Sep 11, 2014

Om välfärdens styrning och organisering efter NPM

Debatten om välfärdens organisering och styrning har fortsatt vara intensiv, inte minst på Dagens Nyheters debattsidor, DN Debatt.

 

Bo Janssons, Lärarnas Riksförbund hade en intressant artikel i förrgår på DN Debatt (9 sept 2014: ”Alliansens väljare vill stoppa eller reglera vinster i välfärden”. Min resonerande kommentar samma dag hade rubriken ”Förbjuda vinst inte lätt – och alternativen behöver utvecklas” Som jag skrivit om tidigare: att ha kvar vinstdrivna bolag och samtidigt försöka minska vinstjakt och vinstuttag är svårt, direkta vinsttak etc kan kringgås av smarta skattejurister, målstyrning leder ofta fel och styrning av insatser kräver ofta detaljerad reglering av personal, lokaler mm. Nån slags kombination kan vara en väg. Eller så tackar man nej till vinstdrivna bolag och satsar på alternativ, på stöd till och utveckling av offentligt driven välfärd och annan idéburen i form av  not-for-profit stiftelser, kooperativ, föreningar, SVB etc. Livskraftiga, dynamisk alternativ med delaktighet för brukare och personal, det kräver en stor FoU-satsning. En kan inte direkt ta över styrmodeller utvecklade i en företagsekonomi anpassad mest för vinstdrivna aktiebolag.

Dagen efter, den 10 sept, skrev entreprenören och it-miljardären Dan Olofsson en artikel med, för att uttrycka sig drastiskt, dåligt underbyggda självklarheter: ”Åtta av tio välfärdsföretag berörs negativt av vinsttak”. Min replik samma dag: ”Olofsson upprepar sig och rapporterar självklarheter”  Han upprepar sig från tidigare artiklar. Nytt (?) är att han redovisar  att de vinstdrivna bolagen i välfärdssektorn inte gillar vinstbegränsning (sic!)., bl a skulle de investera mindre då. Källan är en liten enkät hans bolag , tillsammans med Wallenbergs Investor (med flera bolag i sektorn) låtit göra. Det Olofsson framställde som ett ointresserat inlägg (har inga företag inom välfärden) visar sig alltså vara en maskerad partsinlaga för en av de stora privata aktörerna inom vård och skola, Investor.

Varför skrev jag igår att Olofsson upprepar sig? Jo, han har drivit liknande  teser, bl.a. på DN Debatt några veckor tidigare (18 sept): ”En myt att vinster tömmer vård och skola på resurser” som jag bemötte (20 sept) i en replik som gavs rubriken ”Valfrihet förutsätter inte privata bolag

I skrivande stund, som det brukade heta, ser jag  på dagens DN Debatt en artikel där tre skribenter (Lars Bryntesson, S i Sigtuna, Lars Pettersson, Famna och Anders Wijkman, ordf. i Upphandlingsutredningen) uppmanar politikerna ”Satsa på den tredje vägen i välfärden – idéburna bolag”, som visar det sig, innefattar avtal och kontrakt mellan kommuner och landsting och ett spektrum av former som ideella föreningar, kooperativa företag, aktiebolag med not-for-profit-klausul (kanske i form av SVB). De kräver att lagen om offentlig upphandling (LOU) ändras får att underlätta för idéburna och mindre organisationer. Detta möjliggörs genom ändringar i EU:s reglering, som tillåter mer av sociala krav i upphandling, t.ex. avseende driftform, miljö, kollektivavtal. Särskilt förespråkas olika former för direkta avtal och kontrakt mellan det offentliga och idéburna organisationer, gärna i form av idéburet-offentligt partnerskap (IOP)

Vidare krävs bättre kapitaltillgång, rådgivning och stöd, och  en satsning på forskning om idéburna organsationer. Det senare ser jag som långsiktigt helt centralt, och de handlar om att bygga upp institutioner eller centra för sådan FoU, som är fristående och inte underordnade mainstream inom företagsekonomin.

Den intressanta artikeln om idéburna organisationer i välfärden gör det lägligt att citera avslutningen på min artikel på DN Debatt den 9 sept, där jag argumenterar för en stor satsning på forskning om och utveckling av såväl offentlig som idéburen drift: organisering, reglering och styrning: ”Då kommer andra frågor högt på dagordningen: Hur undvika en återgång till den stelbenthet som kännetecknade offentlig drift på 1980-talet? Här krävs en stor satsning på stöd (finansiering och utbildning) för idéburna alternativ och forskning om och utveckling av former för organisation och styrning i offentlig drift med ledord som lokala alternativ och delaktighet för personal och brukare. Att ”låta lärare vara lärare” och allmänt ge olika yrkesgrupper utrymme att göra sitt professionella jobb.”

I en replik instämmer Ulla Andersson (V) i mycket med Bryntesson-Andersson-Wijkman i deras argumentation för idéburna alternativ,  men hon ser dem som komplement till en utveckling av en mindre stelbent offentlig sektor. Acko Ankarberg, partisekreterare i KD bejakar också han den ideella sektorn men vill inte ”stänga ute entreprenörer från välfärdstjänsterna

Som jag ser det har dock Ankarberg missat en huvudtanke hos Bryntesson m fl, nämligen  att ”vinstuttag inte är nödvändiga incitament” för dem som startar och driver verksamhet.er. Incitamenten är i stället att professionellt driva en värdegrundad verksamhet. Exempel som ges: Stadsmissionerna, Bräcke diakoni, HSB Omsorg. – Det är här som vikten av forskning och utveckling av en ekonomi för idéburna verksamheter blir central. En gedigen satsning på forskning som innefattar företagsorganisation, verksamhetens kvalitet, styrning, arbetsorganisation, arbetsvillkor, anställningsvillkor, miljö.  En  helhet av kvalitet i resultaten, verksamheten och arbetet, med grund i sociala värden.

