Seminarium 7 dec. på KTH: Utmaningar i arbetets organisering och forskning

En ny bok om forskning och framtidens arbete

Onsdagen den 7 december kl 17.30 – 20
KTH, Sal D2, Lindstedtsvägen 5
Mera info finns i flyern nedan, 
och den laddas ner här

I flyern finns länkar till mer underlag.
Ladda ner boken här ”På jakt efter framtidens arbete”  
Den ger bakgrunden  till seminariet.

Motsvarande inbjudan från Stockholms universitet här

Anmälan görs här 

På jakt KTH Flyer_A5_7dec2016_sem (002)-page-001

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Boksläpp: På jakt efter framtidens arbete

Publiceras idag 27 nov.

2016-09-30 12.24.43

 

 

 

 

Utmaningar i arbetets organisering och forskning

är undertiteln på vår bok På jakt efter framtidens arbete som släpps idag. Det är en bok som kommer rätt i tiden. Regeringens budgetproposition tidigare i höst signalerade mer resurser till arbetslivsforskning. Imorgon måndag ska den långsiktiga forskningspropositionen komma. Återstår att se om vi där i regeringens förslag kan se en omorientering av forskningen i den riktning vi förespråkar i boken.

Här är Innehållsförteckningen till de 24 kapitlen. I fokus är arbetets organisering som bestämmer arbetskvalitet och hur arbetsmiljön blir för individerna. För att får kunskap om detta lyfts organisations- och samhällsforskning fram vid sidan av en idag alltför dominerande inriktning på individ, vård och management. Tjugoåtta forskare bidrar till en analys av arbetslivets förändring och behovet av en reformering av forskningen, av inriktning, finansiering, organisation och samspel med praktiken.

Mer om boken finns här: nedladdning, hur en kan köpa den tryckta boken och om seminarier framöver.  Välkommen också att besöka och gilla vår facebooksida

Our new book is now out (in Swedish) as well as a seperate document with Abstracts in English). Title translated:  ”On the hunt for work of the future – Challenges for the organizing of work and for research”. More information and  downloading (pdf) here.

Reformera undervisningen om företagens ekonomi, organisation och arbete

 

SvD Debatt 15 aug 2016 Bild

Jag skriver idag (15 augusti 2016)  på SvD Debatt om företagsekonomins dominans och tolkningsföreträde, makten och alternativen   ”…För mera mångfald, fördjupning och effektivitet borde business schools och företagsekonomin av­lövas och hjälpämnena befrias, så att särskilda ämnen bryts ut som undersöker företag även ur konsument-, samhälls-, miljö-, arbets- och personalsynvinkel. Med självständiga sådana institutioner eller långsiktiga program skulle fruktbara kontroverser uppstå och målkonflikter bli tydliga. Resultatet skulle bli en allsidigare kunskap av högre kvalitet.”
Här finns  hela artiklen som pdf 

Idag den 28 augusti publicerades min slutreplik på nätet, med rubriken ”Företagsekonomi bör spegla en mångfald”  Efter min replik finns också länkar till två intressanta repliker av professorer i företagsekonomi respektive nationalekonomi.
Här finns  hela debattartikeln som pdf

”På jakt efter FRAMTIDENS ARBETE”


English summary: Late November 2016 our new book ”På jakt efter framtidens arbete” will be published. Translation of title: 
 ”On the hunt for work of the future – Challenges for the organizing of work and for research”. Twenty-eight authors write on research policy and the need for a really work-oriented worklife research. There will be abstracts in English of the twenty-four chapters. The book  may be downloaded at Tankesmedjan Tiden and at akesandberg.se/publications (also abstracts)  from late November.
.
I slutet av  november 2016 kommer vår bok ”På jakt efter framtidens arbete”. Då ska den med tjugofyra kapitel finnas att ladda ner som pdf  här på sidan akesandberg.se/publications och på Tankesmedjan Tiden, där den tryckta boken då också kan köpas. Tjugoåtta forskare bidrar till en analys av ”Utmaningar i arbetets organisering och forskning” som bokens undertitel lyder. Här är Innehållsförteckningen. I fokus är arbetets organisering som bestämmer arbetskvalitet och hur arbetsmiljön blir för individerna – organisations- och samhällsforskning lyfts fram vid sidan av en idag dominerande inriktning på individ, vård och management.

Välkommen att besöka och gilla vår facebooksida.

Fredag den 10 juni 2016 presenterades seminarieupplagan av vår bok ”På jakt efter framtidens arbete”. Med ett par dagars varsel  samlade vi i abf-huset på Sveavägen  tjugofem – trettio kunniga deltagare, fackligt aktiva, konsulter, journalister, forskare, lärare … Efter seminariet har bidragen delvis arbetats om till den reviderade, officiella upplaga som kommer i slutet av november.

2016-06-10 16.10.12. På jakt abf-2

Bilden från vänster till höger, de medverkande vid projektets seminarium i juni. Ernst Hollander, John Sjöström, Fredrik Movitz, Åke Sandberg, Åke Walldius, Lennart Sturesson, Jesper Bengtsson (eftermiddagens moderator), Carola Löfstrand. Flera kvinnor skulle varit med, men hade oturligt  förhinder just denna eftermiddag, egen sjukdom, uppkommen studenthandledning, barns vattkoppor, skolavslutning mm. Vid slutet  av november blir det en nylansering av boken i reviderad upplaga. Under tiden kan en läsa en opinionsartikel på Dagens arena.

 

I publiken i Sandlersalen på abf-huset bl.a. organisationspsykologins nestor prof. Gunnela Westlander

På jakt... abf publik juni2016

 

 

 

 

 

 

Nyckeln till framgång: Arbetets organisation


Bildresultat för unt uppsala nya tidning logotyp
I UNT den 19 januari 2016 skriver Jan Ch Karlsson, Gerd Lindgren och undertecknad om Fortes utvärdering av arbetsorganisationsforskning, ledningens inriktning och marginaliseringen av en samhällsvetenskaplig forskning om arbete, inflytande och organisation.

I UNT publicerades den 23 januari en replik från Fortes ledning. Vi svarar i en slutreplik idag den 31 januari. Vi hoppas förstås på en fortsatt diskussion om de frågor vi tar upp. I UNT, eller Dagens Arbete, som också publicerat en bearbetad version av artikeln. Kanske i en facebookgrupp som Högskoleläckan, hos Forum för arbetslivsforskning eller i andra medier och fora.

Vår första artikel inleds: ”Arbetets organisation är en nyckel för att möta utmaningar i svensk ekonomi. Här har samhällsforskningen bidrag att ge, men en aktuell utredning missar målet.
• Arbetslösheten är fortsatt hög, särskilt bland utlandsfödda och unga som tvingas gå mellan korta jobb
• Ohälsotalet är högt, ojämlikt fördelat och i växande grad orsakat av organisatoriska förhållanden på arbetsplatserna.
Vilka är lösningarna?”

Den frågan diskuterar vi i artikeln, som avslutas: ”Det krävs en tydlig finansiär – under arbetsmarknadsdepartementet, men även närings- och utbildningsdepartementen – som tillförs resurser från Forte (som prioriterar inomvetenskapliga kriterier och medicin, vård och hälsa) samt från Vinnova (som stödjer tillämpad forskning, men fokuserar affärsmässig innovation). Varken Vinnova eller Forte har förmått stödja en samtidigt vetenskapligt kvalitativ och arbetsplatsrelevant samhällsforskning.
Forskning om arbetsorganisation har skurits ned, samtidigt som arbetslivets och ekonomins problem i ökande utsträckning bestäms av arbetets organisation. För att Sverige ska återta sin internationellt ledande position krävs riktad finansiering och institutioner för arbetslivsvetenskap med målen att stärka jobbkvalitet, innovation och konkurrenskraft.”

UNT 19-01-2016 Debattsidan Forte

Fortes ledning skrev på unt.se en replik på med rubriken ”Missförstånd om Forterapport” (23 januari)

Vår slutreplik i UNT .se den 31 januari:  ”Radikal nyinriktning behövs”:
”Fortes ledning ser inte de skevheter och problem som samhällsvetare påpekar, skriver Gerd Lindgren, Jan Ch Karlsson och Åke Sandberg i slutreplik till Peter Allebeck och Ewa Ställdal.”
I vår replik refererar vi till det upprop bland samhällsvetare som startade bland nationalekonomer vid Stockholms universitet. Uppropet har fick snabbt mer än ett hundra underskrifter och uttrycker oro över att samhällsvetenskapliga discipliner får svag representation i Forte:s styrelse.

