”Det behövs mer lokalt anpassad kunskap”
Regeringen har utrett ett nytt nationellt centrum för arbetsmiljö med två huvuduppgifter: Utvärdering av arbetsmiljöpolitik samt förmedling av kunskap till arbetslivet.
Kommentar om utredningen
När utredningen presenterades kommenterades den av arbetsmarknadens parter och från forskarhåll av mig. Här finns ett reportage från seminariet organiserat av ilera, ilerasvenska.se (arbetsmiljoforskning.se)
Apropos utredningen intervjuades jag av tidskriften Du&jobbet under rubriken ”Det behövs mer lokalt anpassad kunskap”
I båda fallen betonar jag värdet av det nationella centret och av den kunskap som utvärderingarna ger. Jag framhåller samtidigt att denna kunskap behöver kompletteras med lokalt orienterad kunskap av mer direkt nytta på arbetsplatserna.
Utredningen föreslår att centrets förläggs till Stockholm. Om kunskapsbasen i Stockholm betonar jag att det behöver inrättas ett centrum/enhet för arbetsorganisationsforskning, motsvarande dem som finns för t.ex. individnivån (hälsa, stress, medicin/psykologi) och arbetsmarknad. Arbetsorganisationskunskap är efterfrågad på arbetsplatserna.
Uppdatering 8 september 2017
Mina tankar om utredningen vidareutvecklade jag i en artikel denna dag i tidningen Arbetet.
Samma dag kom det glädjande beskedet att det nya centret blir en myndighet och den förläggs i Gävle. I pressmeddelandet säger ansvarig minister Ylva Johansson bl.a. ”Uppdraget är att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om arbetsmiljö samt kommunicera denna på ett målgruppsanpassat sätt, skriver regeringen. Syftet är att stödja det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Myndigheten ska även utvärdera och analysera arbetsmiljöpolitiken och stödja regeringen i det internationella arbetsmiljöarbetet.” Det är mycket glädjande och jämfört med utredningen en annan betoning av kunskapsbehov på arbetsplatserna.
Steg 1 är utvärdering och kunskapsförmedling genom den nya myndigheten.
Steg 2 måste vara att stärka själva kunskapsbildningen, forskningen. En bred flervetenskaplig forskning om arbete, organisation och miljö bör nu få resurser runtom på universiteten. Utan att nära känna högskolan i Gävle tror jag mig veta att den är stark på belastning/ ergonomi/ medicin /hälsa; där finns också industriell ekonomi/ management/ företagsekonomi, men tror inte att där finns någon tung institution eller centrum med samhällsvetenskaplig forskning om arbete och organisation ur arbetssynvinkel, lika lite där som i Stockholm.
När nu resurser finns för utvärdering och kunskapsförmedling är det dags för satsning på själva kunskapen, själva forskningen. Arbetslivet är ett av de forskningsområden satsar på i ett tioårigt program. Men därtill behövs permanenta resurser för att etablera centra för arbetslivsforskning, inklusive miljö och arbetsorganisation, vid flera lärosäten. Det bör vara nästa steg. I Gävle och annorstädes. Det finns företagsekonomi och management runtom, ofta flervetenskaplig; detsamma krävs för arbetsliv, med arbetsorganisation och arbetsmiljö.
Om vikten av kunskap om arbetsorganisationen för att skapa en god arbetsmiljö skrev Raimo Pärssinen, ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, i våras i tidningen Arbetet: ”Så länge som de organisatoriska frågorna inte tas på allvar kommer människor att bli sjuka, rehabiliteras och komma tillbaka till samma arbetsorganisation som gjort dem sjuka.”
Här finns hela utredningen om det nationella centret, SOU 2017:28
Och här vår bok om utmaningar i arbetsliv och forskning, som ger en gedigen bakgrund.
