”Använd inte pandemin som svepskäl för avregleringar”

Årtionden av skattesänkningar har skapat oförmåga att skydda de gamla, skriver Patrik Hall, Anders Kjellberg, Christin Mellner och Åke Sandberg. Tre årtionden av resursminskning och styrformen New public management har bäddat för krisens allvar under pandemin. Men pandemin får inte användas som ursäkt för att driva genom fler avregleringar.
Bildtext och ingress till vår debattartikel i Göteborgs-Tidningen, GT den 30 april 2020.

Här är länk till artikeln i GT

Bakgrunden till vår artikel är publikationer från institutet Ratio  som argumenterar för fortsatt avreglering av arbetsmarknaden, decentralisering av förhandlingar,  ökad lönespridning och sänkta lägstalöner, numerisk flexibilitet genom uppluckrat anställningsskydd och liknande. Senast  i en debattartikel i Dagens Nyheter, där flexibilitet och avreglering nu ses som lösningen på krisen i spåren efter Covid-19

Vi skriver bland annat: ”Vi ser försök att använda pandemin för att driva fram fortsatt avreglering. Det är att blanda bort korten. Dagens kris orsakas inte av för mycket planering eller alltför trygga jobb utan av en pandemi, svår att hantera på grund av resursminskningar och oreglerade marknader. Tidigare har avreglering motiverats med sysselsättning för unga och utlandsfödda. Likt den romerske senatorn Catos ”för övrigt anser jag att Kartago bör förstöras” är refrängen från arbetsgivarhåll: för övrigt anser vi att anställningstryggheten bör försvagas, lönespridningen öka och förhandlingar decentraliseras (jfr Ratiorapporten ”Framtidens arbetsliv” 2017 ).”

Varför tonas driftformernas betydelse i välfärden ner? — Om styrning i välfärden efter NPM

2014-07-03 23.12.02

 

 

 

 

 

 

Vi lär oss efterhand mer och mer om de komplexa organisationerna och verksamheterna i välfärden: skolor, äldreboenden, sjukvård. Om svårigheter organisera och styra för kvalitet och anständiga arbetsvillkor.

Men att det är komplext betyder inte att allt går för sig, att alla former för organisering och ledning är lika bra. Att det finns problem både i vinstdrivet och icke-vinstdrivet betyder inte att driftformen saknar betydelse. Den är en av flera avgörande faktorer.

En del marknadsdogmatiska förespråkare för vinstdrift hävdar förstås att aktiebolag alltid är överlägsna andra former: innovation, effektivitet, kvalitet, allt gott kommer ur AB. Det är en konsekvent hållning. Det är däremot märkligt att så många förespråkare för vinstdrivet samtidigt hävdar att driftformen inte är viktig.

Att välja driftform är att välja ett visst sätt styra, där vissa värden och mål prioriteras. Aktiebolag är och skall vara primärt motiverade av aktieägarnas intresse: vinst och kapitaltillväxt. Vilket  inte utesluter att kvalitet ibland kan vara en bieffekt. Alternativet är att välja driftformer som inte är primärt vinststyrda utan styrda mot kvalitet.

Forskare bl.a. från IFN har hävdat att det är konkurrensen som är det viktiga för att nå kvalitet. Då kan man hävda att i så fall kan man skapa konkurrens mellan icke vinstdrivna verksamheter, idéburna och kommunala. (Jag deltog i en debatt i DN om detta med IFN-forskare, men min egen slutreplik kom i Dagens Arena.)

Men då krävs kraftiga utvecklingssatsningar för att säkra dynamik och följsamhet mot brukares behov i de icke-vinstdrivna formerna. Fördelen är att just behoven kan styra, inte starka individeras efterfrågan, alltså att resurstilldelningen i stort sker efter behov, vårdtyngd, elevkårens sammansättning osv.

I stället för den styrning mot utfall/resultat som lånats in från privata företag med klara vinstmål kan en styra genom att ange insatser/resurser och så kvalificerade, kvalitativa utvärderingar, men kvantitativa inslag, säg vart fjärde år. Då kan det bli en reell styrning, med reellt politiskt ansvar (inlägg på DN Debatt om egen regi)

Hem

Bland dem som anser att vinstdrift har betydelse och som anser att den är negativ finns ledande socialdemokrater som vill få bort ”vinstjakten i välfärden” men ändå behålla primärt vinstdrivna (enligt lag) aktiebolag. Varför inte välja bort aktiebolag till förmån för andra alterntiv, kan man fråga sig. I en artikel i ETC diskuterar jag vad avsaknaden av omprövning kan bero på?

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv SN har fått ny VD, Carola Lemne från Praktikertjänst. Jag jämför hennes syn med Urban Bäckströms bombastiska uttalanden. Det är nya mildare ord, men i sak samma ganska dogmatiska tror på marknadens överhöghet över politiken. Artikel i Länstidningen Östersund och i Dala-Demokraten.

En del av dessa frågor behandlar jag utförligare i rapporten Värden i välfärden. Om styrning och organisering efter NPM” (Arena idé, april 2014)  och tänker om framtiden bl.a. :”… tillskapandet av organisationer där kompetens och förnyelseförmåga kan komma till sin rätt, vars resultat mäts med hjälp av omfattande kvalificerade och kvalitativa utvärderingar(med (kvantitativa inslag) med långa mellanrum- Detta kan vara ett alternativ till organisationer där professionalismen satts på undantag, som kräver kvantitativa detaljmått och ymnigt och ständigt dokumenterande istället för att göra det man egentligen är anställd för: undervisa, ta hand om patienter ellerhjälpsökande och så vidare.”