Produktiv rättvisa – under vilka betingelser?

Kul debattinlägg häromdan i Aftonbladet om en affärsplan för (S) av IT-företagaren Charlie Hansson, som pga krisen i partiet inte ser någon annan råd än att själv vilja bli partiledare. På vilka grunder:  IT-entreprenör, ung, verbal, självsäker, framåtblickande – inte så dumma egenskaper i ett parti som mest verkar passiviserat och träter internt.

Hur ser då Hanssons analys och program ut? Så mycket av samhällsanalys får vi inte. Programmet då? Det kokar snabbt samman. Vänster och höger kvittar, de mest kompetenta ska verka inom (S) under Hanssons ledning.  Mot vilka mål? Jo politiken ska främja tjänstesektor, akademi, entreprenörskap och nya jobb, men även satsa på kollektivtrafik, skolan, de hemlösa, minskad integration. Sverige ska bli Europas starkaste ekonomi samtidigt som tendenser till ett tuffare klassamhälle skall motverkas och en hållbar utveckling säkras.

Allt detta är gott. Men det svåra återstår. Avvägningar mellan olika ibland motstridiga mål. Det krävs en analys av under vilka historiska, samhälleliga och organisatoriska förutsättningar de olika målen kan nås i mer eller mindre samklang. Hur kan man t ex säkra en ’produktiv rättvisa’ – en tidigare socialdemokratisk slogan.

Vad krävs t ex för att en ’stark ekonomi’ inte ska öka klyftorna i samhället. Eller vad krävs för att allt produktivare verksamhetsformer och arbetsorganisationer i allt från bilindustri via äldreomsorg till IT och interaktiva medier ska vara förenligt med utvecklande arbeten och hälsa i arbetslivet? (För bilindustrins del som exempel vet vi att låg arbetslöshet och starka fack liksom en progressiv företagsledare, PG Gyllenhammar, var ett par av de betingelser som drev fram innovativa produktionsupplägg på 70-talet)

Hanssons artikel må ha det oförstördas friskhet och oförvägenhet, men den ger inga analyser och inga svar på de väsentliga frågor som politikens kärna, att veta, att vilja och att välja.

Åke Sandberg

BIO: Åke Sandberg is a researcher and author within work, management, IT and media. Holds an MBA from Gotenburg and PhD in sociology (Uppsala). Emertius professor at Stockholm University, earlier at KTH the Royal Institute of Technology (School of Computer Science and Communication, and Inst. of industrial management) and Arbetslivsinstitutet (the National Institute for Working Life, NIWL). This is my private blog, but of course I am drawing om what I learn in my research and work.

2 kommentarer till “Produktiv rättvisa – under vilka betingelser?”

  1. Tack för inlägget – skall försöka belysa mer kring de tankar du hade kring Affärsplan (S) om än det är svårt att göra i kort form då just det beroendet du tar upp antagligen har absolut högst antal beroenden i hela vår politik, och inte gör sig rättvisa på mindre än en bok uppskattningsvis.

    Vad gäller beroendet kring starkare ekonomi och minskade klassklyftor. Så skulle jag nog vilja påvisa att vi säkert talar om ett hundratal nyckeltal som behövs ses över för att ens komma på en tillräcklig nivå för att analysera problemet. Jag vet också att jag kommer behöva flertalet av de mest skarpas hjärnorna som finns inom området för att kunna göra ett svar rättvisa på den frågan och jag kan villigt erkänna att jag inte gjort det än då jag inte fått förtroendet än att försöka driva det målet. Det är dock min övertygelse att en stark ekonomi är viktig för att skapa högre produktivitet i samhället (faktum är att vi ligger ganska långt under Europas 15 (E15) jämförelsen just nu) Och faller igenom ganska fort i jämförelse med ex. BRIC-länderna, Afrika, Mellanöstern m.fl – men alltså även här i Europa i jämförelse. Det blir därmed viktigt för oss att inse att det krävs en ökad intäkt per person – de facto för att kunna täcka upp pensioner, välfärden som vi är van vid m.m. Ekonomi in, fler entreprenörer och med export samt ökat samarbete för förädling av befintliga företag blir väldigt viktiga för att vi skall kunna satsa på Skola så mycket som jag vill, samt sjukvård m.m. Jag tror också att vi måste satsa på tjänstemannasamhället och IT då det är (kan bli) en stor intäkt till vår gemensamma välfärd och ännu mer framöver. När ekonomi kommer in så anser jag att det skall satsas bland annat på att minska segregering och motverka klassklyftorna som även i sin tur ökar möjligheten till ökad produktion i samhället och få till en positiv spiral. Detta är dock bara en grundtanke av hundratals gemensamma satsningar som måste göras baserat på enorma analyser. Skulle gärna skriva av mig ännu mer i ämnet men det börjar redan nu bli lite långt. Håll utkik på min blogg lite längre fram så kommer jag säkerligen rasa in på ämnet mer sen.

  2. Charlie, tack för din respons. Tål att fundera vidare på sambanden mellan de olika målen, hur kan de förenas. För utan en sådan analys och strategi blir det lätt till en önskelista om allt gott. Problemet är ju hur förverkliga den goda cigarren…
    Nu är jag på resa, lämnar strax mitt strandviste så närmare kommentarer får anstå, och osäkert med internettillgången uppe i Sri Lankas hill country…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *