Organisation-arkiv - Åke Sandberg

Arbete & Välfärd – Innehållet i boken & Falf2018

ARBETE & VÄLFÄRD.
Ledning, personal och organisationsmodeller i Sverige.
Här är innehållsförteckningen till nya boken som kommer i oktober, i länken som pdf, mer läsbar än bilden nedan. Nära trettio ledande forskare bidrar i tjugofyra kapitel om arbetslivets många delar och perspektiv.

Flera av författarna kommer att medverka vid Falf:s årskonferens i Gävle 10 – 12 juni. Här är våra delar i programmet:
Vi arrangerar ett Symposium och ett Panelsamtal. Symposiet har samma rubrik som bokens titel, ‘Arbete & Välfärd’ och där blir det presentationer i anslutning till några av bokens kapitel. Panelsamtalet är framtids och policyinriktat: ‘Arbetets organisering – forskning, praktik, framtid‘.
Dessutom: Irene Wennemo medverkar vid konferensens öppnande och Michael Tåhlin håller ett av plenarföredragen på samma tema som hans kapitel i vår bok.

I panelsamtal och symposium medverkar i olika konstellationer
Raimo Pärssinen, Riksdagen, ordförande i Arbetsmarknadsutskottet
Gunnela Westlander, Professor, Stockholms universitet
Malin Bolin, Lektor, Mittuniversitetet
Ann Bergman, Professor, Karlstads universitet
Karin Lundqvist, Docent, Castor Analys
Michael Tåhlin, Professor, Stockholms universitet
Åke Sandberg, Professor, Stockholms universitet

Studentlitteratur och vår förläggare Johan Lindgren kommer att presentera boken, följt av mingel, dryck och enkel förtäring.

Vi hoppas möta många av er i Gävle. Programmet lovar gott.

Vår förläggare har mer information.
johan.lindgren@studentlitteratur.se

Här är bokens hemsida underuppbyggnad
och sida på Facebook

Intervju i tidningen Du & Jobbet

Forskningspolitik på arbetslivsområdet behandlas i vår tidigare bok ‘På jakt efter framtidens arbete’ Den kan laddas ner gratis här

Förläggare och redaktör i arbete vid ett av flera seminarier med bokens författare. Johan Lindgren och Åke Sandberg.
Blir boken lika givande som seminarierna så blir den … bra.

Arbete & VÃ¤lfÃ¤rds foto.

Uppdatering om nya myndigheten för arbetsmiljökunskap

Jag har uppdaterat min sida om det nya nationella centret om arbetsmiljö. Den 8 september kom tillkännagivandet att regeringen beslutat inrätta en myndighet för arbetsmiljökunskap i Gävle. Den ska svara för bl.a. utvärdering av regeringens politik och kunskapsförmedling till arbetslivet, men också internationellt forskningssamarbete och kunskap om företagshälsovård. Jag kommenterar kort och preliminärt. Glädjande är att regeringen nu verkar lägga större vikt vid arbetsplatsernas kunskapsbehov än man kunde förmoda att döma av utredningen (SOU) om centret.

För oss arbetslivsforskare är det ett glädjande beslut. Utvärdering och kunskapsförmedling kan ses som steg 1. Ett nödvändigt steg 2 är resurser till att skapa flervetenskapliga centra för arbetslivsforskning runt om på flera universitet. Särskilt samhällsvetenskaplig och arbetsorganisatorisk forskning är eftersatt ända sedan nedläggningen av Arbetslivsinstitutet.

Också den 8 september hade jag en artikel i Arbetet om just begränsningar i utredningen på temat ”Snäv kunskapssyn i utredning om nationellt arbetsmiljöcentrum” Förstås skriven före regeringens beslut, men håller fortsatt.

Samtidigt har jag uppdaterad min bloggpost ”Framtidens arbetsliv och forskning”, om SOU-n om centret och om vår bok På jakt efter framtidens arbete.

Framtidens arbetsliv och forskning

På jakt efter framtidens arbete – utmaningar i arbetets organisering och forskning.