Publicerat den 11 sept 2014, reviderat 13 sept.

 

Sandberg omslagEn bakgrund till mina artiklar och kommentarer är rapporten Värden i välfärden. Om styrning och organisering efter NPM, (Arena idé 2014). Om välfärden som en del i den svenska eller nordiska modellen, vid sidan av arbetsmarknadens organisering, skriver jag med kollegor i antologin Nordic Lights. Work, management and welfare in Scandinavia (SNS förlag 2013). Jag tror att dessa skrifter sammantaget kan bli användbara bidrag i utredningar, överväganden och överenskommelser, även efter det stundande valet.

 

Sep 3, 2014

MAKTEN OCH LEDNINGEN I ARBETSLIVET. Seminarierapport & video.

 

Fullsatt med  extrastolar  i ABF-husets Palmesal. I väntan på öppningen av seminariet.

Vad säger forskningen om arbetslivets problem och om möjliga alternativ? Vad händer med den nordiska modellen på samhällsnivån och i företag och förvaltningar?
Närmare diskuteras bl.a. organisation av arbetet, arbetsmiljön, jämställdhet och genus, företagsledning, ’human resource management’, new public management, flexibilitet, utmaningar för facklig verksamhet och den skandinaviska modellen. 
Över dessa teman reflekterar och samtalar en del av författarna från boken Nordic Lights.
ABF-huset i Stockholm, måndag den 1 septtember 2014

Organisation av arbetet, arbetsmiljön, jämställdhet och genus, företagsledning, ’human resource management’, new public management, flexibilitet, utmaningar för facklig verksamhet och den skandinaviska modellen.

Palmesalen i ABF-huset var fullsatt, 78 deltagare räknade ABFs Göran Eriksson till, och det blev en spänstig kväll genom att vi valt bort långa akademiska föreläsningar. I stället hade jag lagt upp kvällen med bara två inledande kortföreläsningar och därefter väl förberedda författarsamtal och paneldiskussioner.

Seminariet videosändes direkt och finns i sin helhet att se på ABF Play.
Video Del 1. Föredrag av Åke Sandberg och Anna Wahl, därefter utfrågning och samtal med var och en av forskarna
Video Del 2. Tre panelsamtal och avslutning om behovet.

Seminariet i medierna
Artikel i Arbeidsliv i Norden”Forskarkritik: Sysselsättningen har blivit viktigare än arbetets innehåll”

Anna Wahl föreläser och presenterar nya rön från sin offentliga utredning, SOU, om höga chefer i näringslivet, kvinnor och män

Medverkande forskare:
Gunnar Aron
sson, professor,Stockholms universitet
Torsten Björkman, professor, Försvarshögskolan,
Anders Boglind, docent Göteborgs univ, f.d. chef vid Human Resources, Volvo Cars
Patrik Hall, docent, Malmö högskola
Annette Kamp, professor, Roskilde universitet
Jan Ch Karlsson, professor, Karlstds universitet
Christian Koch, professor, Chalmers
Fredrik Movitz, fil.dr., forskare, Stockholms universitet
Åke Sandberg, professorStockholms universitet
Anna Wahl, professorKTH
Concluding comment by Russell Lansbury, professor, Sydney University
Kommentarer och frågor: Ann Bergman, Karlstads universitet
Moderator: Lisa Pelling, Arena Idé

Kvällens program
Åke Sandberg inleder om management och arbete i den svenska och nordiska modellen

Anna Wahl talar om Management: mansdominans i förändring, utifrån en aktuell utredning SOU, som hon leder

Ann Bergman frågar ut och samtalar med var och en av forskarna på deras specialområden

Ann Bergman i raden av forskarsamtal, här med Fredrik Movitz

Tre panelsamtal ledda av Lisa Pelling, de tio forskarna deltar i olika konstellationer
1. Management, makt, moden:
Anders Boglind,  Torsten Björkman, Patrik Hall, Anna Wahl

2. Arbetsorganisation i omvandling: Flexibilitet och arbetets kvalivet:
Gunnar Aronsson, Annette Kamp, Jan Ch Karlsson, Christian Koch

3. Arbetsmarknaden och parterna. Den nordiska modellens framtid.
Annette Kamp, Fredrik Movitz, Åke Sandberg

Internationellt perspektiv Russell Lansbury

Åke Sandberg: Lärdomar av kvällen. Dags för ny arbetslivsforskning!

 

De tre panelerna i bild

Lisa Pelling modererar panelsamtal 1: Anna Wahl, Patrik Hall, Anders Boglind, Torsten Björkman

 

Panelsamtal 2: Annette Kamp, Jan Karlsson, Christian Koch, Gunnar Aronsson

 

abf1sept2014 panel 3 beskuren-3 FM ÅS Annete K Russell L 14MAKTEN 018

 

 

 

 

 

 

 

Panelsamtal 3: Fredrik Movitz, Åke Sandberg, Annette Kamp, Russell Lansbury

 

Eftersnack

ABF 1 sept 2014 Makten... Gunnela Westlander och Åke Sandberg Kenneth A foto

 

 

 

 

 

 

 

Gunnela Westlander, en nestor i arbetsorganisationsforskningen,  samtalar med Åke S.