Här är UPPROPET från från forskare angående forskarrepresentanter i Forte styrelse; finns även här.

I Dagens Arbete  publicerades den 29 januari bearbetad version av vår första artikeln under rubriken  ”Arbetlöshet kan organiseras bort”
”Arbetets organisation är avgörande för att hantera utmaningar i svensk ekonomi. Här har samhällsforskning viktiga bidrag att ge, men en aktuell utredning missar målet.”
 

”Vad kommer efter New Public Management?” …och efter vinstdrivna bolag?

Som vi alla vet är det svårt med privatisering och upphandling på alla områden. Jag publicerade dessa fyra inspel inför seminariet  på ABF-huset i Stockholm, 20 januari 2016 (här något redigerat) ”Vad kommer efter New Public Management?” med kommentarer av bl a civilminister Ardalan Shekarabi

1. Nu senast sophanteringskaos i Stockholm Ändå skriver Donahue i sin klassiska bok om ”Den svåra privatiseringen” (SNS förlag) att på tekniska områden, som sopkörning, är det mycket lättare och lämpligare att privatisera än i välfärden, de mjuka sektorerna. När det ibland går så fel på de enkla områdena finns starka skäl ompröva privatisering och medföljande NPM åtminstone på de svårare, mjuka områdena. http://www.dn.se/sthlm/ragn-sells-bjod-35-procent-lagre-pa-sophanteringen/ http://www.dn.se/sthlm/sopkaos-i-staden-med-ny-entreprenor/

2. I pågående utredningar verkar två frågor komma var för sig a. NPM och styrning efter NPM (dagens ämne) b. Vinstdrift Men de två hänger nära samman, måste diskuteras i ett sammanhang. Att ge uppdrag till vinstdrivna bolag är att där sätta den oerhört starka vinstdriften främst, det är aktiebolags lagstadgade uppgift. Om sambandet vinst och NPM skrev jag på Dagens Arena:  http://www.dagensarena.se/opinion/ake-sandberg-vinstdrift-och-npm-hanger-samman/

3. Alltså: Vinstdrift är en styrform. Styrning efter NPM, Post-NPM, kan bli två olika saker a. Post-NPM med idéburna och offentliga verksamheter b. Post-NPM med vinstdrift som det dominerande Frågan är om det senare alls är möjligt. NPM är en kopia av de styrformer som används i de vinstdrivna bolagen, en del i marknadsstyrningen. Ska vinstdriften tämjs krävs exceptionella styrnings- och kontroll insatser.

4. NPM leder, särskilt  för vinstdrivna bolag, till kontrollspiraler och detaljstyrning. Post-NPM ger, i icke vinstdrvina driftformer, möjligheter till styrning i samklang med autonomi, inflytande och yrkeskunniga som gör sitt jobb.

Min rapport, ”Värden i Välfärden” som Ulrika Lorentzi en gång kommenterade intressant på ett  seminarium med Arena Idé har just underrubriken:”Styrning och organisering i välfärden efter NPM” och tar upp frågor om yrkeskunnande, omsorgsrationalitet och tillit, med flera exempel.
Jag är mycket glad  för psykologiprofessor Gunnela Westlanders recension av min rapport.
Hon gör  en kritisk genomgång och samtidigt en god sammanfattning av rapportens huvudtankar. Hennes slutsats: ”Alla som är engagerade i ämnet rekommenderas läsa Värden i välfärden.”
A -A omslag

Längre fram har jag för avsikt att  komplettera här med intryck från seminariet. En gedigen konkret rapport från Kommunal presenterades, och kommenterades av bl.a. Per Molander som hade empiriskt och teoretiskt, tankeväckande kommentarer. Det efterföljande samtalet – ja, det var ett samtal – mellan Ardalan Shekarabi och Ulf Kristersson visade på flera samstämmigheter men också på skiljelinjer.

Här finns en video-inspelningen från seminariet, i tre delar.

Värden i välfärden – recension i A&A

A -A omslag

Så glad för professor Gunnela Westlanders kunniga och välskrivna recension av Värden i välfärden, min rapport  om styrning och organisering i välfärden, efter New Public Management (NPM).

Recensionen publicerades i Arbetsmarknad & Arbetsliv (A&A) nr 3, 2015. Recensionen granskar förstås min framställning, men den ger också en utmärkt sammanfattning av rapporten.