I höstas presenterade regeringen en forskningsproposition och där finns en viss satsning på arbetslivet och tankar om samverkan forskning – samhälle. Nyligen kom utredningen om ett nationellt arbetsmiljöcentrum för utvärdering och kunskapsförmedling.
I en aktuell bok skriver tjugoåtta forskare i tjugofyra kapitel om läget i forskningen om arbetslivet, särskilt om arbete och organisation och vad som behöver förändras. I fokus finns arbetets organisering som bestämmer arbetskvalitet och hur arbetsmiljön blir för individerna – organisations- och samhällsforskning lyfts fram vid sidan av den idag dominerande inriktningen på individ, vård och management. Frågor om forskningens finansiering, samordning, utvärdering och kunskapsförmedling behandlas och radikala förändringar föreslås.

Ladda ner hela boken här eller på Tankesmedjan Tiden.
Den tryckta boken kan köpas på Tiden och på bokus.com

Mina kommentarer maj 2017 om nytt nationellt arbetsmiljöcentrum, intervju och reportage samt en senare artikel i Arbetet okt. 2017

Det finns en mer utförlig sida om och kring boken.

Our book, in Swedish, about Challenges for the organizing of work and for research, is out.
For information and chapter abstracts go to our page in English.

2016-06-10 16.10.12. På jakt abf-2

Bilden från vänster till höger, de medverkande vid ett arrangemang på abf-huset i Stockholm, då en seminarieupplaga av boken presenterades. Ernst Hollander, John Sjöström, Fredrik Movitz, Åke Sandberg, Åke Walldius, Lennart Sturesson, Jesper Bengtsson (eftermiddagens moderator), Carola Löfstrand. Flera kvinnor skulle varit med, men hade oturligt förhinder just denna eftermiddag, egen sjukdom, uppkommen studenthandledning, barns vattkoppor, skolavslutning mm.

Nytt nationellt arbetsmiljöcentrum

”Det behövs mer lokalt anpassad kunskap”

Regeringen har utrett ett nytt nationellt centrum för arbetsmiljö med två huvuduppgifter: Utvärdering av arbetsmiljöpolitik samt förmedling av kunskap till arbetslivet.

Kommentar om utredningen
När utredningen presenterades kommenterades den av arbetsmarknadens parter och från forskarhåll av mig. Här finns ett reportage från seminariet organiserat av ilera, ilerasvenska.se (arbetsmiljoforskning.se)

Apropos utredningen intervjuades jag av tidskriften Du&jobbet under rubriken ”Det behövs mer lokalt anpassad kunskap”

I båda fallen betonar jag värdet av det nationella centret och av den kunskap som utvärderingarna ger. Jag framhåller samtidigt att denna kunskap behöver kompletteras med lokalt orienterad kunskap av mer direkt nytta på arbetsplatserna.

Utredningen föreslår att centrets förläggs till Stockholm. Om kunskapsbasen i Stockholm betonar jag att det behöver inrättas ett centrum/enhet för arbetsorganisationsforskning, motsvarande dem som finns för t.ex. individnivån (hälsa, stress, medicin/psykologi) och arbetsmarknad. Arbetsorganisationskunskap är efterfrågad på arbetsplatserna.

Uppdatering 8 september 2017
Mina tankar om utredningen vidareutvecklade jag i en artikel denna dag i tidningen Arbetet.
Samma dag kom det glädjande beskedet att det nya centret blir en myndighet och den förläggs i Gävle. I pressmeddelandet säger ansvarig minister Ylva Johansson bl.a. ”Uppdraget är att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om arbetsmiljö samt kommunicera denna på ett målgruppsanpassat sätt, skriver regeringen. Syftet är att stödja det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Myndigheten ska även utvärdera och analysera arbetsmiljöpolitiken och stödja regeringen i det internationella arbetsmiljöarbetet.” Det är mycket glädjande och jämfört med utredningen en annan betoning av kunskapsbehov på arbetsplatserna.

Steg 1 är utvärdering och kunskapsförmedling genom den nya myndigheten.

Steg 2 måste vara att stärka själva kunskapsbildningen, forskningen. En bred flervetenskaplig forskning om arbete, organisation och miljö bör nu få resurser runtom på universiteten. Utan att nära känna högskolan i Gävle tror jag mig veta att den är stark på belastning/ ergonomi/ medicin /hälsa; där finns också industriell ekonomi/ management/ företagsekonomi, men tror inte att där finns någon tung institution eller centrum med samhällsvetenskaplig forskning om arbete och organisation ur arbetssynvinkel, lika lite där som i Stockholm.

När nu resurser finns för utvärdering och kunskapsförmedling är det dags för satsning på själva kunskapen, själva forskningen. Arbetslivet är ett av de forskningsområden satsar på i ett tioårigt program. Men därtill behövs permanenta resurser för att etablera centra för arbetslivsforskning, inklusive miljö och arbetsorganisation, vid flera lärosäten. Det bör vara nästa steg. I Gävle och annorstädes. Det finns företagsekonomi och management runtom, ofta flervetenskaplig; detsamma krävs för arbetsliv, med arbetsorganisation och arbetsmiljö.

Om vikten av kunskap om arbetsorganisationen för att skapa en god arbetsmiljö skrev Raimo Pärssinen, ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, i våras i tidningen Arbetet: ”Så länge som de organisatoriska frågorna inte tas på allvar kommer människor att bli sjuka, rehabiliteras och komma tillbaka till samma arbetsorganisation som gjort dem sjuka.”

Här finns hela utredningen om det nationella centret, SOU 2017:28

Och här vår bok om utmaningar i arbetsliv och forskning, som ger en gedigen bakgrund.

Challenges for the organizing of work and for research – a new book

Now published: Our new book in Swedish ”På jakt efter framtidens arbete” is now published and may be downloaded here. Translation of the title: ”On the hunt for work of the future – Challenges for the organizing of work and for research”.

Twenty-eight authors write on research policy and the need for a really work-oriented worklife research, with a focus on which work organizations contribute to decent work, health and human development, rather than how to cure individuals already ill from working. Good and productive work is a theme. Work-oriented worklife research does also study management but from the perspective: what are the consequences for work and workers, rather than as in business studies -how can workers best be controlled and managed. Macro issues, power and industrial relations are crucial aspects,and not only the level of the individual.

You may download below an English version of the table of contents and a separate document with abstracts in English of all the twenty-four chapters. The book may be downloaded here and at the publisher, Tankesmedjan Tiden, and you may also buy the printed book. Photo below, some of the authors at a seminar in June with a draft edition of the book. Unfortunately several women on the programme could finally not participate, but you will find them in the book!

Download the whole book in Swedish here
or at Tankesmedjan Tiden. Download the first chapter

Download Table of contents in English
Download Abstracts in English

There is a more complete page in Swedish
Welcome to our Facebook page (in Swedish)
You may buy the printed book at Tankesmedjan Tiden
and at bokus.com

2016-06-10 16.10.12. På jakt abf-2
In the picture, from left to right at a presentation of a draft version of the bok (June 10, 2016): Ernst Hollander, John Sjöström, Fredrik Movitz, Åke Sandberg, Åke Walldius, Lennart Sturesson, Jesper Bengtsson (moderator), Carola Löfstrand. Unfortunately several women on the programme could finally not participate.

Seminarium 7 dec. på KTH: Utmaningar i arbetets organisering och forskning

En ny bok om forskning och framtidens arbete

Onsdagen den 7 december kl 17.30 – 20
KTH, Sal D2, Lindstedtsvägen 5
Mera info finns i flyern nedan,
och den laddas ner här

I flyern finns länkar till mer underlag.
Ladda ner boken här ”På jakt efter framtidens arbete”
Den ger bakgrunden till seminariet.

Motsvarande inbjudan från Stockholms universitet här

Anmälan görs här

Boksläpp: På jakt efter framtidens arbete

Publiceras idag 27 nov.

Utmaningar i arbetets organisering och forskning

är undertiteln på vår bok På jakt efter framtidens arbete som släpps idag. Det är en bok som kommer rätt i tiden. Regeringens budgetproposition tidigare i höst signalerade mer resurser till arbetslivsforskning. Imorgon måndag ska den långsiktiga forskningspropositionen komma. Återstår att se om vi där i regeringens förslag kan se en omorientering av forskningen i den riktning vi förespråkar i boken.

Här är Innehållsförteckningen till de 24 kapitlen. I fokus är arbetets organisering som bestämmer arbetskvalitet och hur arbetsmiljön blir för individerna. För att får kunskap om detta lyfts organisations- och samhällsforskning fram vid sidan av en idag alltför dominerande inriktning på individ, vård och management. Tjugoåtta forskare bidrar till en analys av arbetslivets förändring och behovet av en reformering av forskningen, av inriktning, finansiering, organisation och samspel med praktiken.

