Jul 18, 2015

Asylboende och jobb i Säffle och Stockholm – och annat om flyktingpolitik

Var bör flyktingar tas emot: där det finns bostäder eller där det finns jobb? Bäst är förstås om det finns både jobb och bostad. Men tendensen är att många tas emot där det finns bostäder, det är ju det första och akuta behovet. Men där det finns tomma bostäder där är det ofta arbetslöshet, avfolkning. Och där finner ibland Bert Karlsson och andra entreprenörer byggnader att göra om till asylboende – bortom kommunens kontroll.

Varför  inte tänka ett steg till. Låta de asylsökande komma till områden med god arbetsmarknad, runt storstäder. Men då måste en bygga bostäder där – för alla, svenskfödda, ungdomar, asylsökande. Lämpliga modulhus kan byggas t.ex. i Moelvens industri utanför Säffle. Jobb i Säffle!

Detta synsätt får inte rättfärdiga att så lite görs i den nationella politiken för att skapa förutsättningar för jobb och god livsmiljö på landsbygd och i småstäder långt från storstäder. Den aspekten framhölls särskilt i en diskussion om artikeln på en Säfflesida i sociala medier.

Jag skriver om dessa frågor på ett område, migration, som inte är mitt primära, men som jag läser in mig på. Mitt särskilda området är arbetsliv och arbetsorganisation.  Jag skriver också om hur storstadsmedier ibland bidrar till svartmålning av små orter och landsbygd på ett sätt som försvårar deras kamp för utveckling, för att skaffa fram jobb och inte minst skapa god livsmiljö med natur, kommunal och privat service  och framtidstro. I SvD-publiceringen finns ett par länkar till dystra reportage och bilder från bruksorter som Säffle och Grums.


Åke Sandberg

Svenska Dagbladet, svd.se, 11 juli 2015:

”Flyktingar bör få komma till områden där jobb finns”
——————————————

 Foto: Åke Bruce

Säffle-Tidningen, 14 juli 2015:

Placera asylboenden där jobben finns
——————————————–

Den 1 september skrev jag i Värmlands Folkblad:

Väljaropinioner och SD-are på nätet och behovet av andra initiativ
——————————————–

Skriver i Dagens Arena den 10 september om invandring, hyckleri, Hans Rosling och jämlikhet:

Nyanserad debatt om flyktingmottagande efterlyses
——————————————–

 På DN Debatt 23 september 2015:
”Huvudproblemet är att många kommuner tar emot flyktingar i mycket liten omfattning. Lyft fram de kommuner som säger nej. Och bygg bostäder!…”

”Lyft fram kommuner som säger nej”

 

 

 

Jul 11, 2015

Runmarö island, Stockholm archipelago, on billboards this summer

2015-07-10 - 6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…  a lot goes on on the island this summer 2015, as you will see below and more if you follow this google+  link with photos from message boards on the island

 

Jun 11, 2015

Emil: Studentexamen / Baccalaureat, Kungsholmens gymnasium

A very special day for us all and for Emil: Studentexamen / Baccalaureat, Kungsholmens gymnasium. More pictures here.  Everybody  🙂

Emil student fr FB

Jun 7, 2015

Cyklopen på DN om vinststyrd välfärd

Min artikel i Värmlands Folkblad den 5  juni 2015

Debatt.  Vinster i välfärden – var skulle vi vara dem förutan, frågade sig ledarskribenten i Dagens Nyheter förra veckan (27/5).

För att visa vinstdriftens välsignelse framhålls att Skanska som bygger Nya Karolinska är vinstdrivet, liksom privata tandläkare. Andra argument är lika oskarpa och närmast ovärdiga med försök till ”human touch”. S- kongress pågick, då blir det ”lilla valrörelsen” på DN:s ledarsida och mycket är tillåtet.

Vinstens välsignelse brukar framhållas av Svenskt Näringsliv och Riskkapitalföreningen. Ofta argumenteras det i tre absurda led: Jaha, de vill förbjuda vinstuttag i välfärden, i skolor och vård. Men då måste väl också vinstdrivna bolag som bygger skolor och sjukhus förbjudas? Och i nästa steg allt vinstdrivet företagande. DDR nästa!