Det är angeläget fortsätta intressera sig för välfärdens utveckling. Nästa år (hösten 2016)  kommer Illmar Reepalus utredning om vinster i välfärden, och på departementet pågår Ardalan Shekarabis utredning om just styrning efter NPM.

Här finns rapporten, i den reviderade upplagan från juni 2014, på Arena idé.

Video från seminariet där rapporten presenterades på ABF-huset, och  mer om rapportens tema finns i länken.

 

ABF 1 sept 2014 Makten... Gunnela Westlander och Åke Sandberg Kenneth A foto
I samspråk med Gunnela Westlander vid ett seminarium hösten 2014 om ”Makten och ledningen i arbetslivet”, också på ABF-huset på Sveavägen.

 

Arbetslöshet och välfärdsbrister – föder de motstånd mot fler flyktingar i staden?

 

2014-10-17 10.52.52

Arbetslöshet och välfärdsbrister föder motstånd mot immigration… ungefär så skulle jag nog formulera en rubrik idag, om jag skulle skriva om SD:s framgångar t.ex i min gamla hemstad Säffle i södra Värmland.

Tills vidare publicerar jag här i länken en  artikel i Säffle-tidningen från igår den 16 oktober 2014. Den är i sin tur en återpublicering av min artikel i ST för 22 år sedan, på en dag när. Då var den långa rubriken ”Arbetslösheten föder främlingshat: ’Hata arbetslösheten ’ för de arbetslösas, de nya svenskarnas och ekonomins skull” I stort tycker jag artikeln håller, även om jag idag inte skulle formulerat en del avsnitt på samma sätt och även om jag idag förstås skulle ha aktuella siffror och exempel och sätta in dem i ett mer utvecklat sammanhang med referenser till aktuell forskning.

Chefredaktören Solveig Voyce har skrivit flera ledare präglade av en humanistisk grundsyn och har senast argumenterat för att Säffle ska ta emot ensamkommande flyktingbarn. Säffle-tidningen har en livaktig debatt om flyktingfrågor, asylmottagning och stadens utveckling. Frågan om stadens utveckling, flyktingförläggning och SD:s framgångar har även aktualiserats av  Peter Kadhammars (Säfflebördig som jag) reportage i Aftonbladet nyligen, som var en dyster skildring i ord och bild.

Här är min korta ingress i gårdagens Säffle-tidning:

”Det gläder mig att Säffle-Tidningen återpublicerar min artikel från nästan precis 22 år sedan, den 15 oktober 1992. Det sorgliga är att mycket av de problem artikeln handlar om består eller har förvärrats: Arbetslöshet, främlingsfientlighet och brister i äldreomsorg och i utbildning. Det är i den helheten problemen finns och där måste också lösningen sökas. Fabriksnedläggningar som Volvo Buss i Säffle nyligen, ungdomsarbetslöshet, brister i välfärden, tomma lägenheter och affärslokaler, stort flyktingmottagande – där finns grogrund för fientlighet mot invandrare eller i vart fall för önskan om begränsning i invandringen, ofta av ekonomiska skäl, ibland med direkt främlingsfientliga förtecken. Det är där vi måste börja, förstå orsakerna i samhället och göra något åt dem.

Då 1992 rådde arbetslöshet och då fanns det kortlivade Ny Demokrati (med Bert Karlsson och Ian Wachtmeister, den senare nu rådgivare till Sverigedemokraterna). Med sina fascistiska och rasistiska rötter och ledande företrädare idag är Sverigedemokraterna ett större hot mot solidaritet och gemenskap i det svenska samhället. Invandringen är större och arbetslösheten fortsatt hög. Alla medborgare och partier har anledning analysera de samhällsförhållanden som leder till röster på Sverigedemokraterna och visa på möjliga solidariska lösningar.

[…]  För de yngre läsarna kan nämnas att jag i stället för gulaschbaroner (som berikat sig genom spekulation i kristider) skriver ”galoschbaroner” med anspelning på Ny Demokratis slogan om att skapa ”drag under galoscherna”. Bengt Westerberg var partiledare för ett socialliberalt folkparti (till skillnad från det som idag ibland kallas ”kravliberalt”). Vidare skriver jag om att flyktingmottagande leder till jobb och intäkter för kommunen som får ersättning, men det borde nog framhållits att det ändå kortsiktigt är en samhällsekonomisk kostnad.