 

Eftersnack: Torsten Björkman och Russell Lansbury


Torsten Björkman och Russell Lansbury talar om sin gemensamma ABB-studie

 


Några av forskarna  på Cafe 60 på Sveavägen. Jan, Ann, Anders, Fredrik, Torsten och Patrik, och den tomma stolen är seminariearrangörens/ fotografens.
I övrigt, tack till Kenneth Abrahamsson för några av de andra bilderna.

 

Boken Nordic Lights (Åke Sandberg, red; SNS förlag) är en bakgrund till seminariet

Och efteråt blev det Biff Rydberg, lax och gös (! länge en) – förstsås på upphovsstället till lyxbiffen/pytt i pannan. Här väntar Ann och Fredrik på mat och öl.

2014-09-01 20.39.35

 

 

Aug 31, 2014

Vem tror på Sverige? Gyllenhammar, Löfven och kunskapen om arbetslivet

 

Bo Ekman, Tällbergstiftelseordförande och tidigare bl.a. ansvarig för Volvos koncernplanering under P G Gyllenhammar, påstår i SvD (25 aug) att många nu tävlar om att beskriva hur illa ställt det är i Sverige.  Jag ser inte den bilden. Snarare att de stora partierna till såväl höger som vänster säger att det är ganska bra, men kan bli lite bättre, med smärre modifieringar i ena eller andra riktningen. Gilla läget och så skruva lite. – Är partier så otydliga om var de står och vart de vill kan det paradoxalt nog, som Irene Wennemo framhöll vid ett seminarium på IFN häromdagen, bli svårt att förhandla och kompromissa.

Bo Ekman använder sin karaktäristik av opinionens bild av Sverige som nattsvart för att som kontrast hävda att Sverige, efter Danmark, ligger i topp i de flesta internationella rankingar. Ekmans bidrag till debatten är att väga samman sexton internationella rankinglistar på olika områden.

Jag har svårt att se poängen med en sådan metod, särskilt som Ekman inte redovisar urval och sätt att väga samman. Det är svårt nog att väga samman en rad faktorer till vart och ett av de index, som Ekman sen väger samman i ett steg till. Intressantare vore att redovisa olika centrala rankingar var för sig och diskutera dem och hur de hänger samman. Det har gjorts av flera författare, bl a av Kurt Lundgren i boken ”Kan landet lagom vara bäst” och av mig tillsammans med Fredrik Movitz i antologin ”Nordic Lights”.

Det särpräglade i den svenska och nordiska modellen ligger i att styrkan finns både i den ekonomiska dimensionen (konkurrenskraft, produktivitet, IT), i den sociala (livskvalitet, arbetslivsförhållanden, demokrati, jämställdhet) och den miljömässiga. De nordiska länderna är levande exempel på att ekonomisk utveckling kan gå hand i hand med välfärd och relativt höga skatter. Till stor del i strid med konventionell nationalekonomisk och nyliberal/ konservativ visdom, men framlyfta som förebilder av nobelpristagare i ekonomi som Paul Krugman och Joseph Stiglitz.

I såväl länderrankingar som debatt fokuseras i regel makronivån, samhället och ekonomin i stort (arbetsmarknad, välfärdssystem), och de är centrala. Men väsentliga drag i den svenska och nordiska modellen finner vi på nivån företag och organisationer, såsom delaktighet och medbestämmande, kvalificerade jobb, dialogorienterad företagsledning (svensk/ Volvos i motsats till amerikansk/Fords) –  länge belyst och utvecklat i den arbetslivsforskning som regeringen Reinfeldt abrupt stängde ner för sju år sedan.

Den samlade oppositionen i riksdagen krävde i mars i år att ”Regeringen bör tillsätta en utredning om hur arbetslivsforskningen kan samlas och stärkas.” Men inget påtagligt har hänt.
Stefan Löfvén har sagt att arbetslivsforskningen ska stärkas. Nu är tid att visa samma handlingskraft som alliansen gjorde när de stängde Arbetslivsinstitutet. Det var ett av regeringen Reinfeldts första beslut som togs i de förberedande regeringsförhandlingarna mellan partiledarna.

Ett tydligt besked före valet och budgetmedel för en snar nysatsning för att åter göra svensk forskning om arbetets organisation och miljö världsledande.

Oberoende är stark

Ekman avslutar sin artikel med ”Mänsklig aktivitet globaliseras men den politiska skötseln fragmenteras i takt med förställningen att oberoende är stark”. Är detta en liten blinkning, eller snarare en pik, från Ekman till hans tidigare chef, P G Gyllenhammar, som nyligen kommit med en bok med titeln just ”Oberoende är stark”. Gyllenhammar syftar dock inte på nationers oberoende utan skriver om kvalitet i medier och i någon mån nog om – sig själv. Och han skriver om människors autonomi och självkänsla i arbetslivet och låg arbetslöshet och samverkan med facket som en betingelse. Det senare var ett tema i en tidig Gyllenhammarbok: Jag tror på Sverige.