Det tredje ledet besvaras bäst genom att ta sig för pannan. Mellan de två första leden är skillnaden väl utforskad. Att det är olämpligt att privatisera drift av sjukhus och skolor visade Donahue i en bok på SNS för ett kvartssekel sedan, och det har styrkts i forskningen sedan dess. Byggnation och annat tekniskt är det lämpligare att lägga ut och privatisera – där klarar en att upprätta fungerande kontrakt.

DN finner det närmast löjligt att hävda att vinstintresset påverkar incitamentsstrukturen vilket går ut över kvalitet etcetera. Men att introducera vinstintresse är att premiera ett tydligt, mätbart mål som påverkar hela verksamheten och enligt lag i aktiebolag är överordnat andra mål som kvalitet.

Det är förvånande att DN lyfter fram Nya Karolinska som föredömligt med dess överskridna budgetar och ifrågasatta skatteupplägg. Förvånande är också exemplet tandläkarna. Det brukar framhållas som en vårdverksamhet som är relativt enkel att styra med den sorts kvantitativa mått som är en förutsättning för marknadisering och köp-säljsystem. När detta, enligt bland andra Riksrevisionen, inte fungerar som avsett talar inte mycket för att det skulle fungera i mer komplexa och långvariga vård- och utbildningsrelationer.

När sakargumenten är svaga har DN lyckats finna en gammal ledare med ”human touch” i Dalarnas tidningar, skriven av PR-konsulten Martin Borgs med uppdrag för moderaterna:

” ’Grattis till överlevnaden, älskade pappa’. Så stod det på ett kort jag fick i måndags. Vi firade att det var exakt tio år sedan jag kom hem från sjukhuset efter sex månaders cellgiftsbehandling.” Så inleds ledaren. Och tillfrisknandet är en seger som både Borgs och svensk offentligt driven vård ska gratuleras till.

Men Borgs och DN:s sätt att använda berättelsen för att rättfärdiga vinstuttag i välfärden är manipulativt och ovärdigt.

DN citerar: ”Apparaten som gjorde det möjligt att skiktröntga min kropp. Manicken under huden som cellgifterna sprutades in genom. Sprutorna som stacks in i ryggmärg och benmärg. Framtagna på vinstdrivande företag, av människor av kött och blod.” – Chefernas och aktieägarnas vinster, avslutar Borgs, ”blev också min och min familjs”.

Men nu var ju vården Borgs fick bekostad av skattemedel och gavs i offentlig regi. Och vinstdrivna bolag inom tillverkning av läkemedel och medicinsk teknik är nog ifrågasatta bara i Borgs och DN-skribentens enögda marknadsdogmatiska dröm.

Med en mer välgrundad och mångsidig syn är det, som civilminister Ardalan Shekarabi framhöll i en intervju ”skillnad på barn och betong”, på att driva en förskola och att bygga den. Att i köp-säljsystem skriva kontrakt som styr verksamheten är kvalitativt svårare än att styra ett bygge. Särskilt svårt om incitament och ersättningar domineras av vinstdrift.

Vinstdrift är den kraftfullaste av styrformer och därför vore det lämpligt att Shekarabis utredning om andra styrformer efter NPM och Ilmar Reepalus om vinstdrift kopplas nära samman. Gör de inte det kan båda bli tandlösa.

Åke Sandberg

ekonom och sociolog, prof.em

Värmlands Folkblad
Publicerad: 2015-06-05 09:11
Apr 3, 2015

Vinstdrift och NPM hänger samman

Artikel i Dagens Arena  31 mars  2015

Åke Sandberg. Bild: Privat

Att låta aktiebolag driva verksamheter är att säga: Vinsten först. En kraftfullare och tydligare styrning är svår att tänka sig. Vinstdrift och New Public Management hänger ihop, skriver forskaren Åke Sandberg.

Det finns de som säger att vinstdrivna skolor inte alls sätter vinst i första rummet.

Att det är oförskämt att hävda att driftsformen har betydelse. Att vinstdrivna friskolor, på samma sätt som idéburna och kommunala, främst tar ansvar för elever och samhälle med kvalitet som ledstjärna. Och så kan det vara i en del fall. Kanske främst i små, entreprenörsdrivna med en särskild pedagogisk idé.

Men exemplen på att vinsten går först är många.

