både i vinstdrivet och icke-vinstdrivet betyder inte att driftformen saknar betydelse. Den är en av flera avgörande faktorer.

En del marknadsdogmatiska förespråkare för vinstdrift hävdar förstås att aktiebolag alltid är överlägsna andra former: innovation, effektivitet, kvalitet, allt gott kommer ur AB. Det är en konsekvent hållning. Det är däremot märkligt att så många förespråkare för vinstdrivet samtidigt hävdar att driftformen inte är viktig.

Att välja driftform är att välja ett visst sätt styra, där vissa värden och mål prioriteras. Aktiebolag är och skall vara primärt motiverade av aktieägarnas intresse: vinst och kapitaltillväxt. Vilket  inte utesluter att kvalitet ibland kan vara en bieffekt. Alternativet är att välja driftformer som inte är primärt vinststyrda utan styrda mot kvalitet.

Forskare bl.a. från IFN har hävdat att det är konkurrensen som är det viktiga för att nå kvalitet. Då kan man hävda att i så fall kan man skapa konkurrens mellan icke vinstdrivna verksamheter, idéburna och kommunala. (Jag deltog i en debatt i DN om detta med IFN-forskare, men min egen slutreplik kom i Dagens Arena.)

Men då krävs kraftiga utvecklingssatsningar för att säkra dynamik och följsamhet mot brukares behov i de icke-vinstdrivna formerna. Fördelen är att just behoven kan styra, inte starka individeras efterfrågan, alltså att resurstilldelningen i stort sker efter behov, vårdtyngd, elevkårens sammansättning osv.

I stället för den styrning mot utfall/resultat som lånats in från privata företag med klara vinstmål kan en styra genom att ange insatser/resurser och så kvalificerade, kvalitativa utvärderingar, men kvantitativa inslag, säg vart fjärde år. Då kan det bli en reell styrning, med reellt politiskt ansvar (inlägg på DN Debatt om egen regi)

Hem

Bland dem som anser att vinstdrift har betydelse och som anser att den är negativ finns ledande socialdemokrater som vill få bort ”vinstjakten i välfärden” men ändå behålla primärt vinstdrivna (enligt lag) aktiebolag. Varför inte välja bort aktiebolag till förmån för andra alterntiv, kan man fråga sig. I en artikel i ETC diskuterar jag vad avsaknaden av omprövning kan bero på?

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv SN har fått ny VD, Carola Lemne från Praktikertjänst. Jag jämför hennes syn med Urban Bäckströms bombastiska uttalanden. Det är nya mildare ord, men i sak samma ganska dogmatiska tror på marknadens överhöghet över politiken. Artikel i Länstidningen Östersund och i Dala-Demokraten.

En del av dessa frågor behandlar jag utförligare i rapporten Värden i välfärden. Om styrning och organisering efter NPM” (Arena idé, april 2014)  och tänker om framtiden bl.a. :”… tillskapandet av organisationer där kompetens och förnyelseförmåga kan komma till sin rätt, vars resultat mäts med hjälp av omfattande kvalificerade och kvalitativa utvärderingar(med (kvantitativa inslag) med långa mellanrum- Detta kan vara ett alternativ till organisationer där professionalismen satts på undantag, som kräver kvantitativa detaljmått och ymnigt och ständigt dokumenterande istället för att göra det man egentligen är anställd för: undervisa, ta hand om patienter ellerhjälpsökande och så vidare.”

 

VÄRDEN I VÄLFÄRDEN. Reviderad juni 2014

juni 2014
Ny reviderad upplaga av rapporten

VÄRDEN I VÄLFÄRDEN
Om styrning och organisering efter NPM

I den första upplagan, april 2014, hade några fel insmugit sig. De är nu rättade.
Den nya upplagan av rapporten daterad juni 2014 på omslagets insida kan laddas ner här.

För den som har läst april-upplagan: Viktigast att rätta till är diagrammen på sidorna 17 och 21.  Där har färgerna blivit omkastade mellan vinstdrivna och icke-vinstdrivna skolor. Vilket den upmärksamme säkert sett.

Vi har gjort ett rättelseblad som en kan skriva ut och lägga i sin tryckta rapport.
Rättelsebladet finns här

Rapporten presenterades vid ett seminarium på ABF-huset 2 april. Utredarna Joa Bergold, LO och Ulrika Lorentzi från Kommunal tillförde intressanta kommentarer och perspektiv.
Seminariet webb-sändes direkt, och  videon finns på ABF Play

Rapportens nya version kan också laddas ner här från Arena idé:s webbsidor.

Hösten 2015 publicerade tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv en intressant recension av rapporten. Prof. Gunnela Westlander sammanfattar och kommenterar rapporten

 

VÄRDEN I VÄLFÄRDEN. Om styrning och organisering efter NPM

April 2014. Min nya rapport på Arena idé: VÄRDEN I VÄLFÄRDEN. Om styrning och organisering efter New public management.  Jag jobbar vidare med temat, så alla slags kommentarer är välkomna, epost ake.sandberg2 [at] gmail com

Juni 2014 publicerades en reviderad upplaga. En del fel hade insmugit sig i den tekniska produktionen av den första upplagan ovan.
På arena idés webbsida ligger fortfarande en pdf av den första upplagan. Ladda alltså inte ner den.
För den som redan har den tryckta rapporten från april finns ett rättelseblad att ladda ner här. [Rättelsen införd här 6 okt 2014].

