Arbete & Välfärd – ny bok i sommar

  • I sommar kommer vår nya bok
    ARBETE OCH VÄLFÄRD

    Om ledning, personalfrågor och organisationsmodeller i Sverige.

    Den ska bli gedigen, grundläggande och, hoppas vi, spännande.
    Tjugosex  ledande forskare medverkar.

Johan Lindgren, vår förläggare på Studentlitteratur har mer information.
johan.lindgren@studentlitteratur.se

Här är bokens sida på Facebook

 

 

World Inequality Report 2018

World Inequality Report 2018, by  Thomas Piketty m fl har jag kikat på. Den ger en myckt spännande och oroande bild av växande ojämlikhet snart sagt överallt.  Men den visar också på stora skillnader mellan i övrigt jämförbara länder. De nationella modellerna, till exempel den skandinaviska modellen på arbetsmarknadens och välfärdens områden gör skillnad. Men växande ojämlikhet oroar. Vad betyder det på arbetslivets områden?  det är spännande att reflektera över de många diagrammen och tabellerna. Här finns en sammanfattning.

We show that income inequality has increased in nearly all world regions in recent decades, but at different speeds. The fact that inequality levels are so different among countries, even when countries share similar levels of development, highlights the important roles that national policies and institutions play in shaping inequality…
Since 1980, very large transfers of public to private wealth occurred in nearly all countries, whether rich or emerging. While national wealth has substantially increased, public wealth is now negative or close to zero in rich countries. Arguably this limits the ability of governments to tackle inequality; certainly, it has important implications for wealth inequality among individuals…
Tackling global income and wealth inequality requires important shifts in national and global tax policies. Educational policies, corporate governance, and wage-setting policies need to be reassessed in many countries.””

Framtidens arbetsliv och forskning

På jakt efter framtidens arbete – utmaningar i arbetets organisering och forskning.

Pa jakt omslag1 

I höstas presenterade regeringen en forskningsproposition och där finns en viss satsning på arbetslivet och tankar om samverkan forskning – samhälle. Nyligen kom utredningen om ett nationellt arbetsmiljöcentrum för utvärdering och kunskapsförmedling.
I en aktuell bok skriver tjugoåtta forskare i tjugofyra kapitel om läget i forskningen om arbetslivet, särskilt om arbete och organisation och vad som behöver förändras.  I fokus finns arbetets organisering som bestämmer arbetskvalitet och hur arbetsmiljön blir för individerna – organisations- och samhällsforskning lyfts fram vid sidan av den idag dominerande inriktningen på individ, vård och management. Frågor om forskningens finansiering, samordning, utvärdering och kunskapsförmedling behandlas och radikala förändringar föreslås.

Ladda ner hela boken här eller på Tankesmedjan Tiden.
Den tryckta boken kan köpas på  Tiden och på bokus.com

Mina kommentarer maj 2017 om nytt nationellt arbetsmiljöcentrum, intervju och reportage samt en senare artikel i Arbetet okt. 2017

Det finns en mer utförlig sida om och kring boken.

Our book, in Swedish, about  Challenges for the organizing of work and for research, is out.
For information and chapter abstracts go to our page in English.

2016-06-10 16.10.12. På jakt abf-2

Bilden från vänster till höger, de medverkande vid ett arrangemang på abf-huset i Stockholm, då en seminarieupplaga av boken presenterades. Ernst Hollander, John Sjöström, Fredrik Movitz, Åke Sandberg, Åke Walldius, Lennart Sturesson, Jesper Bengtsson (eftermiddagens moderator), Carola Löfstrand. Flera kvinnor skulle varit med, men hade oturligt  förhinder just denna eftermiddag, egen sjukdom, uppkommen studenthandledning, barns vattkoppor, skolavslutning mm.

 

 

Frukostmöte på ABF: Utan spaning – ingen aning. Utmaningar i arbetsliv och forskning

Nu på fredag den 16 december 2016 inleder jag  ett frukostseminarium på ABF-huset i Stockholm, Restaurang Cirkeln på bottenvåningen vid entrén.

Länk till evenemanget på S-2000 facebookgrupp 

Kenneth Abrahamssons rapport på Facebook i ord och bild

Olofssons populistiska tankar om vinstbegränsning och Trumps Mexicomur

Jag läste sent omsider IT-miljardären Olofssons funderingar i DN om populism och vinstbegränsning i välfärden. Jag skrev en enkel kommentar, som jag publicerar här, för DN har inte tagit in någon replik på Olofsson. Olofsson är som framgår ganska vulgär. Mina argument och  analys i rapporten ”Värden i välfärden” står sig gott

Dan Olofsson, företagsägare och miljardär, har åter, för jag tror fjärde gången tagit till orda om vinster i välfärden i en stor artikel på DN Debatt   (den 4/10). Har Olofsson några nya argument utöver dem från hans tidigare artiklar?  Ja kanske två: Det hela är ett skenproblem. Och det är populism.