Det senaste är Dagens Nyheters granskning av naturbruksgymnasierna. Naturbrukslinjen är den inriktning som ger skolorna mest betalt per elev. Anledningen är att dyra maskiner, som skogsavverkingsmaskiner kan behövas i utbildningen.

Naturbruksgymnasierna får 230 000 kronor per elev – att jämföra med samhälls- och ekonomiinriktade skolor som får knappt 80 000 per elev. En guldgruva för åtta av tio av de undersökta fristående naturbruksgymnasierna – 16 av 20 skolor har tricksat med reglerna och plockat ut hela det statliga bidraget, men inte investerat i de dyra maskiner som motiverar den höga ersättningen.

I stället för skogsbruksinriktning har friskolorna utbildat för sådant som hunddagis och äventyrsturism.

Bara fyra av 20 friskolor har den kostsamma skogsmaskinförarutbildningen, jämfört med kommunala skolor där 17 av 20 ger denna dyra utbildning.

De 16 vinstdrivna ”skogsskolorna” bryter inte mot lagen. Det finns kryphål – och de utnyttjas. Det skulle inte skett om skolorna hade haft elevernas och samhällets bästa för ögonen. Men de har vinst för ögonen. Och det ska aktiebolag ha, enligt lag. Så det är inte förvånande.

Mer förvånande är att vinstdrivna skolor tillåts fortsätta på detta sätt. Det är klart att samhället kan försöka täppa till alla nyfunna kryphål, men sannolikheten är stor att de vinstdrivna hittar nya. För att rätta till felstyrningen växer den kostsamma kontrollsprialen och byråkratin.

Därför är det bra att vinster i välfärden nu utreds.

För det finns en lösning för stat och kommun: Att inte välja primärt vinstdrivna utförare, utan utförare vars primära mål är kvalitet och ansvar. Det är att göra rätt från början.

Att säga att vanliga aktiebolag skall driva en verksamhet är att säga: Vinsten först. En kraftfullare och tydligare styrning är svår att tänka sig.

Bestämmer man sig ändå för att bibehålla vinstdrivna bolag i välfärden blir det en stor och grannlaga uppgift att forma ett smart regelverk som styr in vinstdriften i riktning mot kvalitet och likvärdighet utan att bli så omfattande och detaljerat att syftet att öka mångfald och nytänkande vänds i sin motsats. Det är genuint svårt.

New Public Management, NPM, är en samling idéer om styrning av offentlig verksamhet och där är marknadsorientering en del. Managementmetoder från privat industri med målstyrning och utvärdering mot vinst eller andra enkelt mätbara mål, en annan. Det är dock svårt att formulera enkelt mätbara mål på välfärdskvalitet, exempelvis bra och likvärdig skola, så vinststrävan tenderar ta överhanden. (Stycket är tillagt 12:30 15-04-01)

På så sätt hänger två viktiga pågående utredningar om välfärdens organisering nära samman. Utredningen om Vinster i välfärden samt om Styrning efter NPMbör knytas ihop.

Åke Sandberg, organisationsforskare, civilekonom och sociolog
Arena idé har publicerat rapporten Värden i välfärden. Om organisering och styrning efter NPM.

 

Mar 24, 2015

DN framhåller Åkessons problem – inte demokratins

Åkesson gör visst comeback. Har nog inte undgått någon. Inte heller att det är i ett brett underhållningsprogram, i Skavlans myssoffa på fredag, som han ska få berätta och prata ut om återkomsten.

Vi kommer alltså på fredag att se ytterligaer ett steg i riktning mot normalisering av ett främlingsfientligt parti med fascistiska rötter. Det anser jag och många med mig vara ett stort demokratiskt problem, som SVT inte borde medverka till att förstora.

I DN idag anser Erik Helmerson i ett ledarstick att SD-medverkan i Skavlan är en oviktig fråga. Åkesson har ju så många andra problem: Ska han orka? Kunna hålla ihop partiet? Klara konkurrensen från KD?

Ja, Åkesson må ha de problemen, stora eller små. Men nu handlar kritiken mot SVT och Skavlan inte om Åkessons problem, utan om våra, om demokratins problem, om främlingsfientligheten som legitimeras.

Enda chansen för Skavlan och SVT att behålla hedern, och inte medverka till ett alltmer normaliserat SD är att Piketty – eller en annan skarp forskare – sitter i soffan och får chans avslöja Åkesson. Vem skulle den forskaren vara, som lugnt, sakligt och metodiskt kunde klä av Åkesson?

Eller har SVT och andra televisioner andra planer. Nästa steg, ett motdrag från TV4: Let’s dance? Eller kanske kan han sjunga – Idol? NB.Nu ligger Helmersons kommentar ute på nätet.

Utblick: låt oss göra allt för att undvika den danska utvecklingen med skarpare asylregler och normalisering av främlingsfientlighet. Danska (S) går nu för första gången i stor skala ut med  plakat med partiledaren Helle Thorning: Flera krav och stramare asylregler för invandrare.

Uppdatering
Dagens Arena berättar om hur svenska S-kommentarer på dansk S facebooksida raderats och om dansk socialdemokratis förlorade heder
K
roneman skriver bra i DN om public service som sätter Åkesson i myssoffa i stället för att rapportera och granska politiskt.
SVT:s förlorade heder avhandlas av Kroneman i DN.

Sådan så det ud, da Socialdemokraterne offentliggjorde deres kampagne på en række stationer landet rundt (Foto: Anthon Unger)

Mar 19, 2015

In English – Tag

Tagging posts in English

As a service to non-Swedish speaking visitors I have a project: I will start giving new, and slowly also old, posts in the English language a special tag: English.

In that way you should be able to fin posts that you can read. All for now. Cheers /Åke

Mar 17, 2015

Thomas Piketty undresses Norwegian Airlines CEO: Inequality, and taxes on wealth and inheritance

As a service to foreign friends. Here are two clips you must see – Piketty 1, Piketty 2 – from the Swedish-Norwegian talk show, Skavlan, with an excellent and revealing dialogue. Economist Thomas Piketty verbally undresses capitalist and CEO of Norwegian airlines, Bjoern Skos.
Piketty among other things reveals CEO Skos’ tax sham (saying he pays 1000 % taxes) – but in reality a very small percentage of his wealth of several billion dollars.

Piketty also criticized Sweden’s 0 % inheritance tax (equal only to that in Berlusconi’s Italy) and compared to about 40 % tax on big fortunes inherited in most countries. The Swedish model is changing.

Added May 9, 2015
More on inequality by Piketty: Back to 19th century conditions

Mar 12, 2015

Säffle och Grums i storstadsmedia

Apropos  SVT Uppdrag gransknings program om Grums

Utkast baserat på inlägg i sociala medier (en Säffle-site)
Säffle känner jag ganska väl, staden där jag växte upp under nitton år, och med regelbundna besök till familjen . Jag försöker följa vad som händer i stan. Grums känner jag bara flyktigt, så jag kan inte rätt bedöma om det är särskilt stora problem där. Men utifrån andra källor verkar det rimligt anta att Uppdrag granskning ger en ensidigt negativ bild.

Uppdrag granskning och Aftonbladets mörka bilder av värmländska Säffle och Grums
Som oftast, ny skarp ledare i Säffle-Tidningen av Solveig Voyce. Denna dag om storstads/Stockholmsmedias svartmålning eller töntmålning av småstäder, av landet, av värmlänningar, Nu senast Uppdrag granskning från Grums. Tidigare Aftondbladets serie när reportar återvände till de småstäder de lämnat, närmare bestämt bl a Säffle och Karlskoga. I en stad med många röster på SD håller Voyce en konsekvent linje för generöst och anständigt flyktingmottagande. Häromveckan bemötte hon ”veckans rasist” bland de anonyma insändarna – som även kletat ner porten till hennes hem. Inom den i stort sett mörkblå/konservativa Anderkoncernen finns här en tydlig socialliberal röst. Det behövs som motvikt till storstadsmedias nedlåtande attityd. Den vitala lokala tidningen är angelägen och väsentlig.
http://nwt.se/saff…/st-ledare/…/03/12/a-ru-go-i-hovve-eller…

Även Värmlands Folkblad skriver om UG under rubriken ”Utan nyanser i Grums” http://www.vf.se/asikter/ledare/utan-nyanser-i-grums
Som alltid, skarp och angelägen ledare av Peter Franke – som borde följas även av storstadsmedia och storstadsmänniskor – inte bara av värmlänningar i förskingringen som jag.