Åke Sandberg, organisationsforskare

En rad författare i boken ”Nordic Lights” medverkar på ett seminarium i där aktuella frågor om ”Makten och ledningen i arbetslivet” belyses i utfrågningar och paneler. Måndag 1 sept. kl 17:00, ABF-huset http://us3.campaign-archive1.com/?u=11e45cbfa3a79db862585a3e9&id=0b9a379d41&e=3dd6adebe7

Aug 20, 2014

The Future of Work – Seminar with Richard B. Freeman

The Future of  Work – Seminar with professor Richard B. Freeman  at Medelhavsmuseet, Stockholm, October 14, 2013. This was the first in a series of seminars entitled ”The future of …” and organized by Stefan Svallfors at the Institute for Futures Studies.
Freeman Future of work UR Skärmklipp
Richard B Freeman from NBER and Harvard University made an introductory  presentation entitled ”The Paradox of Increased Team Production and Greater Inequality in Pay in the Knowledge Economy”.  Author and journalist Göran Rosenberg moderated the seminar, and Lena Sommestad and Åke Sandberg commented upon Freemans presentation.

The speakers are presented in the Invitation to the seminar, which is announced as follows:
The increasingly collective character of advanced production conflicts with the desire to identify superstars and give huge rewards to winners. Richard Freeman will in this seminar use the work of scientists, engineers and academics as a prime example, as well as of executives discussing this paradox. He will also discuss the questions of who ”owns” results, and of how we deploy new technologies, alongside issues of the global division of labour.

For those interested, there is abundant documentation available from the seminar. Below find links from the programme aired by Swedish Public Television (UR), as well as recordings published by the Institute for Futures Studies, both video and audio.

Here I will try and summarize neither Richard Freeman’s introduction nor Lena Sommestad’s and my own comments and the final discussion. I will only in retrospect  share  a brief reflection on my own comments. A background for me was our book Nordic Lights (SNS förlag 2013), with some of the themes summarized in Swedish in an opinion article  (DN Debatt July 11, 2014). Our comments to the  interesting and empirically rich powerpoint presentation that Freeman delivered had to be  somewhat spontaneous. Here I try to make mine somewhat more systematic.

Freeman’s main thesis is stated already in the title of his presentation, ”The Paradox of Increased Team Production and Greater Inequality in Pay in the Knowledge Economy”. Another way to express a similar thesis would perhaps be the classic idea of a growing contradiction between the increasingly social or societal character of production technology and organization and the more unequal and indivualized pay and remuneration systems.

Freeman talked about rising inequality in the US, and the importance of rentseeking as an explanation to the contribution of top executives to economic efficiency. Freeman also brought up economic feudalism, referring to Eisenhower’s Military-Industrial Complex speech from 1961 he pointed at close relations politicians and companies (funding); lobbyists and the media; and new possibilities in ICT and ”citizen science” and a new transparency.

In my comments I focussed on the main theme in Freeman’s talk: team production and inequality. I especially discussed the concept of ”team”. On a conceptual level, ”team” may mean very different things. I have been interested in the automotive industry, the car industry. Group work was discussed and developed in the 1960’s, based in Tavistock and a Norwegian sociotechnical school, and introduced in Sweden not least in Volvo (as discussed for instance in my edited volume Enriching Production.) ”Sociotechnical group work” was a concept impregnated with competence, cooperation and union influence and related to democratization in companies and in the economy at large – against a background of a tight labour market, generous welfare benefits and a general political radicalization.

Later team work came to Scandinavia through Japanese experiences and above all the US interpretation through the MIT Lean production project. In some countries this meant a new focus on teams and cooperation. In Scandinavia it rather meant a tightening up and stricter control of already existing sociotechnical groups that became more narrow  teams.

This is to say that team or group work may be very different things, so to be able to say that individualized pay is a paradox when there is team work one presupposes that team work has a genuinely social character, and my view is that team work in general does not have a social character, but perhaps sociotechnical group work has. And what is spreading today seems to be team work. Also we see very different types of team/group work for different types of employees, a group of researchers or qualified consultants work in groups that are very different from teams at McDonalds or a call centre for instance. More generally, in Sweden,  there seems to be a tendency of polarization of qualifications with a recent growth of less qualified low wage jobs and at the same time growth of the best paid jobs (Rune Åberg in Ekonomisk debatt). And some of the jobs – at both ends – may be some kind of team work or group work. Perhaps more team work at the lower end and group work at the upper end?

It seems as if much of team work is hierarchically organized and controlled in a detailed way, hindering local, egalitarian cooperation at work, and not very collective and social in character and thus not in contradiction to unequal and individual pay.

A colleague, sociologist and former HR director at Volvo Cars, Anders Boglind, writes in Nordic Lights about Ford taking over Volvo and the changes this brought about in the character of work and management. Boglind uses words for Volvo like: Decentralization, trust, dialogue, local patchwork. And Ford: Centralized, formal control, uniformity, audit, technical procedures.

We probably see different types of work organization and of group/team work, in different countries and varying over time. Most of Freeman’s examples and figures are from the US. An interesting topic would be the relation between on the one hand macro ”societal models” with various degrees of inequality and of general trust, and on the other hand type of group work. In our Nordic Lights   we discuss concepts like ”productive justice” and ”solidaristic individualism” as a framework for understanding the organization of work, and of management.

The Nordic models are often characterized as having a comprehensive welfare state, labour market institutions developed over a century long process (with strong parties negotiating), low level of inequality (but growing), trust and a positive view of technological change.  Probably such characteristics are essential for the implications of group work and its relation to remuneration. For example trade union density in the US today is 11 percent, and in Sweden around 70 percent and about 90 percent of employees covered by collective agreements.

On such a more general note, talking about ”the future of work”, I think broader themes are essential like the weakening of trade unions, growing unemployment, more unsecure employment conditions, growing inequalities in pay and fortunes, the changing character of work with boundaryless and less regulated work putting the individual worker directly ”at the mercy” of not only managers using new techniques and ideologies, but also customers and markets. Flexibility is a catchword but there is a growing imbalance between the flexibility that is forced upon the employees, and flexibility that would mean that employees choose when and how to carry out their work and how much and how intense.

