Resebrev från Sri Lanka den 13 jan. 2011

Fishermen's katamaran in Weligama, Sri Lanka south coast
With Nish and vendor of King Coconuts in Mt Lavinia, Colombo

Weligama, Sri Lanka den 13 januari 2011

Kära vänner!

Jag tänkte skriva ett par gemensamma resebrev, inte så långa och inte så många. För att berätta lite om min resa i Sri Lanka.

Som vanligt var det lite packande i sista minuten inför avresan 5 januari med Qatar airways till Colombo via Doha. Men jag verkar, vis av erfarenhet, ha lärt mig vara i god tid till flyget, Märklig känsla, snart landa i tropisk värme. Bara ett par dagar tidigare på skidor i Romme med Emil och Klara.

I transfer i Doha en observation: En kraftig kille i svarta kläder med fornnordisk text, rejäla svarta kängor – misstänkt, varför här? På flykt? Smuggling? Eller bara semester? I handen en bok: Svensk maffia! Jag har förstås sett kommentarer om bokens mottagande i gangsterkretsar. Att de skulle känna sig glorifierade, bekräftade. Och att det skulle vara bra marknadsföring för dem: Man kan få hjälp med allt. Och folk är rädda, det är själva produkten. Och räddare blir vi kanske efter att ha läst boken?

I Colombo ett furstligt mottagande. En chaufför hämtar på flygplatsen. Jag ska bo hos vänner till kompisen Nish, tidigare kollega vid Arbetslivsinstitutet. Gästfriheten med rum och mat och omsorger är överväldigande och jag får möta fler från Nishs familj och vänkrets i deras hem, på Mount Lavinia Beach, på dagen bad, på kvällen seafood combo till stearinljus sken. Vi dricker King Coconuts, och åker tuk-tuk, three-wheelers, som väl inte är farliga än andra trafikmedel härnere där transporter känns som att med viss skräck åka zig-zag med tivolits häftigaste attraktioner. Allt ackompanjerat av ett ständigt tutande i alla tonarter.

Efter några dagar i Colombo tre timmars hisnande bussresa ner till söderns paradisstränder, kokospalmer och havsdyningar. Jag slår mig ner utanför lilla byn Weligama i ett ’beach house’, det är lite mulet men det passar mig fint, för jag åkte på en rejäl feber och hosta som nu efter ett par dagar klingar av. Jag tar långa promenader efter stranden, slappar till vågorna, långa frukostar och middagar vid stranden, och kanske en liten lur på eftermiddagen. Jag har fått igång skype på ett internetcafé och har haft ett par samtal med familjen på Söder. Och ringt till bror Göran på hans födelsedag.

Är det allt? Ja ungefär… läser en del, kollar lokala affärer, åker tuktuk, träffade kompisen Björn en em, han visade sig bo bara en halvmil bort. En tysk med dykskola några kilometer norrut längs stranden är bekymrad över tjuvjakten på korallrevens fiskar, till europeiska akvarier, förbjudet men lönsamt och myndigheterna ser mellan fingrarna, tjänstemännen kan göra sig en hacka.

Det är slående hur vänliga alla här är, och nyfikna, inte servila. Och hur rent det är och hur tryggt det känns

Tsunamin 1994: Där jag bor klarade sig alla. Trots att hela bottenvåningen blåstes ur. I receptionen har man ritat ett märke på väggen, dryga två meter upp. Dit nådde vattnet under flodvågen. En av servitörerna berättar hur han jobbade i restaurangen och såg vattnet stiga en halvmeter högre än normalt. Och så såg han det ’svarta vattnet’ ute till havs, väckte alla, som tog sig upp till ett buddistiskt tempel på en kulle en bit inåt land. Nu lär det finnas larmssytem som går till polisstationen

Här i Weligama blir jag kvar ett tag till, kanske prövar jag att surfa på vågorna, sen troligen en rundresa upp till bl a Kandy (gamla kejsarstaden), Ella, Hutton och teplantager med britternas tåg som nu restaureras.

Hälsningar

Åke

4 kommentarer till “Resebrev från Sri Lanka den 13 jan. 2011”

  1. Hej!

    Hur ser det ut i landet med tanke på monsunregnet?
    I vilka delar och hur långt sträcker sig översvämningen?

    Mvh Anders

  2. På västkusten har vi mest bara märkt mulet väder och lätta duggregn av och till under några dagar. Inne i landet och mer åt nordost har det varit skyfall, ras av jordmassor och hus, hemlösa. Insamling av förnödenheter som ska skickas till nödlidande pågår och annonseras på radion. Det värsta lär vara över nu, vädret stabiliseras, vägarna i inlandet öppnas igen.

  3. Märker ni av högre priser, oroligheter och så på västkusten?
    Det är nämligen så att jag flyger till Colombo imorgon och undrar lite hur allt är.
    Tror du att det kommer att gå att ta sig runt i östra och mellersta delarna inom den närmsta veckan?

    Mvh Anders

  4. hej på er1 Jag och min man ska åka till colombo nästa helg och åker på rundresan med ving direkt. vi är lite oroliga över översvämningarna, då vi ska besöka mellersta och södra delen…

    Vi har varit i kontakt med vings personal, men vill gärna höra med någon som är på plats..

    Hur är läget där nu?

    mvh Jino

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *