Boksläpp: På jakt efter framtidens arbete

Publiceras idag 27 nov.

2016-09-30 12.24.43

 

 

 

 

Utmaningar i arbetets organisering och forskning

är undertiteln på vår bok På jakt efter framtidens arbete som släpps idag. Det är en bok som kommer rätt i tiden. Regeringens budgetproposition tidigare i höst signalerade mer resurser till arbetslivsforskning. Imorgon måndag ska den långsiktiga forskningspropositionen komma. Återstår att se om vi där i regeringens förslag kan se en omorientering av forskningen i den riktning vi förespråkar i boken.

Här är Innehållsförteckningen till de 24 kapitlen. I fokus är arbetets organisering som bestämmer arbetskvalitet och hur arbetsmiljön blir för individerna. För att får kunskap om detta lyfts organisations- och samhällsforskning fram vid sidan av en idag alltför dominerande inriktning på individ, vård och management. Tjugoåtta forskare bidrar till en analys av arbetslivets förändring och behovet av en reformering av forskningen, av inriktning, finansiering, organisation och samspel med praktiken.

Mer om boken finns här: nedladdning, hur en kan köpa den tryckta boken och om seminarier framöver.  Välkommen också att besöka och gilla vår facebooksida

Our new book is now out (in Swedish) as well as a seperate document with Abstracts in English). Title translated:  ”On the hunt for work of the future – Challenges for the organizing of work and for research”. More information and  downloading (pdf) here.

MAKTEN OCH LEDNINGEN I ARBETSLIVET. Seminarierapport & video.

 

Fullsatt med  extrastolar  i ABF-husets Palmesal. I väntan på öppningen av seminariet.

Vad säger forskningen om arbetslivets problem och om möjliga alternativ? Vad händer med den nordiska modellen på samhällsnivån och i företag och förvaltningar?
Närmare diskuteras bl.a. organisation av arbetet, arbetsmiljön, jämställdhet och genus, företagsledning, ’human resource management’, new public management, flexibilitet, utmaningar för facklig verksamhet och den skandinaviska modellen. 
Över dessa teman reflekterar och samtalar en del av författarna från boken Nordic Lights.
ABF-huset i Stockholm, måndag den 1 septtember 2014

Organisation av arbetet, arbetsmiljön, jämställdhet och genus, företagsledning, ’human resource management’, new public management, flexibilitet, utmaningar för facklig verksamhet och den skandinaviska modellen.

Palmesalen i ABF-huset var fullsatt, 78 deltagare räknade ABFs Göran Eriksson till, och det blev en spänstig kväll genom att vi valt bort långa akademiska föreläsningar. I stället hade jag lagt upp kvällen med bara två inledande kortföreläsningar och därefter väl förberedda författarsamtal och paneldiskussioner.

Seminariet videosändes direkt och finns i sin helhet att se på ABF Play.
Video Del 1. Föredrag av Åke Sandberg och Anna Wahl, därefter utfrågning och samtal med var och en av forskarna
Video Del 2. Tre panelsamtal och avslutning om behovet.

Seminariet i medierna
Artikel i Arbeidsliv i Norden”Forskarkritik: Sysselsättningen har blivit viktigare än arbetets innehåll”

Anna Wahl föreläser och presenterar nya rön från sin offentliga utredning, SOU, om höga chefer i näringslivet, kvinnor och män

Medverkande forskare:
Gunnar Aron
sson, professor,Stockholms universitet
Torsten Björkman, professor, Försvarshögskolan,
Anders Boglind, docent Göteborgs univ, f.d. chef vid Human Resources, Volvo Cars
Patrik Hall, docent, Malmö högskola
Annette Kamp, professor, Roskilde universitet
Jan Ch Karlsson, professor, Karlstds universitet
Christian Koch, professor, Chalmers
Fredrik Movitz, fil.dr., forskare, Stockholms universitet
Åke Sandberg, professorStockholms universitet
Anna Wahl, professorKTH
Concluding comment by Russell Lansbury, professor, Sydney University
Kommentarer och frågor: Ann Bergman, Karlstads universitet
Moderator: Lisa Pelling, Arena Idé

Kvällens program
Åke Sandberg inleder om management och arbete i den svenska och nordiska modellen

Anna Wahl talar om Management: mansdominans i förändring, utifrån en aktuell utredning SOU, som hon leder