Utbildningsradion UR (the educational channel of the Swedish public radio and television) announced the seminar as follows, in Swedish:
”I dag är vi beroende av att arbeta tillsammans med andra för att nå resultat, men vi blir belönade som individer. Det är en märklig paradox. Det säger Richard B. Freeman, professor i ekonomi vid Harvard University. Under sitt föredrag utvecklar han sin tes som sedan kommenteras av Lena Sommestad, socialdemokratisk riksdagsledamot och professor i ekonomisk historia, samt Åke Sandberg, professor emeritus. Moderator: Göran Rosenberg. Inspelat 14 okt 2013. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.” The programme will be available for streaming for a couple of years.
http://www.ur.se/Produkter/178997-UR-Samtiden-Arbetet-och-lonen-en-paradox

The Institute for Futures Studies,  presents, at mixcloud.com, an audio recording of the seminar as follows:
”The future of work: the paradox of increased team production and greater inequality in pay in the knowledge economy. A seminar from Stockholm on the 14th of October 2013. Labour economist Richard B Freeman tells us about his research and is commented by Lena Sommestad and Åke Sandberg. Göran Rosenberg is moderator. The seminar was arranged by the Institute for Futures Studies in Stockholm.”
http://www.mixcloud.com/Institutet_for_Framtidsstudier/the-future-of-work-with-richard-b-freeman/

Bambuser.com transmitted the seminar live via webcam, and this is now found in the Bambuser  archive:  http://bambuser.com/v/4010471

 

Aug 20, 2014

”Valfrihet förutsätter inte privata bolag”

”Valfrihet förutsätter inte privata bolag”

Publicerad i dag 15:14   /  Onsdag den 20 aug 2014.

REPLIK. Dan Olofsson må vara en duktig entreprenör, men om företag i välfärdssektorn tycker han till i en rad teser som inte hänger särskilt väl samman och är svagt underbyggda, skriver Åke Sandberg.

Dan Olofssons teser (DN Debatt 18/8) bemöts bäst punktvis:

• Olofsson skriver att vinststopp leder till avveckling av en hel bransch med 160.000 anställda och 11.000 företag. Nåja, nu omfattar välfärdsektorn mer än privata bolag. Och verksamheterna skulle förstås inte avvecklas utan i god ordning drivas vidare i andra former.

• De privata företagen bidrar till mångfald och valfrihet. Valfrihet förutsätter inte, som bland andra Kjell-Olof Feldt framhållit, privata bolag. Valmöjlighet kan finnas med offentliga utförare, och idéburna. Vidare har mångfalden blivit mindre än många avsåg, entreprenörers företag köps upp av koncerner som ”rullar ut” samma koncept i alla skolor. För att minska segregering behöver valfriheten även modereras genom etablering och resurser efter behov, inte efterfrågan.

–>  Läs hela artikeln på dn.se

Aug 19, 2014

MAKTEN OCH LEDNINGEN I ARBETSLIVET. Välkommen till ABF-huset 1 sept. kl 17

Makten och ledningen i arbetslivet – utmaningar och alternativ

Välkommen till utfrågning och samtal om aktuella utmaningar i arbetsliv, företagsledning och välfärd, med ledande samhällsforskare

Måndag 1 september 17:00 ABF-huset i Stockholm

Några av författarna i boken Nordic Lights (SNS förlag) diskuterar makten och ledningen i arbetslivet. Det blir kortpresentationer, utfrågningar och samtal om aktuella teman, där forskningen kan bidra med analys och möjliga vägar framåt.Den nordiska modellen brukar beskrivas som en välfärdsstat som skapar trygghet i olika livsskeden och med en arbetsmarknad med starka parter, stöd i omvandling och utvecklande arbeten. Jämlikhet, jämställdhet och tillit samspelar på ett unikt sätt med ekonomisk utveckling.Mycket av detta har monterats ned de senaste åren.Sjukförsäkringar och a-kassa har försämrats och med högra a-kasseavgifter har facken försvagats, aktiv arbetsmarknadspolitik och utbildning har sämre resurser, välfärdssektorn har privatiserats och managementmetoder från industrin har förts in.

Arbetets organisation och kvalitet:
Svagt intresse men vi ser ny kraft i förändringskrav
Intresset för arbetslivet och goda arbeten har länge varit svagt i forskning och politik, och facken har inte varit pådrivande. Arbetslösheten har dominerat agendan.
Arbetslivsforskningsinsitutet lades ner för sju år sedan. Arbetsmiljöinstitutet har kraftigt bantatsMen idag ser vi en ny kraft i kritik och i krav på förändring.

Vad säger forskningen om arbetslivets problem och om möjliga alternativ?
Teman vid seminariet: Organisation av arbetet, arbetsmiljön, jämställdhet och genus, företagsledning, ’human resource management’, new public management, flexibilitet, utmaningar för facklig verksamhet.

