Bosse Stenhammar är död. Vi förknippar honom med vispråmen Storken, Mosebacke Etabl., Stockholm jazz and blues festival med mera inom musiken. Han arrangerade och spred glädje. Jag minns honom från alla dessa sammanhang, inte minst Skeppsholmsfestivalen. Men också ett särskilt tilfälle på Runmarö.
Jag hade hört Theresa Andersson på Möja. Gotländska som gjort karriär med folkrock i New Orleans. Sen träffade jag henne med Bosse Stenhammar på Mosebacke där hon franträdde, och idén föddes att vi skulle arrangera en konsert på Runmrö! Så blev det, med mycket kort varsel. Bosse lät trycka upp affischen och han sa, du kan hämta dem på Stampen, jazzpuben, i morgon! Öbor och familj gjorde sen stora insatser! Med affischering, transporter, bullbak, servering … Flygblad för konserten.
Söndag den 20 juli 2008 – konsert i en fullsatt Hembygdsgård på Runmarö. Med fyra dagars varsel. En av sångerna, “Birds fly away“.
På kvällen efterspel med Theresa & Co och vännen Masa, hos oss på klipporna i Hötterkroken på ön. Vila. Vi, vänner och familj hade kört hårt för att göra konserten möjlig. Det blev en skön avrundning på kvällen.
Det här är ett litet exempel på hur Bosse Stenhammar engagerade sig i musiken, i stort och i smått.
Theresa på scenen i Henbygdsgården.
Och nedan publik och yours truly som tackar … alla som bidragit, inte minst familjen SvejSan (bild fastnat längre ner).