”Uppdrag granskning om att leva och dö i Grums var Uppdrag granskning när det är som sämst, vilket tyvärr inträffar lite för ofta nu för tiden. Med dystra Twinpeaksbilder och ödesmättad musik skildrar man ett samhälle som enligt SVT är dömt att dö.”

Läs Värmlands Folkblad, idag den enda helägda/ helt självständiga arbetarrörelsetidningen. Och det bästa, det mesta (allt?) ligger tillgängligt för alla: Ingen betalvägg.

Tips även till redaktionen för Panelen i P1:s Godmorgon, världen: Den imponerande Göran Greider kan ju få förhinder en dag… och då kan kanske en värmlänning från Karlstad få ersätta en deltids dalkarl? Eller varför inte Säffles Solveig Voyce i Panelen?

Debatten fortsätter
Debatten om Uppdrag granskning och Grums (och glesbygd/landsbygd) fortsätter i både värmländska medier och i ‘storstadsmedier’

Aftonbladet, kritik från Grums kommunalråd
http://www.aftonbladet.se/debatt/article20454958.ab
Replik från Uppdrag granskning
http://www.aftonbladet.se/debatt/article20457866.ab

På Grums kommuns facebooksida
https://www.facebook.com/grumskommun
finns länkar till en rad artiklar i bl.a. nwt, t ex av två forskare vid Karlstads universitet, som bor i Grums
http://nwt.se/…/03/14/dalig-research-daligt-program…

I Aftonbladet skriver också Dala-demokratens kulturchef om svarta skildringar av Bergslagen
Hög tid att uppdatera bilden av glesbygden”
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/kulturochnoje/article20463665.ab
Och en ung mor som medverkade i UG berättar om sin oro för missbruk och de ungas framtid i Grums och tro på gemenskap och behov av nya jobb
http://www.aftonbladet.se/debatt/article20461642.ab
även i VF http://www.vf.se/asikter/debatt/jag-hatar-inte-grums

UG:s presentation av programmet om Grums:
http://www.svt.se/ug/unga-lamnar-grums-tappat-var-femte-invanare

Bra att UG nu bidrar till debatt om ojämlikhet i landet, om klyftor land-stad och om mer nyanserade bilder av det som ligger utanför storstäderna

Mediekonsulten Paul Ronge har intressanta kommentarer om TV-programmet på sin blogg i tidningen Resumé http://blogg.resume.se/paulronge/ Han anser det ohederligt att kommunalrådet i Grums helt klipptes bort (trots 30 min intervju). Ronge berättar också att han jobbat för Grums kommun under granskningen och krisen. I blogginlägget finns länkar till fler intressanta inlägg.  http://blogg.resume.se/paulronge/2015/03/13/fradga-och-muspip/

En annan intressant kommentar finns i en blogg på allehanda.se, av anonyme Majed i Sollefteå, som presenterar sig så här: Är pappa till Elliot, sambo med Karin och jobbar med kommunikation till vardags.  http://blogg.allehanda.se/majed/2015/03/13/uppdrag-granskning-lamnar-redaktionen-och-aker-vilse/

Mot bakgrund av uppmärksamheten kring UG om Grums, finns det anledning återvända och för att fördjupa diskussionen kring Aftonbladets serie ”På min hemmaplan”:
http://story.aftonbladet.se/minhemmaplan
Och avsnittet om Säffle: http://story.aftonbladet.se/minhemmaplan/#section-7
Även då blev det debatt i medierna, men inte som omfattande som nu om Grums. Uppdrag granskning har ju ett enormt genomslag.

I höstas skrev jag i Säffle-Tidningen om arbetslöshet och främlingsfientlighet i staden. Jag arbetar, så sakta på en rapport om dessa frågor.

 

Feb 16, 2015

Säffles målare berättar

Färg, fack  Säffles målare  omslag

 

 

 

 

Jag har börjat att göra i ordning en sida med material från den arbetslivskonferens som arrangerades i Säffle i juni 1999. Mer kommer efter hand på en den särskilda sidan som finns under  Research –> Research projects

Sidor:«1234567...13»

Select language

Meta

    Log In