Medverkande forskare:
Gunnar Aron
sson, Stockholms universitet
Torsten Björkman, Försvarshögskolan, Anders Boglind, Göteborgs univ, f.d. chef vid Human Resources, Volvo Cars
Patrik Hall, Malmö högskola
Annette Kamp, Roskilde universitet
Jan Ch Karlsson, Karlstds universitet
Christian Koch, Chalmers
Fredrik Movitz, Stockholms universitet
Åke Sandberg, Stockholms universitet
Anna Wahl, KTH
Concluding comment by Russell Lansbury, Sydney University

Kommentarer och frågor: Ann Bergman, Karlstads universitet
Moderator: Lisa Pelling, Arena Idé

Inbjudan utsänd av arena idé: http://us3.campaign-archive1.com/?u=11e45cbfa3a79db862585a3e9&id=0b9a379d41&e=3dd6adebe7

Datum: Måndag 1 september

Tid: Kl 17:00 till 20

Plats:  ABF-huset i Stockholm, Sveavägen 41

Fri entré

Seminariet arrangeras av ABF Stockholm, Arena Idé och Åke Sandberg vid Stockholms universitet

           .


Anmäl dig här

 

Programmet i stora drag, kl 17:00 – 20

Lisa Pelling modererar

Åke Sandberg inleder om management och arbete i den svenska/ nordiska modellen

Anna Wahl talar om Management: mansdominans i förändring, utifrån en ny offentig utredning SOU, som hon leder

Ann Bergman kommer att fråga ut var och en av forskarna på deras speciaområden

Tre panelsamtal ledda av Lisa Pelling, de tio forskarna deltar i olika konstellationer
1. Management, makt, moden
Trender i privat och offentig sektor. Hur ser de ut? Hänger lean production samman med new public management? Jämställdhet och genus. Human resource management HRM, personalstyrning. Vad händer i Volvo (Sverige -> USA -> Kina – och Toyota? Facken och ledningen
2. Arbetsorganisation i omvandling. Var finns de goda jobben. Polarisering och klyftor? High road eller low road: kvalificerade jobb och produktion, eller låglönejobb? Flexibiitet – för vem? Gränslösa jobb – organisationen och individen. Varför så litet intresse idag för jobbens kvalitet – tar frågan om arbetslösheten över? Maktförhållanden. Klass, etnicitet, identitet. Andra chefer – efter PG?
3. Arbetsmarknaden, facken. Håller den nordiska modellen?
Ändrade förutsättningar för fackligt inflytande genom arbetslöshet, förändringar i a-kassa, sjukförsäkring, anlitandeformer (tidsbegränsade, bemanningsföretag), individualisering av lönesättning etc.
Internationellt perspektiv 
av prof. Russell Lansbury, Sydney university

Avslutning, lärdomar av eftermiddagen. Dags för ny arbetslivsforskning?

 

Nordic Lights: Work, Management and Welfare in Scandinavia”

Antologin Nordic Lights gavs ut av SNS förlag 2013. Den presenterar och analyserar arbete, management och välfärd i Sverige och Skandinavien, och ger en bakgrund till den pågående omvandlingen av de nordiska välfärdsmodellerna.
Boken beskriver modern ledning i företag och förvaltning såsom Lean production och New public management. I olika kapitel diskuteras också arbetsmiljö, managementmoden, genus och management, Volvos unika arbetsorganisation och ledningskultur, samt utmaningar för de fackliga organisationerna.
Bokens redaktör Åke Sandberg är civilekonom och sociolog, professor emeritus vid Stockholms universitet, tidigare vid Arbetslivsinstitutet och KTH. I boken medverkar tjugofem skandinaviska forskare, och tio av dem deltar vid seminariet den 1 sept.

Läs mer om boken och beställ den här ››

Det inledande kapitlet finns att ladda ner  här ›› 

 

Aug 5, 2014

Varför tonas driftformernas betydelse i välfärden ner? — Om styrning i välfärden efter NPM

2014-07-03 23.12.02

 

 

 

 

 

 

Vi lär oss efterhand mer och mer om de komplexa organisationerna och verksamheterna i välfärden: skolor, äldreboenden, sjukvård. Om svårigheter organisera och styra för kvalitet och anständiga arbetsvillkor.

Men att det är komplext betyder inte att allt går för sig, att alla former för organisering och ledning är lika bra. Att det finns problem både i vinstdrivet och icke-vinstdrivet betyder inte att driftformen saknar betydelse. Den är en av flera avgörande faktorer.

En del marknadsdogmatiska förespråkare för vinstdrift hävdar förstås att aktiebolag alltid är överlägsna andra former: innovation, effektivitet, kvalitet, allt gott kommer ur AB. Det är en konsekvent hållning. Det är däremot märkligt att så många förespråkare för vinstdrivet samtidigt hävdar att driftformen inte är viktig.

Att välja driftform är att välja ett visst sätt styra, där vissa värden och mål prioriteras. Aktiebolag är och skall vara primärt motiverade av aktieägarnas intresse: vinst och kapitaltillväxt. Vilket  inte utesluter att kvalitet ibland kan vara en bieffekt. Alternativet är att välja driftformer som inte är primärt vinststyrda utan styrda mot kvalitet.

Forskare bl.a. från IFN har hävdat att det är konkurrensen som är det viktiga för att nå kvalitet. Då kan man hävda att i så fall kan man skapa konkurrens mellan icke vinstdrivna verksamheter, idéburna och kommunala. (Jag deltog i en debatt i DN om detta med IFN-forskare, men min egen slutreplik kom i Dagens Arena.)

Men då krävs kraftiga utvecklingssatsningar för att säkra dynamik och följsamhet mot brukares behov i de icke-vinstdrivna formerna. Fördelen är att just behoven kan styra, inte starka individeras efterfrågan, alltså att resurstilldelningen i stort sker efter behov, vårdtyngd, elevkårens sammansättning osv.