Ann Bergman frågar ut och samtalar med var och en av forskarna på deras specialområden

Ann Bergman i raden av forskarsamtal, här med Fredrik Movitz

Tre panelsamtal ledda av Lisa Pelling, de tio forskarna deltar i olika konstellationer
1. Management, makt, moden:
Anders Boglind,  Torsten Björkman, Patrik Hall, Anna Wahl

2. Arbetsorganisation i omvandling: Flexibilitet och arbetets kvalivet:
Gunnar Aronsson, Annette Kamp, Jan Ch Karlsson, Christian Koch

3. Arbetsmarknaden och parterna. Den nordiska modellens framtid.
Annette Kamp, Fredrik Movitz, Åke Sandberg

Internationellt perspektiv Russell Lansbury

Åke Sandberg: Lärdomar av kvällen. Dags för ny arbetslivsforskning!

 

De tre panelerna i bild

Lisa Pelling modererar panelsamtal 1: Anna Wahl, Patrik Hall, Anders Boglind, Torsten Björkman

 

Panelsamtal 2: Annette Kamp, Jan Karlsson, Christian Koch, Gunnar Aronsson

 

abf1sept2014 panel 3 beskuren-3 FM ÅS Annete K Russell L 14MAKTEN 018

 

 

 

 

 

 

 

Panelsamtal 3: Fredrik Movitz, Åke Sandberg, Annette Kamp, Russell Lansbury

 

Eftersnack

ABF 1 sept 2014 Makten... Gunnela Westlander och Åke Sandberg Kenneth A foto

 

 

 

 

 

 

 

Gunnela Westlander, en nestor i arbetsorganisationsforskningen,  samtalar med Åke S.

 

Eftersnack: Torsten Björkman och Russell Lansbury


Torsten Björkman och Russell Lansbury talar om sin gemensamma ABB-studie

 


Några av forskarna  på Cafe 60 på Sveavägen. Jan, Ann, Anders, Fredrik, Torsten och Patrik, och den tomma stolen är seminariearrangörens/ fotografens.
I övrigt, tack till Kenneth Abrahamsson för några av de andra bilderna.

 

Boken Nordic Lights (Åke Sandberg, red; SNS förlag) är en bakgrund till seminariet

Och efteråt blev det Biff Rydberg, lax och gös (! länge en) – förstsås på upphovsstället till lyxbiffen/pytt i pannan. Här väntar Ann och Fredrik på mat och öl.

2014-09-01 20.39.35

 

 

Nordic Lights – Download Chapter 1

 

Nordic-lights-cover-large-jpeg

A preview of the introductory chapter of Nordic Lights is now available,  for download (pdf). It includes the Table of Contents as well as prof. Paul Adler’s Foreword and the whole of Chapter 1: How Bright are the Nordic Lights?

You will also see the book cover, with endorsements by professors Manuel Castells, Russell Lansbury, Ruth Milkman, Michael Schumann and Chris Smith.

Download here:  Nordic Lights introductory chapter (146 nedladdningar)
Foreword by Paul Adler
Preface
Chapter 1: How Bright are the Nordic Lights?

Want to read more? The book is available
at  Bokus or Adlibris, in print and as e-book
Information from Bokus for English-speaking readers

For more about our book go to my Nordic Lights pages
You may order  the book at a lower price by downloading one of the flyers from SNS förlag
Nordic Lights Flyer #1
Nordic Lights Flyer #2

 

 

 

Vinsten med rätt värden i vården & Viljan att själva göra rätt

Publicerad på Newsmill   2012-04-19 11:04

Ekonom och sociolog: Politiker bör byta ut sina trilskande utförare/bolag och i stället skapa och anlita organisationer som i grunden har samma mål som medborgarna och politikerna, dvs. god vård och skola.

Om författaren

Forskar om planering, organisation och management. Civilekonom och sociolog, professor em. vid Stockholms universitet. Slutredigerar nu boken ’Absolut management. Scandinavian perspectives on management in the new working life.’