Mer om boken finns här: nedladdning, hur en kan köpa den tryckta boken och om seminarier framöver. Välkommen också att besöka och gilla vår facebooksida

Our new book is now out (in Swedish) as well as a seperate document with Abstracts in English). Title translated: ”On the hunt for work of the future – Challenges for the organizing of work and for research”. More information and downloading (pdf) here.

Olofssons populistiska tankar om vinstbegränsning och Trumps Mexicomur

Jag läste sent omsider IT-miljardären Olofssons funderingar i DN om populism och vinstbegränsning i välfärden. Jag skrev en enkel kommentar, som jag publicerar här, för DN har inte tagit in någon replik på Olofsson. Olofsson är som framgår ganska vulgär. Mina argument och analys i rapporten ”Värden i välfärden” står sig gott

Dan Olofsson, företagsägare och miljardär, har åter, för jag tror fjärde gången tagit till orda om vinster i välfärden i en stor artikel på DN Debatt (den 4/10). Har Olofsson några nya argument utöver dem från hans tidigare artiklar? Ja kanske två: Det hela är ett skenproblem. Och det är populism.

1. Skenproblem. Olofsson tror sig veta att syftet med det vinsttak som övervägs är att skapa en ideologisk konflikt kring ett problem som inte finns: Vinstfrågan är ett skenproblem för ingen kan visa att vinstuttag ger sämre kvalitet. Med samma rätt kan sägas att det inte entydigt visats att vinstuttag ger bättre kvalitet. Fortfarande håller slutsatserna i den stora SNS-studien att det handlar om komplexa frågor i flera dimensioner, att kunskapsläget är oklart och att vinstdrift i vart fall inte ger de stora fördelar i effektivitet som förespeglades. Så varför då denna omvandling av den offentligt finansierade sektorn?

Sverige har som enda land helt skattefinansierade skolor som drivs i bolagsform med vinst som mål, helt enligt Chicagoskolans nyliberala ekonomiska doktrin, en lösning som världen i övrigt avvisat. Det borde lända till eftertanke snarare än till Olofssons lättvindiga etikettering som ”skenproblem”.

2. Populism. Olofsson sätter ytterligare en etikett på vinstbegränsning. Han skriver om en populistisk våg som tar sig olika uttryck: I USA vill Trump bygga en mur mot Mexico. I Sverige förbereds förslag om vinstbegränsning, och dessutom könskvotering i bolagsstyrelser. Han föser samman Trumps Mexicomur med vinstbegränsning i svensk skattefinansierad välfärd. Populism om något.

Olofsson kopplar också samman vinstbegränsning i välfärden med 70-talets löntagarfondsförslag, som uttryck för önskan om politisk kontroll av företagen. Ett eko av borgerliga partiledare som nyss talat om vinstbegränsning som fondsocialism.

Men frågan om vinster i välfärden handlar om önskan om en politisk, demokratisk kontroll av de skattemedel som ska säkra verksamheten i välfärden. Och att något reglera den kvasimarknad där föräldrar handlar för skattemedel, med nånannan som betalar och med stora konsekvenser för hela skolsystemet. För Olofsson är det självklart att marknaden ska styra bl.a. lokalisering och inriktning av skolor. Att ifrågasätta detta är att starta ”krig med företagsamheten” tycker han.

I stället för att ropa krig och populism föreslår jag att Olofsson läser Albert O Hirschmans sparsmakade fina bok ”Exit, loyalty, voice”, det är visserligen inte Olofssons typ av snäv företagsekonomi, utan en intressant förening av bl.a. ekonomi och sociologi, och en nyanserad diskussion av marknad, ekonomi, och demokrati och hur marknad och politik kan balanseras. På svenska ”Sorti eller protest” (Arkiv förlag)

PS. För den intresserade finns min rapport för Arena idé om ”Värden i välfärden” och inte minst prof. Gunnela Westlanders initierade recension och kommentar – finn dem här.