1. Skenproblem. Olofsson tror sig veta att syftet med det vinsttak som övervägs är att skapa en ideologisk konflikt kring ett problem som inte finns: Vinstfrågan är ett skenproblem för ingen kan visa att vinstuttag ger sämre kvalitet. Med samma rätt kan sägas att det inte entydigt visats att vinstuttag ger bättre kvalitet. Fortfarande håller slutsatserna i den stora SNS-studien att det handlar om komplexa frågor i flera dimensioner, att kunskapsläget är oklart och att vinstdrift i vart fall inte ger de stora fördelar i effektivitet som förespeglades. Så varför då denna omvandling av den offentligt finansierade sektorn?

Sverige har som enda land helt skattefinansierade skolor som drivs i bolagsform med vinst som mål, helt enligt Chicagoskolans nyliberala ekonomiska doktrin, en lösning som världen i övrigt avvisat. Det borde lända till eftertanke snarare än till Olofssons lättvindiga etikettering som ”skenproblem”.

2. Populism. Olofsson sätter ytterligare en etikett på vinstbegränsning. Han skriver om en populistisk våg som tar sig olika uttryck: I USA vill Trump bygga en mur mot Mexico. I Sverige förbereds förslag om vinstbegränsning, och dessutom könskvotering i bolagsstyrelser. Han föser samman Trumps Mexicomur med  vinstbegränsning i svensk skattefinansierad välfärd. Populism om något.

Olofsson kopplar också samman vinstbegränsning i välfärden med 70-talets löntagarfondsförslag, som uttryck för önskan om politisk kontroll av företagen. Ett eko av borgerliga partiledare som nyss talat om vinstbegränsning som fondsocialism.

Men frågan om vinster i välfärden handlar om önskan om en politisk, demokratisk kontroll av de skattemedel som ska säkra verksamheten i välfärden. Och att något reglera den kvasimarknad där föräldrar handlar för skattemedel, med nånannan som betalar och med stora konsekvenser för hela skolsystemet. För Olofsson är det självklart att marknaden ska styra bl.a. lokalisering och inriktning av skolor. Att ifrågasätta detta är att starta ”krig med företagsamheten” tycker han.

I stället för att ropa krig och populism föreslår jag att Olofsson läser Albert O Hirschmans sparsmakade fina bok ”Exit, loyalty, voice”, det är visserligen inte Olofssons typ av snäv företagsekonomi, utan en intressant förening av bl.a. ekonomi och sociologi, och en nyanserad diskussion av marknad, ekonomi, och demokrati och hur marknad och politik kan balanseras. På svenska ”Sorti eller protest” (Arkiv förlag)

PS. För den  intresserade finns min rapport för Arena idé om ”Värden i välfärden” och inte minst prof. Gunnela Westlanders initierade recension och kommentar – finn dem här.

Åke Sandberg, samhällsforskare

 

 

”På jakt efter FRAMTIDENS ARBETE”


English summary: Late November 2016 our new book ”På jakt efter framtidens arbete” will be published. Translation of title: 
 ”On the hunt for work of the future – Challenges for the organizing of work and for research”. Twenty-eight authors write on research policy and the need for a really work-oriented worklife research. There will be abstracts in English of the twenty-four chapters. The book  may be downloaded at Tankesmedjan Tiden and at akesandberg.se/publications (also abstracts)  from late November.
.
I slutet av  november 2016 kommer vår bok ”På jakt efter framtidens arbete”. Då ska den med tjugofyra kapitel finnas att ladda ner som pdf  här på sidan akesandberg.se/publications och på Tankesmedjan Tiden, där den tryckta boken då också kan köpas. Tjugoåtta forskare bidrar till en analys av ”Utmaningar i arbetets organisering och forskning” som bokens undertitel lyder. Här är Innehållsförteckningen. I fokus är arbetets organisering som bestämmer arbetskvalitet och hur arbetsmiljön blir för individerna – organisations- och samhällsforskning lyfts fram vid sidan av en idag dominerande inriktning på individ, vård och management.

Välkommen att besöka och gilla vår facebooksida.