 

Aggressiv skatteplanering, räntesnurror, bonusar, vårdcentraler på rea … Ord som idag förknippas med välfärdssektorn. Trots skandaler fortsätter privatiseringarna till vinstdrivna bolag och är, säger förespråkarna, nödvändiga för att säkra mångfald och valfrihet, innovation och nytänkande, och vilja att satsa sin energi. Stockholm, särskilt Södermalm är skyltfönstret för utförsäljningarna – och skräckkabinett för avarterna med Attendo Cares äldreboende Vintertullen som värsta fall. Ska Stockholm och Södermalm också gå i spetsen för strävan skapa alternativ som bygger på människors önskan om att göra ett gott jobb och vilja att göra rätt?

Nu genomdrivs  privatiseringar inom psykiatrin, även vården av de mest sårbara patienterna med psykosdiagnos och behov av kontinuitet skall underkastas vinsten som drivkraft  och marknadens nyckfullhet. Upphandlingar  drivs igenom trots motstånd från läkare och annan personal. Varför? Kanske av ideologisk princip: vinstdriven vård är effektivast, och bara med vinsten som drivkraft blir det engagemang och förnyelse. För detta finns få  belägg.

Kanske är det precis tvärtom? Kanske jobbar vårdpersonal effektivare, hårdare och mer nytänkande med god vård som mål, än med andras vinst och egen bonus som drivkraft?  Tro mig – sådana människor och verksamheter finns. Det finns en vinst med rätt värden i vården och med förutsättningar för att de ska frodas.

Skulle vinstdriften ge problem så är lösningen skärpta regleringar: specifikationer, kontroll och sanktioner. Det säger riskkapitalister, Svenskt näringsliv och Vårdföretagarna – och många politiker. Det gäller då att skriva kravspecifikationer som kan följas upp: Hur många minuters dusch har den gamla rätt till hur ofta? Bemanning, offentlighet, meddelarfrihet. Och inte minst krav på bemanning, utbildningsnivå, kompetensutveckling. Det är bra men kostar och räcker inte när ’marknadsodjuret’ släppts lös som SvD skrev.

Då återstår att lita på riskkapitalisternas sociala ansvar, CSR, corporate social responsibility. Riskkapitalister välkomnar nu inte bara mer kontroll utan lovar också att börja betala skatt!, minska bonusar, och sätta kvaliteten främst. Fa’n tro’t. Så brukar det låta efter att girigheten gripit omkring sig alltför brett – men snart är det ’business as usual’.

Annars kunde det vara en bra idé om företag tog sitt ansvar för kvaliteten i omsorgen, för kvalitet i sådana verksamheter är närmast omöjlig att mäta. Det skulle bli en byråkratisk kontrollspiral som lätt kostar mer än eventuella andra fördelar smakar, transaktionskostnaderna blir orimligt stora.

Men vad göra om CSR inte är att lita på som en hållbar lösning och om transaktionskostnader för kontroll blir för stora gentemot motspänstiga vinstdrivna bolag med tricksande skattejurister?

Man kunde skriva särskilda lagar som gäller bolag som utför skattefinansierade välfärdstjänster. Lagarna kan stadga att alla skattemedel skall användas i verksamheten och inte får tas ut genom tricksande med internpriser, räntor, höga löner och bonusar, ackumulering av vinst som plockas ut vid en företagsförsäljning osv. Man kan också ge ideella organisationer en reell chans och begränsa företagens storlek, exempelvis att man får driva bara en vårdcentral. Här finns exempel värda att studera närmare från våra grannländer och möjligheter att söka skarpa konkreta lösningar för den som bestämt sig för att tillåta vinst men begränsa vinstuttag. Lätt blir det sannerligen inte, för det handlar om att tämja vinstdrivna bolag till att avvika från sin kärnuppgift, att göra vinst. Men bättre än idag kan det bli.

Förespråkarna för privatiserad välfärd gör konsekvent ingen åtskillnad mellan vinstdriven och icke-vinstdriven verksamhet utan ställer privata företag mot offentliga monopol. De antyder att den som är emot vinstdrivna bolag skulle vara emot innovation, alternativ och valfrihet. De som motvilligt medger att det finns privata, ideella alternativ säger att det blir ändå ingen riktig mångfald: Bara med vinst blir det många utförare och bara de har den riktiga energin. Dock hindras idag framväxt av lokala ideella alternativ och småföretag av upphandlingssystem som gynnar stora koncerner. Och att bara vinstmöjligheter kan ge människor energi och motivation säger mycket om människosynen hos vinstförespråkarna: ’economic man’, pengar styr inte engagemang i arbetet och uppgiften.

Man kan förstå varför privata bolag framställs som enda alternativen till kommunala verksamheter när man vet att vård och omsorg är en kraftigt växande och lukrativ sektor med goda vinstmarginaler, där många framtida jobb kommer att finnas, och där det finns en tryggad finansiering genom skatter. Då gäller det att få vinstdrivna bolag att framstå som de bästa, om inte enda, alternativen till påstådda offentliga/kommunala monopol.

Ett alternativ är som framgått att inte ha vinstdrivna bolag i svårkontrollerade och verksamheter som handlar om sköra människor, som att driva vård, skola och omsorg. Aktiebolag drivs av fel logik och mål och drar till sig fel slags människor. Men distinktionen som gör att vi kan ha privatisering utan vinstdrivna bolag verkar svår att förstå, liksom den grundläggande skillnaden i organisatorisk logik dem emellan. Så vi tar det igen, med hjälp av en anekdot berättad av Jens Henriksson i SvD för ett par månader sedan om Europeiska centralbanken ECB:s problem styra motspänstiga regeringar.

”När jag var liten sade min mor att jag skulle borsta tänderna varje kväll. Ibland när jag sagt att jag borstat kände min  mor på tandborsten och sade att ’den är ju inte blöt’. Kvällen efter blötte jag tandborsten. Då sade min mor ’men du har ju inte använt tandkrämen’. Dagen efter smetade jag på tandkräm och tvättade sen tandborsten. Min mor var nöjd och jag var lycklig över att ha lurat systemet. Men säg den lycka som varar. Jag fick ett hål. Nu borstar jag flitigt och följer min mors regel. Regler är bra men kan aldrig ersätta viljan att själv göra rätt.”

Liknelsen haltar förstås. Barn kan lära sig. Men aktiebolag kan inte lära sig att ha andra överordnade mål än att göra vinst men kanske kan de tvingas genom lagstiftning om former med begränsad rätt till vinstuttag. Mammor kan inte lätt byta ut sina barn, men politiker kan byta ut sina trilskande utförare/bolag och i stället skapa och anlita organisationer som i grunden har samma mål som medborgarna och politikerna, dvs. god vård och skola.  Det kan handla om ideella organisationer och föreningar, kyrkan, Ersta diakoni osv. Det kan också vara personal- och patientkooperativ och enskilda firmor och bolag i lokal, liten skala. Professioners värden och etik och alla  anställdas vilja göra ett gott jobb kan tas tillvara och ges spelrum. Organisationer och människor som ges möjligheten och har ’viljan att själva göra rätt’, liksom det läraktiga barnet i anekdoten.

Uppdateringar:

Ytterligare exempel på ’Vinsten med rätt värden i vården’ och att vinstdriven vård lätt leder fel ges av två läkare och forskare  i en debattartikel 18 april i Dagens Nyheter. I vårdval Stockholm premieras vård mätt i antal läkarbesök, följaktligen blir det många läkarbesök!

Ett annat exempel är utförsäljningarna ofta till reapriser som gymnasiet i Täby eller Serafens vårdcentral. Filippa R. har rea. Turerna kring upphandlingen av St Görans sjukhus, som vanns av Capio, bl.a. genom att hemlighålla information för konkurrenterna. Om Capio riskkapitalägt som trots hundratals miljoner i vinst knappt betalat skatt i Sverige skriver Eva Franchell i  Aftonbladet.

Frågan om vinster i välfärden är kontroversiell och svår. För en dogmatiskt lagd marknadsliberal är svaret dock enkelt, att det är bra och oproblematiskt med vinst, i alla slags verksamheter. Utförsäljningar till främst storka koncerner har skett utan nämnvärd beredning eller utvärdering. När PJ Anders Linder i SvD närmast raljerar och gläds åt att inom socialdemokratin och hos Stefan Löfven finns skilda ståndpunkter och olika aspekter betonas, kunde en annan kommentar vara: Så bra med en allsidig diskussion, att problemodogmatiskt  lyfts fram, gärna som startpunkt för ordentliga undersökningar, utredningar och kanske forskning. Innan man tar slutlig ställning till om vinst är bra eller dåligt, eller om det är så att det kan vara bra eller dåligt i vissa verksamheter reglerat på visst sätt och under vissa förutsättningar.