I stället för den styrning mot utfall/resultat som lånats in från privata företag med klara vinstmål kan en styra genom att ange insatser/resurser och så kvalificerade, kvalitativa utvärderingar, men kvantitativa inslag, säg vart fjärde år. Då kan det bli en reell styrning, med reellt politiskt ansvar (inlägg på DN Debatt om egen regi)

HemBland dem som anser att vinstdrift har betydelse och som anser att den är negativ finns ledande socialdemokrater som vill få bort ”vinstjakten i välfärden” men ändå behålla primärt vinstdrivna (enligt lag) aktiebolag. Varför inte välja bort aktiebolag till förmån för andra alterntiv, kan man fråga sig. I en artikel i ETC diskuterar jag vad avsaknaden av omprövning kan bero på?

Main logo  &  Main logo Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv SN har fått ny VD, Carola Lemne från Praktikertjänst. Jag jämför hennes syn med Urban Bäckströms bombastiska uttalanden. Det är nya mildare ord, men i sak samma ganska dogmatiska tror på marknadens överhöghet över politiken. Artikel i Länstidningen Östersund och i Dala-Demokraten.

En del av dessa frågor behandlar jag utförligare i rapporten Värden i välfärden. Om styrning och organisering efter NPM” (Arena idé, april 2014)  och tänker om framtiden bl.a. :”… tillskapandet av organisationer där kompetens och förnyelseförmåga kan komma till sin rätt, vars resultat mäts med hjälp av omfattande kvalificerade och kvalitativa utvärderingar(med (kvantitativa inslag) med långa mellanrum- Detta kan vara ett alternativ till organisationer där professionalismen satts på undantag, som kräver kvantitativa detaljmått och ymnigt och ständigt dokumenterande istället för att göra det man egentligen är anställd för: undervisa, ta hand om patienter ellerhjälpsökande och så vidare.”

Sandberg omslag

Jun 29, 2014

VÄRDEN I VÄLFÄRDEN. Reviderad juni 2014

juni 2014
Ny reviderad upplaga av rapporten

VÄRDEN I VÄLFÄRDEN
Om styrning och organisering efter NPM

I den första upplagan, april 2014, hade några fel insmugit sig. De är nu rättade.
Den nya upplagan av rapporten daterad juni 2014 på omslagets insida kan laddas ner här.

För den som har läst april-upplagan: Viktigast att rätta till är diagrammen på sidorna 17 och 21.  Där har färgerna blivit omkastade mellan vinstdrivna och icke-vinstdrivna skolor. Vilket den upmärksamme säkert sett.

Vi har gjort ett rättelseblad som en kan skriva ut och lägga i sin tryckta rapport.
Rättelsebladet finns här

Rapporten presenterades vid ett seminarium på ABF-huset 2 april. Utredarna Joa Bergold, LO och Ulrika Lorentzi från Kommunal tillförde intressanta kommentarer och perspektiv.
Seminariet webb-sändes direkt, och  videon finns på ABF Play

Rapportens nya version kan också laddas ner här från Arena idé:s webbsidor.

Hösten 2015 publicerade tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv en intressant recension av rapporten. Prof. Gunnela Westlander sammanfattar och kommenterar rapporten

 

Jun 18, 2014

”Le modèle suédois résiste malgré tout” – grand entretien

  grand entretien –
”Le modèle suédois résiste malgré tout”


Apparu dans Les Mondes du Travail, No 14, mars 2014
Publié avec le soutien de Centre Pierre Naville (Université d’Evry/Paris)

Interview with Åke Sandberg, by professors Stephen Bouquin and Francoise Piotet, Paris, and published in the sientific journal Mondes du Travail (Worlds of Work), not digitally published. Yhis publication is done with the permission of the journal.

CouvLMDT14.

Entretien réalisé le 26 septembre 2013 par Stephen Bouquin et Francoise Piotet avec
Ake Sandberg à l’occasion de la sortie del’ouvrage qu’il a dirigé: Nordic Lights.
Work, Management and Welfare in Scandinavia (SNS, Stockholm 2013)

SB – Comment se porte le modèle suédois ?

L’analyse que nous défendons dans notre ouvrage est que le modèle suédois
peut conserver ses fondamentaux malgré les contraintes imposées par
la mondialisation des échanges et la concurrence accrue. Les pays scandinaves
ont beaucoup de caractéristiques en commun mais ils ont aussi des
différences.

Le modèle scandinave se distingue de ceux de l’Europe continentale ainsi
que des pays anglo-saxons et même s’il y a une pression extérieure forte
qui s’exerce sur eux, il peut résister. Il y a un numéro de The Economist 2
qui mettait bien en évidence ces différences entre ‘le model suédois’ et
celui des autres pays. The Economist souligne la combinaison d’un système
de protection sociale et de productivité élevée. Je pense qu’il s’agit-là
d’une caractéristique unique : le pays n’a pas seulement un Welfare state
mais il est également très innovateur et productif. Mais il ajoute aussi que
pour être encore meilleur, il faut réduire un peu plus les impôts, déréguler
et libéraliser davantage mais que la trajectoire choisie il y a près de
cent ans peut se poursuivre. Je pense qu’en poursuivant les déréglementations
comme The Economist le propose, ce qu’il fait depuis des années et
comme le gouvernement suédois est en train de le faire, les fondamen-
taux du modèle suédois – cette combinaison vertueuse du Welfare et de la
productivité du travail – ainsi que le contrat social entre travail et capital
sont non seulement menacés mais risquent même d’être détruits.