Fredag den 10 juni 2016 presenterades seminarieupplagan av vår bok ”På jakt efter framtidens arbete”. Med ett par dagars varsel  samlade vi i abf-huset på Sveavägen  tjugofem – trettio kunniga deltagare, fackligt aktiva, konsulter, journalister, forskare, lärare … Efter seminariet har bidragen delvis arbetats om till den reviderade, officiella upplaga som kommer i slutet av november.

2016-06-10 16.10.12. På jakt abf-2

Bilden från vänster till höger, de medverkande vid projektets seminarium i juni. Ernst Hollander, John Sjöström, Fredrik Movitz, Åke Sandberg, Åke Walldius, Lennart Sturesson, Jesper Bengtsson (eftermiddagens moderator), Carola Löfstrand. Flera kvinnor skulle varit med, men hade oturligt  förhinder just denna eftermiddag, egen sjukdom, uppkommen studenthandledning, barns vattkoppor, skolavslutning mm. Vid slutet  av november blir det en nylansering av boken i reviderad upplaga. Under tiden kan en läsa en opinionsartikel på Dagens arena.

 

I publiken i Sandlersalen på abf-huset bl.a. organisationspsykologins nestor prof. Gunnela Westlander

På jakt... abf publik juni2016

 

 

 

 

 

 

Modulhus ger jobb och bostäder – där de behövs

‪Modulhus‬ ger ‪‎jobb‬ där jobb (i små kommuner på landsbygden) behövs och ‪bostäder‬ där bostäder behövs – för ett gott flyktingmottagande och för ‪‎integration‬.
Modulhus är alltså melodin för både landsbygdens industrier – det ger jobb. Och för expansiva storstadsregioner – där behövs bostäder.

Därför skriver jag om frågan i ett storstadsmedium, Dagens Arena, och i Värmlands Folkblad, husorganet när jag växte upp i Säffle, tillsammans med Säffle-tidningen. – Och tack Luz Enith tack för tidiga och idérika samtal om bl.a. modulhus och jobb!

Jag skrev tidigare mer generellt om bostäder, jobb och flyktingmottagande, likaledes  i två tidningar i regioner med skilda förutsättningar, Säffle-Tidningen och i SvD.

”Vad kommer efter New Public Management?” …och efter vinstdrivna bolag?

Som vi alla vet är det svårt med privatisering och upphandling på alla områden. Jag publicerade dessa fyra inspel inför seminariet  på ABF-huset i Stockholm, 20 januari 2016 (här något redigerat) ”Vad kommer efter New Public Management?” med kommentarer av bl a civilminister Ardalan Shekarabi

1. Nu senast sophanteringskaos i Stockholm Ändå skriver Donahue i sin klassiska bok om ”Den svåra privatiseringen” (SNS förlag) att på tekniska områden, som sopkörning, är det mycket lättare och lämpligare att privatisera än i välfärden, de mjuka sektorerna. När det ibland går så fel på de enkla områdena finns starka skäl ompröva privatisering och medföljande NPM åtminstone på de svårare, mjuka områdena. http://www.dn.se/sthlm/ragn-sells-bjod-35-procent-lagre-pa-sophanteringen/ http://www.dn.se/sthlm/sopkaos-i-staden-med-ny-entreprenor/

2. I pågående utredningar verkar två frågor komma var för sig a. NPM och styrning efter NPM (dagens ämne) b. Vinstdrift Men de två hänger nära samman, måste diskuteras i ett sammanhang. Att ge uppdrag till vinstdrivna bolag är att där sätta den oerhört starka vinstdriften främst, det är aktiebolags lagstadgade uppgift. Om sambandet vinst och NPM skrev jag på Dagens Arena:  http://www.dagensarena.se/opinion/ake-sandberg-vinstdrift-och-npm-hanger-samman/

3. Alltså: Vinstdrift är en styrform. Styrning efter NPM, Post-NPM, kan bli två olika saker a. Post-NPM med idéburna och offentliga verksamheter b. Post-NPM med vinstdrift som det dominerande Frågan är om det senare alls är möjligt. NPM är en kopia av de styrformer som används i de vinstdrivna bolagen, en del i marknadsstyrningen. Ska vinstdriften tämjs krävs exceptionella styrnings- och kontroll insatser.

4. NPM leder, särskilt  för vinstdrivna bolag, till kontrollspiraler och detaljstyrning. Post-NPM ger, i icke vinstdrvina driftformer, möjligheter till styrning i samklang med autonomi, inflytande och yrkeskunniga som gör sitt jobb.

Min rapport, ”Värden i Välfärden” som Ulrika Lorentzi en gång kommenterade intressant på ett  seminarium med Arena Idé har just underrubriken:”Styrning och organisering i välfärden efter NPM” och tar upp frågor om yrkeskunnande, omsorgsrationalitet och tillit, med flera exempel.
Jag är mycket glad  för psykologiprofessor Gunnela Westlanders recension av min rapport.
Hon gör  en kritisk genomgång och samtidigt en god sammanfattning av rapportens huvudtankar. Hennes slutsats: ”Alla som är engagerade i ämnet rekommenderas läsa Värden i välfärden.”
A -A omslag

Längre fram har jag för avsikt att  komplettera här med intryck från seminariet. En gedigen konkret rapport från Kommunal presenterades, och kommenterades av bl.a. Per Molander som hade empiriskt och teoretiskt, tankeväckande kommentarer. Det efterföljande samtalet – ja, det var ett samtal – mellan Ardalan Shekarabi och Ulf Kristersson visade på flera samstämmigheter men också på skiljelinjer.

Här finns en video-inspelningen från seminariet, i tre delar.

Erik Gandinis film ”The Swedish theory of love”

Värmlands Folkblad

Min artikel i Värmlands Folkblad 14 januari 2016:

En svart bild av det svenska välfärdssamhället

Erik Gandinis film ”A Swedish theory of love” ger en svart bild av vad det svenska välfärdssamhället kan göra med oss.   Det brukar framhållas att välfärden ger autonomi och oberoende för alla, inte minst kvinnor, genom barn- och äldreomsorg. Vi behöver inte ha fullt individuellt ansvar för barn och gamla. Men en konsekvens, som Gandini drastiskt målar upp, kan bli isolering och ensamhet. 
Läs min artikel i Värmlands Folkblad .

* * *

Här nedan en längre version, som kom till tidningen först efter deadline.

Nästa steg: Politik och civilsamhälle för solidariskt oberoende

Erik Gandinis film ”The  Swedish theory of love”  — inte ”A Swedish theory…” — som jag skrev i mitt manus till VF) ger en svart bild av vad det svenska välfärdssamhället kan göra med oss. Vi lyfter gärna ram välfärdens positiva sidor: Den ger autonomi och oberoende för alla, inte minst kvinnor, genom barn- och äldreomsorg. Vi behöver inte ha fullt individuellt ansvar för barn och gamla. Förändringarna drevs i hög grad, med förnyad kraft på 1970-talet, av arbetarrörelsen och kvinnorörelsen och bidrog till kvinnors frigörelse, ett tema som det dock inte syns mycket av i Gandinis film.

En negativ sida av välfärden, som Gandini drastiskt målar upp, kan bli isolering och ensamhet. Vi tvingas inte hjälpa ochvårda varandra, inte umgås, vi får inte den friktion i relation till andra som är det som skapar oss som människor, som sociala varelser säger den 90-årige polske sociologen Zygmunt Bauman i filmen.  Resultatet kan bli en ofrivillig isolering.

Filmen visar gamla som hittas när de legat döda länge, anonym befruktning med nedfrysta spermier, SFI-elever som får lära sig att inte prata för mycket utan svara kort och koncist på frågor, ”så som svenskar gör”. Sådan mänsklig isolering i svensk vardag kontrasteras mot någon slags new age grupp som gosar med varandra i en solig skogsglänta, och mot en svensk läkare som flytt det kalla, sterila välfärdssamhället för Etiopien för att där möta värme och verkligen kunna göra nytta och vara behövd. Men jämförelserna och kontrasterna blir som framgår krystade, ovidkommande för frågan om ensamhet i Sverige.

Stundtals tänkte jag att psykiatern David Eberhardt – som gjorde sig ett medialt namn genom sitt kallhamrade bemötande av Anna Odell och hennes konstprojekt – kan få nytt vatten på kvarn. Men den kvarnen snurrar nog på i sin dogmatism under alla omständigheter; vi känner ju hans avsky mot svenskars ”trygghetsnarkomani”. Och han skulle nog inte uppfatta det ibland ironiska i filmen.

Filmen är dock angelägen, och oavsett att välfärdens dödgrävare bland nyliberaler kan hitta citat till stöd, så inspirerar den framför allt, genom sin dystopi, till eftertanke och ger känslomässiga avtryck – är vi kanske så här tysta, avskärmade? Ja, sådana tendenser och risker finns.

Filmen är i sin tur inspirerad av Henrik Berggrens och Lars Trägårdhs bok med en teori om statsindividualism, ”Är svensken människa?” (Norstedts) I ett efterföljande samtal framstod som ett tema: Hur kan, utifrån den autonomi och oberoende som vi vant oss vid och vill ha, förutsättningar skapas för mer av gemenskap och socialt samspel? Det behövs en politik för det, vilket framhölls av Lawen Redar (i riksdagen, S) och Henrik Berggren, som menade att staten och civilsamhället behöver samverka här.