Åke Sandberg är idag professor emeritus vid Stockholms universitet. Han har under det gångna året utgivit boken Nordic Lights (SNS 2013) om arbete och företagsledning i Skandinavien och Värden i välfärden (Arena idé 2014) om styrning efter New public management.”

 

Jean-Jacques Marcel, Olympique de Marseille

Jean Jacques et Michèle MARCEL 20130701_102329

I förrgår, fredagen den 3 oktober avled Jean-Jacques Marcell’Olympique de Marseilles legendariske mittfältare, 83 år gammal,  efter en tids sjukdom. Jean-Jacques spelade i VM för Frankrike 1954, och i Sverige 1958 där Frankrike fick bronsmedaljen – höjdpunkten i karriären.

Jag mötte Jean-Jacques och hans underbara fru Michéle i St Maxime i juli förra sommaren, nära deras sommarbostad . Jag kom med tåget från Marseille. Vi hade ett långt och intressant samtal och en god lunch med ’fruits de mer’.  JJ berättade om fotbollen i l’OM och om sitt liv efter fotbollen, som representant för ett sportklädsföretag. Han lyckades fäl med la conversion, med övergången från en framgångsrik idrottskarriär till ett liv efteråt, och nu som pensionär med Michéle.

Jag var i Marseille på semester och för att samla material om Säffle-Gunnar Andersson, och det var det intresset som förde mig till St Maxime – och så visade det sig att paret var en mycket angenäm bekantskap. JJ hade mycket gott att berätta som Säffle-Gunnar, både som fotbollsspelare och målgörare, och som snäll människa och god kamrat. Han sörjde Gunnars öde, att efter all framgång gå ner sig i misär på Marseilles gator.

Jean-Jacques gjorde en stor insats i organiseringen av franska professionella fotbollsspelare. Med en annan spelare åkte han till England för att se hur de arbetade, och sedan hade han en viktig roll i formandet av fackföreningen för de professionella fotbollsspelarna, UNFP. Det handlade inte minst om att ge fotbollsspelarna stöd efter karriären. – Tänk om det facket funnits på Gunnar Anderssons tid, han hade behövt det.

Tänk om jag hade kunnat möta Gunnar och hans familj i Marseille eller Côte d’Azur på somrarna där. Nu ligger Gunnar begravd på Saint-Pierre-kyrkogården i Marseille, i fotbollsfamiljen Robins familjegrav. På måndag på Saint-Pierre kommer Jean-Jacques att kremeras, och senare samma dag blir det begravningsgudstjänst i födelsestaden Brignoles i Var. (Nära fina favoritbyn Cotignac.)

Jag har fått möta Gunnar genom samtal med hans barn, bror, andra släktingar, lagkamrater i OM samt forskare, journalister m fl i Marseille, Paris Säffle och Göteborg och kamrater och ledare i Åmål, Säffle och Göteborg.  Och i tidningsarkiv. I Marseille bodde jag hos forskarkollegor och  vänner, i Paris på Svenska institutet, SI Paris i de vackra Marais-kvarteren. Jag planerar att skriva något som tack för allt jag fått mig berättat.


OM 1955/1956 Jean-Jacques Marcel i första raden,
andra spelaren från vänster, t.h. om honom ser vi
Säffle-Gunnar Andersson


Jean-Jacques Marcel med franska VM-bronslaget
i Sverige 1958, trea från höger i andra raden

 

Värden och styrning i välfärden efter NPM

Här har jag ställt samman länkar till några kommentarer under hösten till frågan om välfärdens organisering. Om möjliga former för styrning efter NPM (New public management) och efter dominans för vinstdrivna bolag i välfärden.
Då finns utrymme för primärt kvalitetsmotiverade aktörer, styrda av välfärdsvärden, idéburet, kooperativt och en förnyad offentlig drift, och med stor roll för yrkeskunskap och brukarinflytande.

 

1.
http://www.akesandberg.se/om-valfardens-organisering/

2.
http://www.akesandberg.se/driftformer-management-och-kvalitet-valfarden/

3.
Min rapport ”Värden i välfärden” i reviderad upplaga, juni 2014
Rättelseblad för den som har den tryckta rapporten

4.
En bisak, men inte helt oviktig: Tidningen Dagens Samhälles obalans