 

–>   Lisez le rest de l’entretien ici …
–>  Read the rest of the interview, in French,  here …

 

Jun 8, 2014

Den svenska modellen och ”Nordic Lights”

Under strecket:
”Den svenska modellen segare än sitt rykte

Att ”den svenska modellen” numera är ett minne blott tycks alla vara överens om – oenigheten gäller bara huruvida detta är av godo eller ondo. Men trots alla förändringar verkar kärnan i modellen kvarstå.

Har vi lämnat folkhemsidealet bakom oss?

Foto: Bertil Norberg/TT

DRAFT. Kommentarer välkomna.
På självaste nationaldagen uppmärksammas vår bok Nordic Lights (SNS förlag 2013) av Lars Magnusson, i finrummet, i en understreckare i Svenska Dagbladet. Det är vi som författare och jag som redaktör mycket glada. Boken höll alltså ett helt år, och då lär den hålla länge än!  (Bokens inledningskapitel, kan laddas ner: www.akesandberg.se/nordic-lights)

Magnussons essä reser som jag ser det en grundfråga: När kan man säga att den nordiska/svenska modellen fortsätter existera eller inte finns längre? För att svara på den frågan måste modellen definieras, vilka är dess grundbultar? Vad måste finnas för att modellen ska finnas? Eller mer generellt: Vad är en systemförändring? När kan man säga att ett system, en modell, övergått i något annat? Frågan kan belysas såväl,  i prinicpiella teoretiska resonemang som mer konkret empiriskt.  Detta finns det anledning återkomma till. Här följer några snabba kommentarer till understreckaren

Det är en intressant  essä Magnusson skrivit. Han framhåller som särskilt värdefullt att boken tar upp en försummad sida av den ‘svenska modellen’, arbetslivet och dess förändring, där Sverige har många särdrag och bidrag till tänkande internationellt. Denna meso- och mikronivå behandlas i de flesta av bokens kapitel, på ett skiftande sätt av olika författare sätt. Magnusson fokuserar makronivån som förvisso är ämnet för ett par, tre tunga kapitel, och de ger en ram, som respektive kapitelförfattare står för.

För att recensionen ska bli så elegant som Magnusson har för sed måste han ge en något svart-vit bild av verkligheten och en ganska oklar bild av vår mångfacetterade mer än 500-sidiga bok med nitton kapitel av tjugofyra författare. Det är nästan så att man kan säga att Magnusson genom sin renodling skapar en egen ‘strawman’ att kritisera (och någon slags förenkling måste ju göras i en recension även om den fyller en helsida i tidningen). Sedan kan  den förenklade bilden ställas mot andra framställningar av den ‘svenska modellen’. Magnusson hävdar att vi menar att modellen förfallit och avskaffats. Tvärtom skriver vi att de nordiska länderna länge varit annorlunda och kan fortsätta vara annorlunda i framtiden, och att de utvecklas, deras provisoriska utopier ändras med erfarenheter över tiden.

Läs gärna Nordic Light’s inledningskapitel som kan laddas ner här www.akesandberg.se/nordic-lights  Där framgår att vårt resonemang är i hög grad nyansrikt: stora förändringar och samtidigt stabilitet,  modell förändras men består med väsentliga drag, välfärd/jämlikhet och konkurrenskraft/innovation förenas, modellen har styrka men utmanas idag av politiska beslut och globalt tryck, solidarisk lönepolitik bidrar till strukturomvandling, fackliga organisationer är positiva till teknisk utveckling, lagarbete och platt organisation men stärkta hierarkier.

Flera bidrag antyder, skriver recensenten ‘att det mest gått i baklås sedan 90-talet’, däribland ett kapitel ett kapitel av Torsten Björkman om managementmoden med ursprung i amerikanska konsultfirmor, och ett kapitel av Kjellberg-Bruhn-Sandberg,  om ‘A new world of work challenging Swedish unions’. Magnusson tolkar de tre författarna så att fackets minskade inflytande orsakar ‘modellens förfall. Någon sådan enkel orsakskedja presenteras dock inte.  Snarare betonas att regeringens nedskärningar i arbetslöshets- och sjukförsäkringssystem tillsammans med underlättande av visstidsanställningar och försvagning av kollektivavtalens ställning varit bidragande orsaker till fackets försvagning, vilket i sin tur får effekter på olika samhällsområden.

Men där är inte temat undergång och förfall. Snarare lyfts de skandinaviska fackens ännu idag absoluta och växande relativa styrka fram, och att idag ställs de  inför stora utmaningar som de förmått hantera bättre än de flesta. Nya utvecklingsvägar framöver skisseras.

Magnusson betonar att Sverige som landet annorlunda  har historiska rötter i medeltidens samhälle med svaga feodala strukturer. Vi diskuterar den bakgrunden men betonar mer än Magnusson – och moderaterna i deras programskrifter – 1900-talets arbetarrörelses kamp och  reformer som centrala för formandet av det moderna välfärdssamhället och den ‘svenska modellen’ med socialförsäkringar, kollektivavtal och aktiv arbetsmarknadspolitik.

Kanske kan man, som några  medförfattare uttryckt det, säga att Magnusson gör samma sak i bedömningen av vår bok som han – menar vi felaktigt – tillskriver oss vad gäller den ‘svenska modellen’, nämligen att ge en tämligen ensidig bild av det en skriver om. Men visst, en recension kan inte rymma allt, ens som den här på en helsida.

Det lär finnas anledning att återkomma till boken och understreckaren. Det vore intressant med kommentarer till bok och recension.

 

Sidor:«12345678...13»

Select language

Meta

    Log In