Rapporten presenterades vid ett seminarium på ABF-huset 2 april. Utredarna Joa Bergold, LO och Ulrika Lorentzi från Kommunal tillförde intressanta kommentarer och perspektiv.

Seminariet webb-sändes direkt, och nu finns videon på ABF Play

Från inledningen till rapporten
I denna rapport fokuseras det som i politiken och samhällsdebatten givits rubriken vinster i välfärden. Det handlar om former för drift: offentligt, idéburet eller vinstdrivet. Och det handlar om olika former för styrning, där de ”nya” inslagen hämtats från näringslivet och industrin. Från början var förändringarna för många inom politiken ett sätt att komma till rätta med den traditionella förvaltningens byråkratisering, kostnadsläge och medborgarnas kritik. Ansatser till öppenhet och brukarmedverkan i förvaltningens arbetssätt fanns, men efter hand kom förändringarna i driftsformer och styrning att bli sådana som i grunden står i samklang nyliberal ideologi som vill ”konstruera kunder” på vad som kallas en kvasimarknad där ”kunden” betalar med skattemedel. Samlingsbeteckningen är New public managment (NPM). Omvandlingen har samspelat med omfattande skattesänkningar. Nu i en tredje fas är frågan: Vad kan komma efter NPM.
 
Låt mig här inledningsvis göra ett par personliga reflexioner. Min forskning genom åren har huvudsakligen behandlat arbetsorganisation, företagsledning och partsrelationer i den privata sektorn. Det speglas av bidragen i den nya bok jag redigerat, Nordic Lights, men där finns också kapitel om New public managment, som är centralt i denna rapport. Jag har följt utvecklingen inom offentlig sektor med intresse, ända sedan jag vid FOA:s Planeringsbyrå på 1970-talet skrev en avhandling om planering och demokrati och var med om att lyfta fram organisationssociologiska och kritiska aspekter på framväxten av det som kallades programbudgetering och som kan ses som inledande steg mot NPM. På Handelshögskolan i Göteborg och sedermera på Industriell ekonomi på KTH verkade professor Albert Danielsson vars seminarier om vetenskapsteori, modeller av beslutsprocesser, och rationella kalkylers problematiska och särskilda roll påverkat den här framställningen.
 
Albert Hirschmans analys av politik och marknad i boken Exit, Voice and Loyalty har likaså betytt mycket; en av mina sociologilärare, Ulf Himmelstrand i Uppsala skrev förordet till den svenska utgåvan (1972).Med bakgrunder som dessa är det inte förvånande att denna rapport har ett kritiskt perspektiv på förenklade modeller av marknader, beslutsfattande, planering och styrning som de nu manifesterar sig i New Public Management. Sett som ett instrument att ruska om och vitalisera den offentliga välfärdssektorn kunde konkurrensen och den förändrade styrningen behövas och ha sina förtjänster, men när den nu dominerar visar den upp sina negativa sidor
Välfärdens organisering och styrning är ett i grunden komplext område. Det är svårt att urskilja en orsak till förändringar och därmed inte enkelt att föreslå en handlingslinje. Därtill skiljer sig förutsättningarna i olika sektorer. I skolan kommunalisering, lärarutbildning, politisk detaljstyrning av rapportering, situationen i klassrummen; i sjukvården ersättningar kopplade till detaljerade diagnosmetoder som rycker isär vårdkedjan; för järnvägarnas del åtskillnad av underhåll och drift där driftbolaget eftersätter underhållet för de ska ju inte köra tågen på rälsen. Arbetets konkreta organisering, arbetsprocesserna, och hur personal möter brukare är förstås olika i de olika fallen.Det finns ändå mycket som är gemensamt för sektorerna. Det gäller driftsformer, styrformer och organisationsprinciper, det gäller marknad och politik, individuella val och demokrati, likvärdighet och integration i samhället, och arbetsorganisationens betydelse för kvalitet i verksamheten och prestationer. Det gäller också de värden som ligger bakom NPM: betydelen av individuella val på en marknad – och konsekvenserna av dem.En rapport av den här omfattningen kan givetvis inte göra anspråk på att grundligt och detaljerat belysa hela detta problemkomplex. Men avsikten är att denna översikt av sätt att se på välfärdsområdet skall visa på nödvändigheten av att ta ett steg tillbaka, begrunda beslut som tagits och hur det blev, och så säga: Det här blev ju bra! Eller kanske: Det blev fel, vi tar nya grepp och gör om. Att det senare inte är helt lätt för den som varit involverad i processerna är klart. Men det är likafullt angeläget. Lättare blir det när man betänker att situationen och kunskapsläget var annorlunda när avgörande beslut togs i början av 1990-talet och i senare skeden. Nu har vi erfarenhet och mer kunskap, även om den fortfarande är ofullständig.[…]… Läs hela rapporten, ladda ner från  Arena idés hemsida