Åke Sandberg, samhällsforskare

Reformera undervisningen om företagens ekonomi, organisation och arbete

Jag skriver idag (15 augusti 2016) på SvD Debatt om företagsekonomins dominans och tolkningsföreträde, makten och alternativen ”…För mera mångfald, fördjupning och effektivitet borde business schools och företagsekonomin avlövas och hjälpämnena befrias, så att särskilda ämnen bryts ut som undersöker företag även ur konsument-, samhälls-, miljö-, arbets- och personalsynvinkel. Med självständiga sådana institutioner eller långsiktiga program skulle fruktbara kontroverser uppstå och målkonflikter bli tydliga. Resultatet skulle bli en allsidigare kunskap av högre kvalitet.”
Här finns hela artiklen som pdf

Idag den 28 augusti publicerades min slutreplik på nätet, med rubriken ”Företagsekonomi bör spegla en mångfald” Efter min replik finns också länkar till två intressanta repliker av professorer i företagsekonomi respektive nationalekonomi.
Här finns hela debattartikeln som pdf

Nyckeln till framgång: Arbetets organisation

I UNT den 19 januari 2016 skriver Jan Ch Karlsson, Gerd Lindgren och undertecknad om Fortes utvärdering av arbetsorganisationsforskning, ledningens inriktning och marginaliseringen av en samhällsvetenskaplig forskning om arbete, inflytande och organisation.

I UNT publicerades den 23 januari en replik från Fortes ledning. Vi svarar i en slutreplik idag den 31 januari. Vi hoppas förstås på en fortsatt diskussion om de frågor vi tar upp. I UNT, eller Dagens Arbete, som också publicerat en bearbetad version av artikeln. Kanske i en facebookgrupp som Högskoleläckan, hos Forum för arbetslivsforskning eller i andra medier och fora.

Vår första artikel inleds: ”Arbetets organisation är en nyckel för att möta utmaningar i svensk ekonomi. Här har samhällsforskningen bidrag att ge, men en aktuell utredning missar målet.
• Arbetslösheten är fortsatt hög, särskilt bland utlandsfödda och unga som tvingas gå mellan korta jobb
• Ohälsotalet är högt, ojämlikt fördelat och i växande grad orsakat av organisatoriska förhållanden på arbetsplatserna.
Vilka är lösningarna?”

Den frågan diskuterar vi i artikeln, som avslutas: ”Det krävs en tydlig finansiär – under arbetsmarknadsdepartementet, men även närings- och utbildningsdepartementen – som tillförs resurser från Forte (som prioriterar inomvetenskapliga kriterier och medicin, vård och hälsa) samt från Vinnova (som stödjer tillämpad forskning, men fokuserar affärsmässig innovation). Varken Vinnova eller Forte har förmått stödja en samtidigt vetenskapligt kvalitativ och arbetsplatsrelevant samhällsforskning.
Forskning om arbetsorganisation har skurits ned, samtidigt som arbetslivets och ekonomins problem i ökande utsträckning bestäms av arbetets organisation. För att Sverige ska återta sin internationellt ledande position krävs riktad finansiering och institutioner för arbetslivsvetenskap med målen att stärka jobbkvalitet, innovation och konkurrenskraft.”

Fortes ledning skrev på unt.se en replik på med rubriken ”Missförstånd om Forterapport” (23 januari)

Vår slutreplik i UNT .se den 31 januari: ”Radikal nyinriktning behövs”:
”Fortes ledning ser inte de skevheter och problem som samhällsvetare påpekar, skriver Gerd Lindgren, Jan Ch Karlsson och Åke Sandberg i slutreplik till Peter Allebeck och Ewa Ställdal.”
I vår replik refererar vi till det upprop bland samhällsvetare som startade bland nationalekonomer vid Stockholms universitet. Uppropet har fick snabbt mer än ett hundra underskrifter och uttrycker oro över att samhällsvetenskapliga discipliner får svag representation i Forte:s styrelse.

Här är UPPROPET från från forskare angående forskarrepresentanter i Forte styrelse; finns även här.

I Dagens Arbete publicerades den 29 januari bearbetad version av vår första artikeln under rubriken ”Arbetlöshet kan organiseras bort”
”Arbetets organisation är avgörande för att hantera utmaningar i svensk ekonomi. Här har samhällsforskning viktiga bidrag att ge, men en aktuell utredning missar målet.”