I vår bok ”Nordic Lights” (SNS 2013) skrev vi om en ”solidarisk individualism” och ser den svenska individualismen eller snarare oberoendet som framväxt i samspel inte bara med staten utan i föreningsliv och folkrörelser och därför med drag också av gemenskap. Men den bakgrunden räcker inte. För visst finns ändå idag tendenser till isolering och ensamhet.

Ett nytt politiskt projekt idag kan vara att undersöka en autonomi, ett oberoende, som inte utesluter utan snarare skapar förutsättningar för gemenskap, för det allmänna. För sociala relationer som inte är framtvingade av beroenden (vi måste inte dagligen vårda vår sjuka förälder), men där oberoendet inte får göra att vi tappar den sociala närheten (att vi ofta besöker äldreboendet till exempel, träffar våra vänner). Ett solidariskt oberoende.

En del i en politik för solidariskt oberoende är ett samhälls- och bostadsbyggande med demokratiska mötesplatser, med förutsättningar och lokaler för gemenskap. Det kan vara en större lokal i stadsdelen och mer decentraliserat i varje kvarter, ja i varje större flerbostadshus. Inte en grå möteslokal i ett mörkt hörn, utan en plats som inbjuder till spontant umgänge över hushållsgränserna, där de unga kan träffas, kanske för gemensamma måltider ibland. Andra kan vilja nyttja förutsättningarna för mer en mer organiserad samverkan.

Själv lever jag i en bogemenskap (den danska beteckningen som är ett mer träffande  ord än kollektiv), med ett tjugotal lägenheter som delar ett gemensamt utrymme med bra kök, matsal, TV/läsrum, barnens lekrum och gästrum. Hjärtat är gemensam matlagning och fyra middagar i veckan för dem som önskar. Annars har alla sin helt vanliga lägenhet med rejält kök. Vi turas om att laga mat (ett par matlagarpass var femte vecka för var och en). Genialt!

Allmännyttiga Familjebostäder skapade en gång förutsättningar för sådan gemenskap (politiken), och vi som ville bo så förverkligar denna (det civila samhället). En politik för resurser till det civila samhället. Kanske arbetstidsförkortning kan bli en del. Något i den vägen ser jag som nästa steg i utvecklingen av den ”svenska modell” som skapat världens mest autonoma människor. Det är på en sådan grund som en närhet kan byggas som inte är påtvingad genom (ekonomiska och andra) beroenden, utan är fritt vald. Och det är angeläget att sådana möjligheter öppnas för alla. Då räcker inte en kvarterslokal för fester och sammanträden, det behövs något mindre, närmare. Detta må vara en utopi – men det har vi inte för mycket av i svensk politik idag. Inspirerar den oss att ta steg på vägen att förena autonomi och gemenskap är det gott nog.

Bogemenskaper kan även ge särskilda möjligheter till kontakter och möjligheter bjuda in nyanlända till  bekantskaper och mänskliga  med oss som är etablerade i landet.

Så även om Eric Gandinis film om svensk ensamhet är dystopisk och målar i bjärta kontraster, väcker den känslor och tankar som pekar framåt mot fortsatt utveckling av ”världens bästa land”.

Åke Sandberg
januari 2016

Värden i välfärden – recension i A&A

A -A omslag

Så glad för professor Gunnela Westlanders kunniga och välskrivna recension av Värden i välfärden, min rapport  om styrning och organisering i välfärden, efter New Public Management (NPM).

Recensionen publicerades i Arbetsmarknad & Arbetsliv (A&A) nr 3, 2015. Recensionen granskar förstås min framställning, men den ger också en utmärkt sammanfattning av rapporten.

Det är angeläget fortsätta intressera sig för välfärdens utveckling. Nästa år (hösten 2016)  kommer Illmar Reepalus utredning om vinster i välfärden, och på departementet pågår Ardalan Shekarabis utredning om just styrning efter NPM.

Här finns rapporten, i den reviderade upplagan från juni 2014, på Arena idé.

Video från seminariet där rapporten presenterades på ABF-huset, och  mer om rapportens tema finns i länken.

 

ABF 1 sept 2014 Makten... Gunnela Westlander och Åke Sandberg Kenneth A foto
I samspråk med Gunnela Westlander vid ett seminarium hösten 2014 om ”Makten och ledningen i arbetslivet”, också på ABF-huset på Sveavägen.